SNAC Stockholm äldreomsorg

För en jämlik och behovsstyrd äldreomsorg

SNAC Stockholm äldreomsorg består av en kartläggning av den offentliga vården och omsorgen till personer som fyllt 65 år och som bor i Stockholm. Detta görs genom att analysera hur kommunens äldreomsorg tillgodoser bedömda behov och hur insatser från äldreomsorgen samvarierar med omsorgstagarnas konsumtion av hälso- och sjukvård.

Syftet med SNAC Stockholm äldreomsorg är att bidra till en jämlik och behovsanpassad äldreomsorg.

Tidigare genomfördes studien endast i stadsdelen Kungsholmen under namnet SNAC-K vårdsystem. Från 2021 omfattar studien samtliga personer som är 65 år eller äldre med beslut om äldreomsorg i Stockholms stad.

Data omfattar samtliga beslutsunderlag för beviljade insatser, innehållande demografiska variabler och standardiserade uppgifter om behovsrelaterade faktorer, exempelvis behov av hjälp med personlig hygien, förflyttning, på- och avklädning, rörelsehinder, kognitiv nedsättning och oro.

Data baseras på biståndshandläggarnas bedömningar och dokumentation.

Det engelska namnet på studien är SNAC Stockholm Eldercare.

Underlag till beslutsfattare

Data används i forsknings- och utvecklingsarbete kring frågor om vård och omsorg samt utgör underlag för styrning och ledning av äldreomsorgen.

Godkännande från etikprövningsmyndigheten, dnr 2020–03778 finns för att inhämta data från Stockholms stads sociala dokumentationssystem för åren 2015-2030.

Frågeställningar

1. Hur ser förhållandet mellan bedömda behov och beslut om äldreomsorgsinsatser ut, för personer 65+ år bosatta i Stockholms stad?
2. Vid vilken ålder och med vilka behov debuterar man inom äldreomsorgen, och vilka beslut om insatser är relaterade till äldreomsorgsdebut?
3. Under hur lång tid har man äldreomsorg, till exempel hemtjänst och vård- och omsorgsboende?
4. Hur samvarierar de olika komponenterna i vård- och omsorgssystemet – det vill säga äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och informell omsorg – med varandra?
5. Finns det skillnader i behovsbedömning och beslut om äldreomsorgsinsatser mellan Stockholms stadsdelar?
6. Finns det skillnader i behovsbedömning och beslut om äldreomsorgsinsatser mellan olika grupper av äldre, till exempel mellan män och kvinnor, ensamboende och samboende?
7. Kan individrelaterade uppgifter om till exempel hälsa, funktionsförmåga, levnadsvanor, sociala kontakter från SNAC-studiens befolkningsdel, förutsäga senare bedömda behov och beslut om äldreomsorgsinsatser?

För samtliga frågeställningar studeras skillnader över tid.