Att hitta in i samtalet
En film om hur man kan använda DöBra-kortleken för att samtala om den sista tiden i livet. Vår förhoppning är att alla ska få modet att delta i dessa viktiga möten.
Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Här finns Stiftelsen Äldrecentrums rapporter, böcker, doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar, remisser och filmat material. Allt material cirkulerar kring ämnen som rör äldres hälsa, sjukdomar och levnadsvillkor. Här finns även rapporter och publikationer från andra aktörer, i de fall där Stiftelsen Äldrecentrum medverkar.
Rapporter som inte finns i pdf-format kan som regel beställas kostnadsfritt via info@aldrecentrum.se. Man kan även höra av sig till berörd kontaktperson som anges vid respektive rapport.
OBS! Eftersom Stiftelsen Äldrecentrum nyligen har bytt webbsida pågår fortfarande arbetet med att fylla på med gamla rapporter. Kontakta info@aldrecentrum.se om du letar efter en specifik rapport som ännu inte är upplagd.
En film om hur man kan använda DöBra-kortleken för att samtala om den sista tiden i livet. Vår förhoppning är att alla ska få modet att delta i dessa viktiga möten.
Rapport 2022:5. Chefer på särskilda boenden ser ett stort behov av att förbättra tidigt kommunikation kring den sista tiden i livet. Men hur ska man implementera ett palliativt förhållningssätt i sin organisation? Det reflekterar rapportförfattaren kring, efter att ha följt upp Stockholms stads utskick av två verktyg för att stödja implementeringen av ett palliativt förhållningssätt på SÄBO.
Rapport 2022:4. Stiftelsen Äldrecentrum fick av äldreförvaltningen i Stockholms stad uppdraget att utreda stadens behov av att utveckla den palliativa vården vid särskilda boenden och LSS-boenden. Rapporten pekar på flera områden för att stärka ett palliativt förhållningssätt. Den palliativa kompetensen behöver breddas och användas, men även ledarskapet behöver stärkas, så att chefer kan skapa organisationer som främjar ett palliativt förhållinngssätt.
Rapport 2022:3. Reflektion kan vara ett viktigt verktyg för personal i äldreomsorgen för att hantera sin arbetssituation och utvecklas på jobbet. Denna kartläggning omfattar 14 enheter med chefer och 32 reflektionsledare som utbildats av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på uppdrag av äldreförvaltningen i Stockholms stad. De diskuterar vad som kan vara vinsterna med reflektionsträffar och vad som är viktigt att tänka på när man inför reflektion i verksamheten.
Rapport 2022:2. Stiftelsen Äldrecentrum har bistått Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad med att ta fram en enkät och undersöka hur många personer över 70 år som är i behov av aktiviteter för att förebygga undernäring och att se vilka önskemål som finns om stöd kring mat och måltider.
Proactive conversations about individual preferences between residents, relatives, and staff can support person-centred, value-concordant end-of-life (EOL) care. Nevertheless, prevalence of such conversations is still low in residential care homes (RCHs), often relating to staff’s perceived lack of skills…
Although many people with dementia need progressive support during their last years of life little is known to what extent they use formal long-term care (LTC). This study investigates the use of LTC, including residential care and homecare, in the month preceding death, as well as the number of months spent in residential care, among Swedish older decedents with a dementia diagnosis, compared with those without a dementia diagnosis.
Rapport 2022:1. Äldreförvaltningen i Stockholms stad initierade ett test av screeninginstrumentet REAGERA-S i äldreomsorgens beställarenheter. Sammanfattningsvis visar resultaten att REAGERA-S har potential att stödja biståndshandläggare för att upptäcka våld i nära relationer inom myndighetsutövning av äldreomsorg.
The aim of this study was to describe and compare family members’ experiences of approach in encounters with healthcare professionals within four care contexts. The design was an explorative cross-sectional survey study with data from the Swedish Family Involvement and Alienation Questionnaire-Revised (FIAQ-R).
Call-bells are often taken-for-granted systems to heighten safety. In joint discussions among residential care home (RCH) residents, their family members, and staff, issues related to call-bell use in everyday life and work were repeatedly raised. In this article, we explore these experience-based perspectives, addressing several key questions important for call-bell use and communication…