Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Lugna, lirka, övertala, småprata, trösta, ge uppmuntran, bemöta klagomål, svara på frågor, rapportera, dokumentera: en stor del av arbetsdagen, snart sagt varje minut, sköter omsorgspersonalen sina arbetsuppgifter med hjälp av språket.
Vad händer om man samlar grupper av personal inom äldreomsorgen och ber dem att reflektera över sin språkanvändning? Vad kommer upp till ytan när de genom rollspel berättar om dilemman i samspelet med de boende – och inte minst i samspelet med de anhöriga? Hur går diskussionerna mellan gruppdeltagarna efteråt? Och vad skriver de om när de får göra skrivuppgifter på teman som ”min arbetsetik”, ”den idealiska äldreomsorgsarbetaren” eller ”att åldras/bli gammal i Sverige i dag”?
Svaren ges i denna rapport. Här beskriver två forskare vid Södertörns högskola sina erfarenheter, efter att ha följt ett femtontal anställda vid två äldreboenden under ett halvårs tid. Syftet är att, tillsammans med gruppdeltagarna, pröva och utveckla metoder för en språkstimulerande arbetsmiljö.
Publicerad: 17 maj, 2011
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
