Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick av äldreförvaltningen i Stockholms stad uppdraget att utreda stadens behov av att utveckla den palliativa vården vid särskilda boenden och LSS-boenden.
Genom dialogmöten och intervjuer med personer som arbetat med att bedriva och utveckla den palliativa vården i Stockholms stad har rapportförfattarna kunnat få en bild av hur arbetet ser ut i dag och vilka behov som finns. De har också granskat vägledande styrdokument kring den palliativa vården för att se vilken vägledning de ger professionen och vad som saknas i förhållande till utvecklingsbehovet.
Rapportens författare pekar på tre speciella utvecklingsområden för stadens palliativa vård vid SÄBO. Den palliativa kompetensen behöver användas, men också breddas bland medarbetarna. Ett proaktivt palliativt förhållningssätt behöver stärkas, och ledarskapet behöver stärkas, så att man kan skapa en organisation som främjar ett palliativt förhållningssätt.
På LSS-boenden kommer andelen äldre personer att öka i framtiden, vilket också innebär ett större behov av palliativ vård. Här behöver omsorgspersonalens kompetens höjas, samtidigt som läkarnas medverkan och samverkan mellan huvudmännen behöver utvecklas.
Publicerad: 23 januari, 2023
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
