Hur äldrevänligt är Stockholm?

Stockholm – Äldrevänlig stad

År 2007 lanserade Världshälsoorganisationen, WHO, en guide för ett globalt utvecklingsarbete kallat Age-friendly cities and communities. Stockholms stad har sedan 2015 ingått i ett nätverk av städer som anammat WHO:s idéer med målet att skapa en äldrevänlig stad. En del av arbetet är att göra en baslinjemätning om stadens äldrevänlighet och sedan ta fram en treårig handlingsplan, som sedan kommer att följas upp.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick uppdraget under 2019 genomföra baslinjemätningen i Stockholm. Där undersökte vi äldre personers åsikter om hur Stockholms stad kan bli mer äldrevänligt, och belyser den äldre befolkningens förutsättningar för ett aktivt liv, hela livet. Vi tog också fram förslag på indikatorer som staden kan användas för att följa upp resultatet av handlingsplanen för en äldrevänlig stad.

Äldrecentrums utredare skickade ut en enkät till 3 760 personer 65 år och äldre i ett urval efter stadsdel, kön och ålder. Svarsfrekvensen blev hög, 66 procent eller närmare 2 500 personer. För att nå grupper som är svåra att nå, som nationella minoriteter, äldre invandrare och personer med psykisk ohälsa eller missbruk, användes en förenklad enkät. Den skickades till representanter för minoritetsgrupper, invandrarföreningar, patient- och anhörigföreningar och föreningar som företräder äldre med psykisk ohälsa. Samma enkät skickades också till ett urval av ledamöterna i stadsdelarnas pensionärsråd. Intervjuer genomfördes med pensionärsrådsledamöter och grupper av äldre personer vid träffpunkter och på seniorboenden. Slutligen genomfördes en tvåfrågorsintervju med äldre på ”gator och torg”. Arbetet avslutades i december 2019 och en rapport överlämnades till beställaren i januari 2020.

Arbetet med baslinjemätningen, enkäten, intervjuer och gruppsamtal är ett bra sätt att inhämta och förmedla äldres levnadsförhållanden och belysa behoven för att nå målet om en äldrevänlig stad. Insamlade synpunkter har större bredd och djup än de traditionella formerna för delaktighet och inflytande. Samtidigt utgör inte arbetssättet en motsats till traditionella former och fora för delaktighet. Sättet att göra de äldres röster hörda ligger också i tiden; en ökad livslängd, hemmet som bas och en ökad digitalisering av samhället kräver nya former för delaktighet som kan öka känslan av trygghet och gemenskap.