Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Här finns Stiftelsen Äldrecentrums rapporter, böcker, doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar, remisser och filmat material. Allt material cirkulerar kring ämnen som rör äldres hälsa, sjukdomar och levnadsvillkor. Här finns även rapporter och publikationer från andra aktörer, i de fall där Stiftelsen Äldrecentrum medverkar.
Rapporter som inte finns i pdf-format kan som regel beställas kostnadsfritt via info@aldrecentrum.se. Man kan även höra av sig till berörd kontaktperson som anges vid respektive rapport.
OBS! Eftersom Stiftelsen Äldrecentrum nyligen har bytt webbsida pågår fortfarande arbetet med att fylla på med gamla rapporter. Kontakta info@aldrecentrum.se om du letar efter en specifik rapport som ännu inte är upplagd.
Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i Stockholms stad har tillsammans med Sabbatsbergsgeriatriken genomfört ett försök där en biståndshandläggare varit placerad på sjukhuset för att få direkt kontakt med äldre personer inför utskrivning från slutenvården. Stiftelsen Äldrecentrum gav stöd i projektet och stod för utvärderingen.
Rapport 2025:1. I denna rapport undersöker Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum äldres upplevelser av delaktighet i hemtjänstens planering och utförande, och hur personal inom hemtjänsten arbetar för att främja äldres delaktighet. En slutsats blir att en godkänd genomförandeplan inte kan ses som en garant för delaktighet.
Egenvård är centralt i omställningen till en nära vård. Hälso- och sjukvårdspersonal kan skriva ett egenvårdsintyg för ansökan om praktiskt stöd från hemtjänsten för att utföra egenvård. Vi undersökte primärvårdens och kommunens användning av egenvårdsintyget, och samverkan för att stödja äldre personers egenvård i Stockholms län.
Rapport 2024:6. Vi analyserar återkommande hur besluten om att bevilja hemtjänst och vård- och omsorgsboende ser ut och hur de förändras över tid i Stockholms stad. I denna rapport redovisar vi utvecklingen sedan 2015. Tre trender är att det blir något svårare att få plats på boende, medan antalet beviljade hemtjänsttimmar ökar för personer med lägre grad funktionsnedsättning och minskar för personer med högre grad av funktionsnedsättning.
Rapport 2024:5. Stiftelsen Äldrecentrum följde ett projekt i Kungsholmens stadsdelsförvaltning i Stockholms stad, som implementerade BPSD-registrets arbetssätt hos personer med hemtjänst. I projektet samverkade en hemtjänstenhet med en vårdcentral där sjuksköterska inom hemsjukvården deltog i projektets möten.
Rapport 2024:4. Denna utvärdering av Stockholms stads försök med en kvalitetspremie för hemtjänsten visar att effekten blev mycket begränsad. Få ansökte om premien och få blev beviljade ersättning. Verksamheterna arbetade redan med kvalitetsutveckling och premien tycktes inte ge ytterligare stimulans till det arbetet.
Older adults have multiple medical and social care needs, requiring a shift toward an integrated person-centered model of care. Our objective was to describe and summarize Swedish experiences of integrated person-centered care, and to identify the main challenges and scientific gaps.
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia.
