Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Denna rapport tar sitt avstamp i utredningen Utvecklingsområden för den palliativa vården i SÄBO och LSS (Rapport 2022:4), som pekade ut tre utvecklingsområden gällande palliativ vård i stadens särskilda boenden för äldre. 1) Behov av att bredda och använda befintlig palliativ kompetens, 2) Behov av att stärka ett proaktivt palliativt förhållningssätt och 3) Behov av att stärka ledarskapet och skapa en organisation som främjar ett palliativt förhållningssätt.
Här reflekterar rapportförfattaren kring dessa tre utvecklingsområden genom att följa upp äldreförvaltningens utskick av två forskningsbaserade verktyg till 141 särskilda boenden i Stockholms stad. Syftet med utskicket var att stödja implementering av ett proaktivt palliativt förhållningssätt på särskilda boenden.
Inga chefer hade påbörjat implementering fyra månader efter utskicket. Flera hade dock påbörjat planering och funderat på hur det skulle kunna göras. Cheferna såg ett stort behov av att förbättra tidig kommunikation om vad som är viktigt för den enskilde.
Undersökningen väcker frågor om chefers förutsättningar för att leda implementering och uppföljning i särskilda boenden. För att förbättra möjligheterna bör chefer och sjuksköterskor få stärkt kompetens i att leda implementering. Det behövs också en plan för uppföljning av konkreta implementeringsplaner där palliativa ombud bör få tydlig roll och mandat.
Publicerad: 23 januari, 2023
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
