Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
kristina.eriksson@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Newsmachine
Här finns Stiftelsen Äldrecentrums rapporter, böcker, doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar, remisser och filmat material. Allt material cirkulerar kring ämnen som rör äldres hälsa, sjukdomar och levnadsvillkor. Här finns även rapporter och publikationer från andra aktörer, i de fall där Stiftelsen Äldrecentrum medverkar.
Rapporter som inte finns i pdf-format kan som regel beställas kostnadsfritt via info@aldrecentrum.se. Man kan även höra av sig till berörd kontaktperson som anges vid respektive rapport.
Kontakta info@aldrecentrum.se om du letar efter en specifik rapport som inte finns i digitalt.
Den här studien beskriver och analyserar hur samverkan mellan sjukvården och äldreomsorgen fungerat i Sverige under covid-19 pandemin våren 2020, med fokus hur pandemin har drabbat äldre som bor på särskilda boenden.
Objectives: To map out the total use of long-term care (LTC; ie, home care or institutional care) during the last 2 years of life and to investigate to what extent gender differences in LTC use were explained by cohabitation status and age at death.
Hur förbättrar man sin kognitiva hälsa för att förebygga demenssjukdom? Det svarar demensforskaren Krister Håkansson på i terminens första digitala föreläsning i serien Samhället & äldre.
Vad är reflektion och hur går det till när vi reflekterar? Vilka vinster och möjligheter finns det med reflektion och vilka förutsättningar behövs för att komma igång med reflektion på arbetsplatsen?
Rapport 2020:3. Stockholms stads äldreförvaltning gjorde hösten 2019 en utbildningsinsats i fallförebyggande arbete för personer som möter äldre i ordinärt boende som Äldrecentrum har följt och utvärderat. Denna rapport diskuterar frågor om fallförebyggande arbete, hur rutiner kan implementeras, anpassas och efterlevas.
Rapport 2020:2. Analys av omsorgen som stockholmare 65 år eller äldre får i relation till vilka behov de bedöms ha. Resultatet visar att äldres behov avgör vilka som får omsorg och i vilken omfattning. Antalet hemtjänsttimmar har ökat, men endast hälften av variationen av antalet beviljade hemtjänsttimmar kan förklaras.
Vad finns det för olika typer av boenden för äldre och vilken typ av boende vill man flytta till? Och vad behöver samhället göra för att äldre ska vilja och kunna flytta? Dessa frågor och mycket mer svarar Maria Kulander, adjunkt vid Högskolan i Gävle, på.
Rapport 2020:1. Äldrecentrum har genomfört en baslinjemätning för att kartlägga vad stockholmare 65 år eller äldre upplever hur det är att bo, leva och åldras i staden. Över 80 procent tyckte att Stockholm är en trivsam stad att leva, bo och åldras i, men skillnaderna var stora mellan de olika stadsdelarna.
För hundra år sedan var det många äldre som var tandlösa och hade lösgom. I dag har tandvården fokus på även äldres munhälsa. En god munhälsa kan nämligen ha stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet.
Familjeforskaren Gerdt Sundström använder både historiska och moderna exempel och rön, svenska och internationella, bland annat från sin nya bok ”Mer familj, mer omsorg”, för att belysa familjens och de anhörigas betydelse.
