Ida Goliath

Utredare

Porträttbild på Ida Goliath

Som sjuksköterska och forskare drivs jag av att generera ny kunskap som kan användas i praktiken. Min övertygelse är att människors erfarenhetsbaserade kunskap behöver efterfrågas och kombineras med tillgänglig evidens för att uppnå hållbara förändringar och förbättringar, även på organisatorisk nivå.

Därför använder jag ofta deltagaraktiva aktionsforskningsmetoder för att generera både förändring och ny kunskap i partnerskap med dem det berörs – äldre, närstående och personal.

Jag är adjungerad lektor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för omvårdnad på Karolinska institutet. Utöver en rad skiftande utredningsuppdrag, leder jag två forskningslinjer som bägge utgår ifrån ett hälsofrämjande folkhälsoperspektiv.

I projektet Samsas – samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre utvecklas samverkan som syftar till att förebygga ohälsa hos äldre. Projektet sker i partnerskap med äldre personer, aktörer från civilsamhället, kommun och region. Forskningen genomförs av forskare från FoU Nordost, FOU nu och Stiftelsen Äldrecentrum. Projektet pågår 2021–2025.

I projektet Implementering av proaktiva, förberedande samtal inför livets slut på vård- och omsorgsboende studerar vi implementeringen, och effekter, av tidiga förberedande samtal mellan äldre, närstående och personal.

Samtalen genomförs med hjälp av samtalsverktyget DöBra-kortleken. Vi undersöker om samtalen kan öka personcentrering och ge högre beredskap för frågor som rör livets sista tid ur boendes, närståendes och personalens perspektiv. Doktoranden Åsa Olsson, Karolinska institutet, genomför forskningen i samarbete med tre särskilda boenden och äldreförvaltningen i Stockholms stad. Projektet pågår till 2025.

Pågående projekt som Ida medverkar i

Publikationer UTGIVNA AV STIFTelsen Äldrecentrum

I Goliath och A Wik (2024). Dokumentärfilm som verktyg för upplevelsebaserat lärande om samtal om livets sista tid i äldreomsorg. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

H Strehlenert och Ida Goliath (2023). Erfarenheter från ett strukturerat verksamhetsnära utvecklingsarbete i socialtjänsten – Tryggt mottagande på Östermalm. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

I Goliath (2022). Ett proaktivt palliativt förhållningssätt på särskilda boenden i Stockholms stad – reflektioner om implementering. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

I Goliath och Lars Sonde (2022). Utvecklingsområden för den palliativa vården i SÄBO och LSS. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

I Goliath och L Palmlöf (2022). Uppföljning av Stockholms stads test av REAGERA-S. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Övriga publikationer i urval

(Ida Goliath hette tidigare Ida Carlander)

T Johansson, Å Olsson, C Tishelman, K Noonan, R Leonard, LE Eriksson, I Goliath och J Cohen (2023). Validation of a culturally adapted Swedish-language version of the death literacy index. Plos one. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0295141

Johansson T, Tishelman C, Eriksson L, Cohen J och Goliath I (2023). Factors associated with death literacy among Swedish adults: A cross-sectional exploratory study. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/S1478951523000548

Stranz A, Tishelman C, Westerlund B, Nilsson F, Hilton R och Goliath I (2022). The call-bell in residential care homes: Experiences of residents and staff. Journal of aging studies. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2022.101056

Momeni P, Årestedt K, Alvariza A, Winnberg E, Goliath I, Kneck Å, Leksell J och Ewertsson M (2022). A survey study of family members’ encounters with healthcare services within the care of older people, psychiatric care, palliative care and diabetes care. Scandinavian journal of caring sciences. https://doi.org/10.1111/scs.13096

Johansson T, Tishelman C, Eriksson LE, Cohen J och Goliath I (2022). Use, usability, and impact of a card-based conversation tool to support communication about end-of-life preferences in residential elder care–a qualitative study of staff experiences. BMC Geriatrics. https://doi.org/10.1186/s12877-022-02915-w

Johansson T, Tishelman C, Cohen J, Eriksson LE och Goliath I (2021). Continuums of change in a competence-building initiative addressing end-of-life communication in Swedish elder care. Qualitative health research. https://doi.org/10.1177/10497323211012986

A Alvariza, M Mjörnberg och I Goliath (2020). Palliative care nurses’ strategies when working in private homes – A photo‐elicitation study. Journal of clinical nursing. https://doi.org/10.1111/jocn.15072

H Cleeve, C Tishelman, A Macdonald, O Lindqvist and I Goliath (2018). Not just things: the roles of objects at the end of life. Sociology of health and illness. https://doi.org/10.1111/1467-9566.12719

K Årestedt, A Alvariza, K Boman, J Öhlén, I Goliath, C Håkanson, CJ Fürst och M Brännström (2018). Symptom relief and palliative care during the last week of life among patients with heart failure: A national register study. Journal of palliative medicine. https://doi.org/10.1089/jpm.2017.0125

M Ewertzon, A Alvariza, E Winnberg, J Leksell, B Andershed, I Goliath, P Momeni, Å Kneck, M Skott och K Årestedt (2018). Adaptation and evaluation of the family involvement and alienation questionnaire for use in the care of older people, psychiatric care, palliative care and diabetes care. Journal of advanced nursing. https://doi.org/10.1111/jan.13579

Y Harjadinovic, C Tishelman, O Lindqvist och I Goliath (2018). Family members´ experiences of the end-of-life care environments in acute care settings – a photo-elicitation study. Journal of international qualitative studies on health and well-being. https://doi.org/10.1080/17482631.2018.1511767

N Dahlin och I Goliath (2018). Clowner på palliativ vårdavdelning – En aktivitet i Sinnenas hospice. Ersta sjukhus.

I Goliath och C Tishelman (2018). Döden berör oss alla – Folkhälsoperspektiv på döende och död. Palliativ vård.

M Holm, K Arestedt, I Carlander, Y Wengstrom, J Ohlen och A Alvariza (2017). Characteristics of the family caregivers who did not benefit from a successful psychoeducational group intervention during palliative cancer care. A prospective correlational study. Cancer nursing. https://doi.org/10.1097/ncc.0000000000000351

M Holm, A Alvariza, CJ Fürst, Y Wengström, K Årestedt, J Öhlén och I Goliath (2017). Recruiting participants to a randomized controlled trial testing an intervention in palliative cancer care – the perspectives of health care professionals. European journal of oncology nursing. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2017.09.001

M Holm, I Goliath, H Södlind och A Alvariza (2017). Leading an intervention for family caregivers – a part of nursing in palliative care. International journal of palliative nursing. https://doi.org/10.12968/ijpn.2017.23.4.166

I Goliath och I Hellström (2017). Närstående i hemsjukvården. I E Drevenhorn (red). Hemsjukvård. Studentlitteratur.

M Holm, K Arestedt, I Carlander, CJ Furst, Y Wengstrom, J Ohlen och A Alvariza (2016). Short-term and long-term effects of a psycho-educational group intervention for family caregivers in palliative home care – results from a randomized control trial. Psycho-oncology. https://doi.org/10.1002/pon.4004

M Norinder, I Goliath and A Alvariza (2016). Patients’ experiences of care and support at home after a family member’s participation in an intervention during palliative care. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/s1478951516000729

C Tishelman, O Lindqvist, S Hajdarevic, BH Rasmussen och I Goliath (2016). Beyond the visual and verbal: Using participant-produced photographs in research on the surroundings for care at the end-of-life. Social science and medicine. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2016.09.012

I Henoch, I Carlander, M Holm, I James, EK Sarenmalm, CL Hagelin, S Lind, A Sandgren och J Ohlen (2016). Palliative care research – A systematic review of foci, designs and methods of research conducted in Sweden between 2007 and 2012. Scandinavian journal of caring sciences. https://doi.org/10.1111/scs.12253

A Alvariza, M Holm, T Bylund-Grenklo, I Goliath och U Kreicbergs (2016). Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig. Läkartidningen.

V Wallin, I Carlander, PO Sandman och C Hakanson (2015). Meanings of eating deficiencies for people admitted to palliative home care. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/s1478951514001199

A Henriksson, I Carlander och K Arestedt (2015). Factors associated with feelings of reward during ongoing family palliative caregiving. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/s1478951514000145

A Henriksson, I Carlander och K Arestedt (2015). Feelings of rewards among family caregivers during ongoing palliative care. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/s1478951513000540

A Henriksson, P Hudson, J Ohlen, K Thomas, M Holm, I Carlander, P Hagell och K Arestedt (2015). Use of the preparedness for caregiving scale in palliative care: A Rasch evaluation study. Journal of pain and symptom management. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2015.04.012

M Holm, I Carlander, CJ Furst, Y Wengstrom, K Arestedt, J Ohlen och A Henriksson (2015). Delivering and participating in a psycho-educational intervention for family caregivers during palliative home care: a qualitative study from the perspectives of health professionals and family caregivers. BMC Palliative care. https://doi.org/10.1186/s12904-015-0015-1

M Holm, A Henriksson, I Carlander, Y Wengstrom och J Ohlen (2015). Preparing for family caregiving in specialized palliative home care: An ongoing process. Palliative and supportive care. https://doi.org/10.1017/s1478951514000558

V Wallin, I Carlander, PO Sandman, BM Ternestedt och C Hakanson (2014). Maintaining ordinariness around food: partners’ experiences of everyday life with a dying person. Journal of clinical nursing. https://doi.org/10.1111/jocn.12518

B Ångman och I Carlander (2014). Skapande verkstad, en aktivitet i ”Sinnenas hospice”. Ersta sjukhus.

I Carlander (2013). Me-ness och We-ness – Individuell- och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar. Socialmedicinsk tidskrift.

I Carlander, BM Ternestedt, E Sahlberg-Blom, J Sandberg och I Hellström (2013). Constructing family identity close to death. Open journal of nursing. http://dx.doi.org/10.4236/ojn.2013.35051

I Carlander (2011). Me-ness and We-ness in a modified everyday life close to death at home. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.

I Carlander, E Sahlberg-Blom, I Hellstrom och BM Ternestedt (2011). The modified self: family caregivers’ experiences of caring for a dying family member at home. Journal of clinical nursing. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03331.x

I Carlander, BM Ternestedt, E Sahlberg-Blom, I Hellstrom och J Sandberg (2011). Being me and being us in a family living close to death at home. Qualitative health research. https://doi.org/10.1177/1049732310396102

I Carlander, BM Ternestedt, E Sahlberg-Blom, I Hellstrom och J Sandberg (2011). Four aspects of self-image close to death at home. International journal of qualitative studies on health and well-being. https://doi.org/10.3402%2Fqhw.v6i2.5931

I Hellström och I Carlander (2010). Närstående i hemsjukvården. I E Drevenhorn (red). Hemsjukvård. Studentlitteratur.

I Carlander (2009). Individen, familjen och hemsjukvården. I G Silfverberg (red). Värdighet och döende. Ersta Sköndal högskola.

I Carlander, T Vounokari, P Ekroth och BM Ternestedt (2005). Närståendes behov av stöd vid vård av en svårt sjuk familjemedlem hemma. Ersta sjukhus.