Nyheter

2019-09-18
Träning och rätt näring särskilt viktigt för äldre

I höstens första föreläsning i den öppna föreläsningsserien Samhället och äldre berättade Åsa von Berens, dietist och utredare vid Äldrecentrum om vikten av träning och kost för att bevara hälsa och välbefinnande högt upp i åren. Men positivt nog: Det är aldrig för sent att börja träna!

Åsa von Berens budskap till alla i den närmast fullsatta salen på ABF var hoppfullt. Det är visserligen sant att åldrandet medför förändringar i kroppsammansättningen och att muskelmassan minskar, medan fettmassan och bukfettet ökar. 


Åsa von Berens, leg. dietist och utredare vid Äldrecentrum
 
Vissa råd och rekommendationer är samma för alla åldrar, vad gäller maten och hur mycket som är bra att väga ÄVEN om alla som fyllt 65 inte är likadana!
- Vissa förändringar i vår kropp som har med åldrandet att göra förändrar våra behov, enligt  Åsa von Berens. MEN vi åldras också olika, i olika takt, beroende på gener, livssituation bland annat , men även på grund av olika livsstilar.

Att man förlorar muskelmassa då man åldras (sarkopeni) orsakas av genetiska faktorer och livsstil, till exempel fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag (protein). Det är alltså extra viktigt att som äldre få i sig tillräckligt med protein. Forskning visar också att  träning (främst styrketräning) är effektivt  för att behålla muskelmassa och funktion och att även om det delvis är individuellt hur träning påverkar oss påverkas alla i någon grad positivt.
- Det är aldrig för sent att börja träna!
 
Rekommendationen lyder: Styrketräning minst två gånger per vecka och för äldre är även balansträning viktigt. Konditionsträning med måttlig intensitet 150 minuter per vecka, eller med ansträngande intensitet 75 minuter per vecka.
Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger.
 
Högre BMI rekommenderas för äldre
I vårt samhälle talar man mycket om att vara smal och hålla vikten, men äldre rekommenderas att Body Mass Index (BMI) kan ligga högre än för yngre personer, 22 -28 jämfört med 18.5 - 24.9, berättade Åsa von Berens.  
 
Stor publiktillströmning. Många kom för att lyssna på Åsa von Berens föreläsning om mat, träning och hälsa i ABF-huset.
 



2019-06-20
Gemensamma regionala lärdomar om Trygg hemgång

Trygg hemgång sker på olika sätt, med olika inriktningar och med varierande resultat. Genom nära samarbete mellan de fyra äldre-FoU:erna i länet tar vi tillsammans ett regionperspektiv och kombinerar våra erfarenheter och lärdomar.

Initiativ för trygg eller förstärkt hemgång pågår på olika sätt inom huvuddelen av regionens kommuner, ofta i samverkan med närliggande hälso- och sjukvård. Dessa initiativ har stöttats, följts och utvärderats på olika sätt och utifrån olika perspektiv av regionens äldre-FoU:er. Nu sätter vi oss ner tillsammans utifrån ett regionperspektiv, där vi drar fördel av våra olika perspektiv för att bredda ett gemensamt lärande.

En sammantagen information tas fram under juni-juli och kommer att spridas via hemsidor samt ligga till grund för fortsatt dialog om hur initiativen kan utvecklas. Detta är ytterligare ett exempel på ökad regional samverkan mellan regionens FoU:er som leder till synergieffekter och ökat lärande i regionen.

Läs mer om Äldrecentrums studie i rapporten Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande - om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse! 

 



2019-06-17
Äldrecentrum söker läkare

Är du utbildad läkare, gärna i början av din karriär eller kanske nybliven pensionär? Vill du jobba deltid, 50 %, och ha goda möjligheter att styra dina arbetstider? Är det viktigt för dig att  jobba utan stress och ha gott om tid för dina läkarundersökningar? Då har vi jobbet för dig!  Välkommen med din ansökan!

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care – Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC – Karolinska Institutet.

Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre på Kungsholmen. Projektet startade 2001. Det ger en unik inblick i den äldre befolkningens hälsoutveckling och ligger till grund för ett stort antal doktorsavhandlingar.

Våra forskningsläkare, psykologer och sjuksköterskor samlar in all forskningsdata. Som läkare på Äldrecentrum behöver du kunna tala och förstå svenska eftersom du ansvarar för en utförlig intervju. Du gör också en kroppsundersökning. I arbetsuppgifterna ingår även att bedöma aktuella provsvar och vid behov ge råd om uppföljning, men utan medicinskt behandlingsansvar.
 
Vi kan erbjuda dig en stressfri miljö med trevliga kolleger och god möjlighet att styra din arbetstid.
 
Arbeta hos oss och bidra till ökad kunskap om äldres hälsa!
 
Arbetstid: Timanställning 50 %.
Arbetsplats: Äldrecentrum, Sveavägen 155, Stockholm.
Tillträde: Snarast möjligt
Frågor: Kontakta samordnare Gunilla Svanhagen, via mejl: gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se eller per telefon: 08-690 58 46.
Skicka din ansökan, märkt "Läkare SNAC-K, dnr 077/2019 " senast 30 augusti 2019:  gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se eller per post: Äldrecentrum, Att: Gunilla Svanhagen, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm.
Läs gärna mer om projektet: https://www.snac-k.se/
 

 



2019-06-13
Träffa Äldrecentrum på Järvaveckan!

Missa inte att besöka Äldrecentrum på Järvaveckan! Vi delar Äldreforskningens tält (B12) med Svenskt Demenscentrum och Aging Research Center under Järvaveckans första två dagar, 12-13 juni. Idag, torsdag 13 juni, kl 16-17 håller vi  också gemensamt seminarium i seminarietält 7 med tema: Demens och psykisk ohälsa hos äldre – tjugotalets största utmaningar . Välkommen!

Det var många som under Järvaveckans första dag kom till Äldreforskningens tält för att testa sitt luktsinne och sin handstyrka, prata med äldreforskare och fylla i Äldrecentrums enkät om Stockholm som Äldrevänlig stad.  Välkommen att besöka oss i tält B12 idag, den 13 juni! Äldrecentrum finns på plats mellan kl 14 och 21.  Även i dag är alla välkomna att testa sitt luktsinne och handstyrka. Vi delar också ut exemplar av de senaste numren av forskningstidskriften Äldre i Centrum så länge lagret räcker.  Varmt välkommen att delta i vår enkät om Stockholm som Äldrevänlig stad! 

 


Torsdagens program:

Äldreforskningens tält torsdag 13 juni 

14.30–15.15. Fråga demensexperterna: Ann-Christin Kärrman & Gunilla Nordberg (SDC)
15.15–16.00. Fråga Migrationsskolan: Josephine Sörensson
15.15-16.30. Fråga äldreforskaren: Eva Norman  (Äldrecentrum)
16.30–17.30. Fråga äldreforskarna: Johan Rehnberg (ARC) & Jenny Österman (Äldrecentrum)
17.30–18.30. Fråga äldreforskaren: Linnéa Sjöberg (ARC)

Du kan också testa luktsinnet och handstyrkan och delta i en enkät om Stockholm som en stad att åldras i.

Program för Äldreforskningens tält 12-13 juni

Seminarium 13 juni kl 16–17 (seminarietält 7)

Demens och psykisk ohälsa hos äldre – tjugotalets största utmaningar

Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer (Carin Lennartsson)
Depression hos äldre (Linnéa Sjöberg)
Jämlik och säker demensvård – ur ett migrationsperspektiv (Josephine Sörensson)
Ett demensvänligt samhälle – Hur kommer vi dit? (Gunilla Nordberg)
Stöd till äldre med psykisk ohälsa (Lars Sonde)

Deltagare:
Carin Lennartsson, lektor, Aging Research Center, KI/SU
Linnea Sjöberg, vetenskaplig kommunikatör för NEAR, Aging Research Center, KI/SU
Josephine Sörensson, projektledare Migrationsskolan, Kunskapscentrum demenscentrum vid Skånes universitetssjukvård
Gunilla Nordberg, biträdande chef, Svenskt Demenscentrum
Lars Sonde, utredare, Stiftelsen Äldrecentrum

Moderator: Susanne Rolfner Suvanto

 

2019-05-24
Sydkoreanskt besök på Äldrecentrum

Representanter från Socialdepartementet i provinsen Gyeongsangbuk-do i Sydkorea besökte Äldrecentrum på fredagen, där de togs emot av Åsa Hedberg Rundgren och Lennarth Johansson.

 

Syftet med studiebesöket var bland annat att lära sig mer om Sveriges äldrepolitik och att även få veta mer om sysselsättningsgraden för äldre svenskar och pensionsåldern i Sverige.  I Sydkorea är pensionsåldern för närvarande runt 60 år och det finns önskemål om en höjning både bland arbetstagare och myndigheter och man vill hitta olika sätt att behålla äldre arbetskraft i arbete. 

Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Äldrecentrum, tillsammans med Lennarth Johansson, senior rådgivare, tillsammans med den sydkoreanska delegationen. Tecknet på bilden betyder "av hela mitt hjärta".

 

 

 

 

 

2019-05-06
En äldrevänlig stad? Enkät om åldrande i Stockholm

Är Stockholm en bra stad att åldras i? Finns det något som behöver bli bättre?

Du som är 65+ får möjligheten att svara på vår enkät om Stockholms och din stadsdels äldrevänlighet och ge synpunkter på vad som behöver förbättras.

Nedan hittar du en länk som tar dig till en digital version av enkäten. Vi var med på Seniordagen. Du är också varmt välkommen att träffa oss den 12-13 juni under Järvaveckan.

Klicka här för att komma till enkäten.

2019-04-10
Det goda åldrandet - en utopi? Fullsatt föreläsning med Sandra Torres

Sandra Torres, professor i sociologi och forskare vid Uppsala universitet, drog fulla hus vid vårterminens sista öppna föreläsning i serien Samhället & äldre, som Äldrecentrum ger i samarbete med ABF och pensionärsorganisationerna SPF, PRO och SKPF.  Temat för föreläsningen var "det goda åldrandet", ett  ofta använt begrepp inom internationell äldreforskning. Sandra Torres är dock kritisk och menar att begreppet syftar på gruppen relativt friska yngre äldre och exkluderar en stor grupp äldre äldre - de som kanske inte kan beskrivas med uttrycket "aktiva äldre".

Intresset för frågorna om det goda åldrandet var enormt och många hade kommit för att höra Sandra Torres vid måndagens föreläsning. Trycket på Palmesalen med 80 platser, var så hårt att ett antal åhörare fick nöja sig med ståplats, medan några tvingades vända i dörren.

I sin föreläsning talade Sandra Torres bland annat om hur äldreforskningens fokus har skiftat på senare år, bort från det som kallas "den fjärde åldern". Det märks inte minst i statistiken för AAI, ett index som visar andelen äldre som kan sägas vara "aktiva" internationellt sett,  där Sverige visar sig ligga högst i världen, med närmare 45 procent aktiva äldre. Trots att Sverige ligger högst i Active Aging indexet kan vi  inte slå oss för bröstet, menar Sandra Torres, då statistiken omfattar personer 55-74 år och inte gruppen 75 år och äldre. 

Vad är då problematiskt med begreppen Active aging  eller det goda åldrandet?

Det problamatiska är att gruppen äldre äldre helt enkelt har glömts bort i forskningen. Sandra Torres anser också att det finns ett tvång i att vilja förbli aktiv på ålderns höst. Med stöd i paradigmet kan vi också anklagas för ålderism när vi påpekar att den fjärde åldern för med sig helt andra utmaningar än dem som den tredje åldern kopplas samman med.

- Jag brukar säga att "Active aging"- paradigmet har blivit vad "den lilla svarta" är i modebranschen, säger Sandra Torres. Alla måste ha en!



2019-03-14
Hemmet ännu viktigare efter pensionen! Välbesökt föreläsning på ABF

I vårens andra föreläsning i Äldrecentrums serie Samhället & äldre,  i samarbete med ABF och pensionärsorgansiationerna, berättade Maya Kylén på onsdagen om sin forskning om hemmets betydelse för nyblivna pensionärer, så kallade yngre äldre, i åldern 67-70 år. Nedan finns presentationen från föreläsningen i PDF-format.


Maya Kylén är leg arbetsterapeut, biträdande forskare vid Center for Ageing and Supportive Environments (CASE), vid Lunds universitet och postdoktor vid Högskolan Dalarna. I sin avhandling från 2018 visade hon bland annat att psykisk ohälsa och upplevelsen av hemmet har ett samband för nyblivna pensionärer. Avhandlingen visar också att hemmet är en betydelsefull plats för att skapa sammanhang och mening i samband med pensioneringen och att en väl utformad hemmiljö även kan bidra till att förebygga sjukdom och främja hälsa hos de allra äldsta.

Vid den välbesökta föreläsningen visade Maya Kylén resultat från sin intervjustudie, baserad på  371 personer i Skåne i åldern 67 - 70 år.   
- Vi åldras alla, sa Maya Kylén i sin presentation och menade  att vi måste sluta att se äldre som en egen grupp.

En av slutsatserna var att hemmet hade stor betydelse för de intervjuade och att denna betydelse snarast ökade efter pensioneringen. Enligt siffrorna från studien, som troligen stämmer även för resten av Sverige, bodde de allra flesta pensionärer även långt upp i åren  i bostäder som inte var specialanpassade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vad betyder detta för upplevelsen av hemmet?

 
 

 



2019-03-12
Ny rapport: Tryggt mottagande för äldre som skrivs ut från sjukhus

Rapport 2019_1 Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande

Stockholms stad har i tre stadsdelar på försök gett insatsen Tryggt mottagande till personer 65 år och äldre i samband med utskrivningsplanering efter sjukhusvistelse. Insatsen innebär förstärkt hemtjänst av särskild personal under ett par veckor efter hemkomsten. Stiftelsen Äldrecentrum har jämfört Tryggt mottagande med övriga insatser: hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende. Resultaten av studien visar på särskild nöjdhet med Tryggt mottagande bland såväl äldre och deras anhöriga som bland personal. Funktionsförmågan hos de äldre förbättrades dock inte inom en tremånadersperiod.

 

 

I studien har Äldrecentrum på uppdrag av Äldreförvaltningen i Stockholms stad studerat omsorgsinsatser som äldre personer på Kungsholmen fått i samband med utskrivningsplanering från sjukhus, januari 2017-maj 2018. Ett syfte med studien var att följa dessa under en tremånadersperiod och beskriva hur deras funktionsförmåga och behov av vård och omsorg upplevdes, bedömdes, förändrades och tillgodosågs. Ett annat syfte var att belysa hur biståndshandläggare använde Tryggt mottagande-teamets underlag vid fortsatt behovsbedömning. I undersökningen användes data från den longitudinella SNAC-K-studien, i kombination med intervjuer.  

Svårt fånga effekter av Tryggt mottagande
Av de äldre som skrevs ut med utökade insatser om minst 40 timmar hemtjänst per månad, erbjöds cirka 11 procent Tryggt mottagande, det vill säga extra stödinsatser av särskild hemtjänstpersonal under ett par veckor efter hemkomsten. Närmare fem procent beviljades korttidsboende och drygt sju procent fick vård- och omsorgsboende.

Det är svårt att fånga effekterna av Tryggt mottagande. Resultaten visar att Tryggt mottagande inte resulterade i bättre funktionsförmåga, fördröjd flytt till vård- och omsorgsboende eller ökad överlevnad, 90 dagar efter sjukhusvistelsen jämfört med dem som fick minst 40 timmar hemtjänst. Trots att det inte fanns några skillnader på gruppnivå förändrades enskilda individers funktionsförmåga över tid, såväl till det bättre som till det sämre. Det fanns heller inte några skillnader mellan grupperna i hur mycket hemtjänst de hade efter tre månader (cirka 63 timmar per månad).

Vad tyckte de intervjuade?
De intervjuade äldre personerna var oftast mycket tacksamma över den vård och omsorg som de hade fått i samband med sjukhusvistelsen och efter hemkomsten. Många var dock helt beroende av hjälp från både hemtjänsten och hemsjukvården, något som inte alltid fungerade problemfritt.

Insatserna från Tryggt mottagande var särskilt omtyckta. De intervjuade uppskattade att Tryggt mottagande erbjöd stöd av en liten grupp kompetenta undersköterskor och att dessa inte arbetade under samma tidspress som den ordinarie hem­tjänsten. Personalen var noga med att ha en dialog med de personer som de hjälpte och dessa kunde ha inflytande över vad som gjordes.  Anhöriga uppskattade avlastningen från Tryggt mottagande och särskilt ansvaret att samordna vård- och omsorgsinsatserna den första tiden efter sjukhusvistelsen. Biståndshandläggarna värdesatte Tryggt mottagande som ett stöd för fortsatt biståndsbedömning.

Framtiden för Tryggt mottagande?
Förutom att skapa trygghet för äldre vid hemkomst från sjukhus fanns, från stadens sida, förhoppningar om att Tryggt mottagande även skulle kunna förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten samt fördröja flytt till äldreboende. Det finns dock i nuläget ingen forskning som visar effekter av en kort förstärkt insats i hemmet till äldre efter sjukhusvistelse. De som fick Tryggt mottagande var i allmänhet sköra, ofta multisjuka, personer med begränsade möjligheter att återhämta sig.

En slutsats i rapporten är att om det ska vara möjligt för Tryggt mottagande att bidra till en förbättrad funktionsförmåga är det viktigt att överväga både hur lång insatsen behöver vara och i vilken utsträckning rehabiliteringsinsatserna behöver förstärkas.

-       Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på effekterna av Tryggt mottagande i sin nuvarande utformning. En extra stödinsats, ett antal timmar per dag under åtta till tio dagar till personer som vårdats på sjukhus, kan endast ha en marginell betydelse för hur funktionsförmågan utvecklas, för möjligheterna att bo kvar och det fortsatta behovet av vård och omsorg. För den här gruppen äldre kan ett tillräckligt mål för äldreomsorgens insatser vara att ge ett bra omhändertagande och bidra till att funktionsförmågan bibehålls och inte försämras, påpekar Ingrid Hjalmarson, utredare på Äldrecentrum och projektledare för studien.

Frågan om hur Tryggt mottagande kan utvecklas och vilken funktion som verksamheten kan fylla måste också ses mot bakgrunden av den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som implementerades i Region Stockholm i slutet av 2018. Förändringarna antas medföra att äldre personer kommer att skrivas ut ännu snabbare från sjukhus och då ha ett ökat behov av vård- och omsorgsinsatser. Därför behövs kvalificerade hemtjänstresurser som snabbt kan sättas in i hemmet. Här kan Tryggt mottagande fylla en viktig funktion, både genom att ge kvalificerad omsorg och bidra till bedömningen av de fortsatta behoven av hjälp och stöd. Insatsen kan också riktas till dem som har en återhämtningspotential som det är viktigt att ta till vara. De båda alternativen utesluter inte varandra.

-       För att kunna tillgodose de behov av kvalificerade insatser som personer med stora behov både av vård och omsorg som skrivs ut från sjukhus har, är det av avgörande betydelse att äldreomsorgen och primärvården utvecklar sitt samarbete, menar Ingrid Hjalmarson.

 

Rapporten
Länk till rapporten Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande – om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse (2019:1)

Kontakt för mer information
Ingrid Hjalmarson, utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, e-post: ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se/info@aldrecentrum.se

Bettina Meinow, utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, e-post bettina.meinow@aldrecentrum.se

 



2019-02-22
Finska politiker från Uleåborg på studiebesök hos Äldrecentrum

En delegation från Uleåborg bestående av politiker inom välfärdsområdet besökte på fredagen Äldrecentrum under sitt tre dagar långa studiebesök i Sverige. Syftet med studiebesöket var att lära sig mer om den svenska modellen för valfrihet, digitalisering och digitala tjänster inom hälso- och socialtjänsten samt samarbete mellan staden och regionen.
 

Gruppen togs emot av Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren, som presenterade Äldrecentrums uppdrag och inriktning och forskningsledare Lennarth Johansson som berättade om svensk äldrevård i stort och även gav en internationell utblick. 
 



2019-02-19
Drottningen besökte Äldrecentrum

Stiftelsen Silviahemmet, där H.M. Drottningen är ordförande, höll på måndagen sitt styrelsemöte hos Äldrecentrum. 

 

Under besöket presenterade Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren Äldrecentrums verksamhet för Stiftelsen Silviahemmets styrelse. Ledamöter ur Äldrecentrums och Svenskt Demenscentrums styrelser var också inbjudna till presentationen och den efterföljande lunchen i våra fina lokaler på Sveavägen 155.

Wilhelmina Hoffman, H.M. Drottningen, Åsa Hedberg Rundgren. 


Foton: Yanan Li

 



2019-02-05
Äldrecentrum söker två utredare med forskarkompetens

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum som bidrar med forskning och kunskapsperspektiv på äldres situation i samhället. Äldrecentrums stiftare är Region Stockholm och Stockholms stad.  Äldrecentrum ska verka för att förbättra äldres livsvillkor genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldre personers situation i samhället. Uppdraget består även i att initiera och genomföra forskning och utveckling inom områden som rör äldres livsvillkor. Genom forskning, utvecklingsarbete och stöd till implementering ska Äldrecentrum bidra till kunskapsutveckling och till att välfärdens tjänster vilar på vetenskaplig grund.  

Äldrecentrum är nu inne i ett spännande utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla den vetenskapliga basen för vår verksamhet och söker därför två disputerade forskare med kunskap om frågor som berör äldre och som kan komplettera teamets befintliga vetenskapliga kompetens. Vi ser gärna att de sökande kan stärka Äldrecentrum vetenskapligt inom något av följande områden: kvalitativ och/eller kvantitativ (gärna erfarenhet från registerstudier) forskningsmetodik, implementering, hälsoekonomi, samverkan, folkhälsa, förebyggande insatser, välfärdsteknik/digitalisering. Vi kommer att lägga stor vikt i rekryteringsprocessen på hur sökandes erfarenhet och kompetens kan bidra till utvecklingen av Äldrecentrums verksamhet.

Arbetsuppgifter:
Grunduppdraget för utredare med forskarkompetens vid Äldrecentrum är att tillsammans med teamet och beställare initiera, planera och genomföra forskning och utredningar och särskilt ansvara för vetenskapliga metodfrågor. Uppdraget innebär också att verka strategiskt för kunskapsutveckling inom äldreområdet i samverkan med andra, både praktik, akademi och andra FoU-enheter. Utredare vid Äldrecentrum har också i uppdrag att kommunicera våra resultat och verka för att kunskap kommer till användning i praktiken.  

Vi söker dig som har doktorsexamen inom relevant område (exempelvis socialt arbete, medicin, sociologi) och som trivs med varierande arbetsuppgifter, är flexibel och gillar att arbeta i team. Du ska behärska det svenska språket och ha lätt för att uttrycka dig i både tal och skrift. Äldrecentrum är en liten organisation där alla förväntas hjälpas åt i stort och smått för att skapa en dynamisk och trivsam arbetsplats. Det är viktigt att du är flexibel och kan hantera såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter. Att ha arbetat inom välfärdssektorn med inriktning mot äldre är meriterande.

Båda tjänsterna är tillsvidareanställningar på heltid. Tillträde enligt överenskommelse, under våren 2019. 
Observera att ansökningstiden för tjänsterna som utredare har gått ut. Urvalsarbetet har påbörjats. 

För mer information kontakta Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se 
Skicka din ansökan märkt med dnr 2019/029 med ett personligt brev, tillsammans med CV och eventuella arbetsprover, senast 2019-02-28 till jobbansokan@aldrecentrum.se

Läs mer om Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på www.aldrecentrum.se

 

 



2019-01-22
Franskt besök på Äldrecentrum

Svensk äldreomsorg var i fokus när Åsa Hedberg Rundgren och Jenny Österman från Äldrecentrum på tisdagseftermiddagen tog emot ett studiebesök arrangerat av franska ambassaden. 

I Frankrike läggs numera, liksom i Sverige, ett fokus på att äldre personer ska bo kvar hemma så länge det är möjligt. Besöket på Äldrecentrum genomfördes som ett led i ett uppdrag från den franske premiärministern Edouard Philippe att ta fram olika åtgärder för att öka livskvaliteten hos äldre, stötta äldres självständighet och att även se över finansieringen av äldreomsorg. Uppdraget kallas "Grand âge et autonomie" (Äldre personer och självständighet). Åsa Hedberg Rundgren och Jenny Österman fick under besöket möjlighet att berätta både om Äldrecentrums verksamhet och uppdrag och om äldreomsorgen i Sverige i stort. 

 

 

På fotot: Jenny Österman, utredare på Äldrecentrum, Eric Trottmann, socialråd, Frankrikes Ambassad, Åsa Hedberg Rundgren, direktör Äldrecentrum, Laurence Assous, rådgivare vid franska revisionskontoret och Jérémy Fournel, inspektör för sociala frågor.

 



2018-10-17
Stort intresse för forskning bland deltagarna i SNAC-K

Laura Fratiglioni Aula medica 17 oktober SNAC-dag om forskning om äldre

SNAC-studien bedrivs sedan starten 2001 på fyra platser i landet, bland annat på Kungsholmen/Essingeöarna i Stockholm (SNAC-K). När SNAC-K den 17 oktober bjöd in alla sina testdeltagare till en eftermiddag med föreläsningar om aktuell forskning fylldes Karolinska Institutets Aula Medica av intresserade åhörare.

 

 

SNAC-K består av en befolkningsstudie och en vårdsystemstudie som kartlägger hur livsvillkor, livsstil och personlighet påverkar äldres hälsa och välmående. I vårdsystemstudien följs personer som fyllt 65 år och är beviljade äldreomsorg eller har långvarig hemsjukvård eller hemrehabilitering. De som deltar i befolkningsstudien är från 60 år och uppåt och genomgår med jämna mellanrum omfattande tester. Sjuksköterskor, läkare och psykologer bedömer fysisk funktionsförmåga, samlar in sociala och demografiska data, tar blodprover och mäter även längd och vikt. Kliniska, neurologiska och psykiatriska undersökningar genomförs och kognitiva förmågor bedöms genom olika tester.

120 miljoner uppgifter
Anders Wimo är läkare, professor och nationell samordnare för SNAC och gav en bakgrund till SNAC-K, som är en del av den nationella studien.
-  Totalt har cirka 30 000 undersökningar genomförts åren 2001 – 2018. Varje undersökning omfattar cirka 4 000 uppgifter, vilket innebär att totalt har mer än 120 miljoner uppgifter registrerats, berättade Anders Wimo.

Syftet med datainsamlingen är att få ett underlag för att planera framtidens sjukvård och omsorg av äldre.

Befolkningens åldrande är en framgångssaga
Professor Laura Fratiglioni, ansvarig för befolkningsstudien inom SNAC-K, berättade om flera positiva hälsoförändringar för äldre som skett under de senaste decennierna. Hon betonade att befolkningens åldrande är en framgångssaga för människor och för vårt samhälle. Bland annat har risken för såväl hjärt-och kärlsjukdomar, som funktionsnedsättning och demens minskat i västvärlden.

Laura Fratiglioni menade att det är dags att göra upp med en rad seglivade myter kring åldrande, till exempel att många äldre lever längre, men med sämre hälsa eller att det inte finns så mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre.
-  Vi har en bra hälsa hos äldre om man ser utifrån ett funktionsperspektiv. Äldre lever längre nu och med bättre hälsa, sa Laura Fratiglioni, som även påpekade att det finns mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre, genom att främja en  hälsosam livsstil och ett aktivt, engagerat liv.

Motverka depression
Linnea Sjöberg är medicine doktor och forskare och har specialiserat sig på depression hos äldre, som hon menar ofta är underbehandlad. En riskfaktor för att utveckla depression tycks vara om man varit med om många negativa livshändelser. Depression är också vanligare hos dem som har demens eller fysisk funktionsnedsättning och hos dem som saknar partner. Men allt är inte nattsvart! Det finns hjälp att få.

- Utöver läkemedel och psykoterapi pekar viss forskning på att fysisk aktivitet kan hjälpa vid mildare depressioner och kan verka förebyggande för att utveckla depression hos äldre och detsamma gäller även för sociala aktiviteter och interaktioner/sammanhang, sa Linnea Sjöberg.
Hon betonade hur positiv denna forskning var, inte minst för dem som tagit sig till Aula Medica för att lyssna på eftermiddagens föreläsningar. 

- Ni har ju både tagit er hit (utfört någon form av fysisk aktivitet), ni har eller kommer förhoppningsvis att ha sociala interaktioner, både med varandra och med oss forskare och medarbetare, och ni alla ingår i ett väldigt viktigt socialt sammanhang i egenskap av deltagare i SNAC-K studierna, avslutade Linnea Sjöberg.

Balansträning förebygger
Anna-Karin Welmer är sjukgymnast, docent och vice projektledare för SNAC-K befolkningsstudien. Hon berättade om det stora folkhälsoproblem som fallolyckor utgör, inte minst för den äldre befolkningen. Varje år dör cirka 1 000 personer i fallolyckor.

- Särskilt drabbade är äldre med nedsatt kognitiv och fysisk funktion. Om man är multisjuk och beroende av hjälp är även detta en riskfaktor. Olika typer av läkemedel kan också öka risken för fallolyckor, berättade Anna-Karin Welmer.

Det verkar finnas vissa könsskillnader i vad som utgör risker för skadliga fallolyckor, där man ser ett samband mellan att män med smärta eller nedsatt muskelstyrka och män som röker eller lever med hjärtsjukdom har större risk för fallolyckor. När det gäller kvinnor finns ett annat samband, där de som har behov av hjälp vid dagliga aktiviteter och som har nedsatt kognitiv förmåga, löper större risk att drabbas av skadliga fallolyckor. Det går dock att minska risken att ramla.
- Fysisk aktivitet är bra och särskilt balansövningar är viktiga för att förebygga skadliga fallolyckor, avslutade Anna-Karin Welmer.  

Äldre får fler mediciner än förr
Johan Fastbom, läkare och professor, har forskat om läkemedelsanvändning under lång tid. Han kan konstatera att läkemedelsanvändning hos äldre, dvs de som är över 81 år, har ökat de senaste 20 åren. Men det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedel.
- Många psykofarmaka har minskat, medan behandling med demensläkemedel har ökat. Dessutom kan man se en underbehandling av vissa somatiska tillstånd, menade Johan Fastbom.
En del av ökningen beror förstås på att man på senare år utvecklat läkemedel som tidigare inte fanns, till exempel när det gäller demensläkemedel. Men även användningen av det smärtlindrande medlet paracetamol har ökat. Vissa typer av medicin används istället i mindre omfattning än förr. Som alltid behöver man väga risker mot nytta och göra uppföljningar.

Luktsinnet - viktigt för välbefinnandet
Erika Jonsson Laukka, psykolog och docent, berättade om luktsinnet, som har en nära koppling till känslor, och hur det förändras vid åldrandet. Människan har ett väl utvecklat luktsinne. Det behövs på olika sätt, till exempel som varningssystem för rök, eld, gas eller mat som blivit dålig. Men luktsinnet ger också positiva upplevelser och hjälper oss att få aptit. Kvinnor är i regel bättre än män på att identifiera lukter och det finns ett samband mellan hög utbildning och bättre luktsinne. Många äldre upplever att luktsinnet blir sämre. Ålder är den största riskfaktorn, men även vaskulär sjukdom kan försämra luktsinnet.
- Luktsinnet är en väldigt viktig faktor när det gäller att väcka vår aptit och få mat att smaka gott, påpekade Erika Jonsson Laukka.

Det finns också forskning som visat att faktorer kopplade till ätbeteende också var kopplade till luktfunktion.
- Det är rimligt att anta att det är det nedsatta luktsinnet som leder till minskad vikt och minskad aptit och inte tvärtom, säger Erika Jonsson Laukka.

Positivt är att det även som äldre går att träna upp sitt luktsinne.

Anhörigas insatser till äldre
Anders Wimo, läkare, professor och nationell samordnare för SNAC, gav både ett nationellt och globalt perspektiv på den viktiga anhörigvården. Bland annat framkom att i Sverige får hemmaboende äldre med kognitiv nedsättning dubbelt så mycket så kallad ”informell” omsorg eller vård som ”formell” vård, av samhället.

När det gäller vård av demenssjuka visade Anders Wimo att det är stor skillnad mellan olika länder. I höginkomstländer bor mellan en tredjedel och hälften av demenssjuka på särskilt boende, medan i låg- och medelinkomstländer är det endast 6 procent som bor på särskilt boende. Resten vårdas i hemmet.

- När det gäller informell vård och omvårdnad globalt räknar man med 82 miljarder timmar per år, som utförs av 40 miljoner heltidsarbetare. Av de arbetade timmarna utförs 71 procent av kvinnor. 60 procent av det informella vård- och omsorgsarbetet låg eller medelinkomstländer, berättade Anders Wimo.

Powerpoint-presentationer från föreläsningarna den 17 oktober
Mer om SNAC-K, foton och föreläsarnas presentationer finns här

Fakta

SNAC står för the Swedish National Study on Aging and Care. Studien bedrivs i fyra områden: Nordanstig, Kungsholmen och Essingeöarna, Karlskrona samt i Skåne där den pågår i kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad. SNAC stöds av Socialdepartementet samt kommunerna, landstingen och universiteten i de fyra områdena. Läs mer på www.snac.org.

Fotograf: Maria Yohuang

 



2018-10-09
Sydkoreanska tjänstemän på blixtbesök på Äldrecentrum

Ett femtontal tjänstemän från  Changwon, Sydkoreas nionde största stad med drygt en miljon invånare, besökte på tisdagen under ett endagsbesök i Stockholm Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum för att få information om både Äldrecentrums verksamhet och om situationen för äldre i Sverige i stort.

 

Syftet med studieresan som, förutom besöket på Äldrecentrum i Stockholm, omfattade nedslag i både Danmark, Norge och Finland, var att lära sig mer om de nordiska länderna och om hur nordisk äldreomsorg fungerar. 


Delegationen togs emot av Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundström och av forskningsledare Lennarth Johansson. Tillsammans gav de  under en och en halv timme en presentation av Äldrecentrum. Lennarth Johansson, som våren 2018 tog emot en sydkoreansk grupp på studiebesök, kunde också ge en bild av skillnaderna mellan koreansk tradition inom äldreomsorgen, där äldre ofta tas om hand av familjen, och Sverige, där samhället har ansvar för vården om våra gamla. 

- Intresset för svensk äldreomsorg har aktualiserats i Sydkorea det senaste året. Landet är en växande ekonomi, där kraven på god sjukvård och äldrevård har ökat. Sydkorea har sedan tidigare infört en långvårdsförsäkring och nu behöver man på grund av ett ökat demografiskt tryck modernisera äldreomsorgen. Nativiteten har gått ner, Fler äldre ska försörjas av färre yngre. Tidigare traditioner med kvinnor som stannar hemma för att vårda de gamla är på väg att lösas upp, menar Lennarth Johansson. 

De besökande tjänstemännen fick en fyllig bild av vilka utmaningar svensk äldreomsorg står inför och en inblick i Äldrecentrums uppdrag och roll i skapandet av kunskap omkring äldrefrågor. 



2018-09-28
Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län - ny gemensam FoU-rapport!

rapport Analys av stöd till personer över 65 år som har eller riskerar psykisk ohälsa i Stockholms län

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är en av de fyra FoU-enheter i Stockholms län med inriktning mot äldre som tillsammans med Nestor FoU-center, FOU nu och FoU Nordost åt Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län har genomfört en fördjupad analys av stöd till personer över 65 år med psykisk ohälsa. Nu presenteras resultaten i en gemensam rapport.

 

Läs rapporten här: Analys av stöd för personer över 65 år som har eller riskerar psykisk ohälsa inom Stockholms län. Om primärvårdens och kommunernas samverkan och stödinsatser, deras förutsättningar att upptäcka psykisk ohälsa samt hur personer med psykisk ohälsa ser på dessas insatser - Nu och framåt

Delprojekten har undersökt vilka stödinsatser som ges för äldre med psykisk ohälsa samt vilka före­byggande stödinsatser som ges till gruppen som riskerar psykisk ohälsa. Även samverkan mellan kommuner och landsting har kartlagts, liksom förutsättningar hos personal (i hemtjänst, socialtjänst och primärvård) för att upptäcka signaler om, och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa. Äldrecentrums delprojekt har handlat om att beskriva vilka erfarenheter representanter för patient, brukar- och anhörigorganisationer har av det stöd som ges från kommuner och landsting till personer över 65 år med psykisk ohälsa.

Läs mer om uppdraget här: Uppdrag Psykisk Hälsa

Förutom de fyra delrapporterna, däribland Äldrecentrums delrapport Stöd till äldre med psykisk ohälsa, inkluderar rapporten en gemensam analys av läget i Stockholms län 2018.

 

Övriga delrapporter – en från varje FoU-enhet
Ytterligare tre delrapporter har skrivits inom ramen för samma uppdrag. Varje delrapport är skriven enskilt av respektive FoU-enhet.

Nestor FoU-center: Kartläggning av samverkan mellan kommun och primärvård i Stockholms län vid insatser för äldre personer med psykisk ohälsa, av Anders Nordlund, Eva Lindqvist och Milja Ranung
http://www.nestorfou.se

FOU nu: Stödinsatser för äldre som har eller riskerar psykisk ohälsa – delprojekt 1
http://www.founu.se

FoU Nordost: Upptäcka signaler om och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa hos äldre personer – en kvalitativ studie av Lis Bodil Karlsson 
http://www.founordost.se

 

 

Äldrecentrums delrapport

Kontakt:

2018-08-28
Åsa Hedberg Rundgren ny direktör för Äldrecentrum

Åsa Hedberg Rundgren ny direktör på Äldrecentrum

 

Den 1 september tillträder Åsa Hedberg Rundgren som direktör för Äldrecentrum när stiftelsens tidigare direktör Chatrin Engbo går i pension.
Åsa Hedberg Rundgren är leg. sjukgymnast och medicine doktor. Hon kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef på FOU Nordost, med erfarenhet av forskning, utveckling, implementering och utvärdering inom vård, omsorg, stöd och service till äldre.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet med det övergripande uppdraget att öka kunskapen om äldre personers livsvillkor, hälsa och ohälsa, vård och omsorgsbehov. Kärnverksamheten utgörs av utrednings- och analysuppdrag, men Äldrecentrum initierar även egna utredningar omkring frågor som rör äldres behov och samhällets förmåga att möta behoven.

Spridning av resultaten med syftet att förbättra situationen för äldre i samhället, är en annan del av verksamheten.

- Lika viktigt som resultaten av våra utredningar är uppdraget att skapa förutsättningar för att kunskaperna används, menar Åsa Hedberg Rundgren. Detta sker redan, bland annat genom nätverk och utbildningar för chefer och personal inom vård och omsorg, men som alltid kan kommunikationen omkring vår verksamhet utvecklas.

Åsa Hedberg Rundgren har en gedigen bakgrund från äldreforskningsområdet och har de senaste tre åren arbetat med liknande frågor som chef för FoU-Nordost.  Också där med inriktning mot äldrefrågor. Åsa Hedberg Rundgren har dessutom bred erfarenhet av organisationsplanering, arbets- och projektledning och kommunikationsarbete.

- Äldrecentrum, som funnits i över 30 år, sedan 1986, är känt för sin långa erfarenhet och sina väl genomarbetade utredningar på äldreområdet, säger Åsa Hedberg Rundgren. Jag ser verkligen fram emot att göra vad jag kan för att se till att vi fortsätter att leverera relevanta bidrag till utvecklingen på området.

 



2018-04-26
Uppdrag psykisk hälsa

Kommuner och landsting delar ansvaret för vård av och stöd till äldre med psykisk ohälsa. Nu har Äldrecentrum och de övriga tre FOU:erna i Stockholms län som har fokus på äldrefrågor, fått ett gemensamt uppdrag av Stockholms läns landsting och Storsthlm (f.d KSL) att kartlägga och analysera stödinsatser för äldre med psykisk ohälsa. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för personal i hemtjänst, socialtjänst och primärvård att upptäcka signaler om psykisk ohälsa.

Äldrecentrums delprojekt
Äldrecentrums delprojekt syftar till att beskriva de erfarenheter som representanter för patient-, brukar- och anhörigorganisationer har av det stöd som ges från kommuner och landsting till personer 65 år och äldre med psykisk ohälsa.

Idag saknas intresseföreningar eller brukarföreningar som är helt inriktade på äldre (65+) med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Däremot finns det organisationer som stöder personer med psykisk ohälsa i alla åldrar. Det finns även organisationer som är inriktade på vissa sjukdomar, till exempel Schizofreniförbundet, som arbetar för ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar.

Frågeställningar och metod
Följande frågeställningar ska belysas med hjälp av intervjuer med representanter för patient-, brukar- och anhörigorganisationer:
·         Vad anser företrädare för patient-, brukar- och anhörigorganisationer om stödet till personer över 65 år med psykisk ohälsa?
·         Vad anser företrädarna kan förbättras, vilka insatser och stöd saknas?
·         Hur kan insatser och stöd för brukare och anhöriga utvecklas?

Äldrecentrums delprojekt har startat under våren och ska slutrapporteras, tillsammans med de övriga delprojekten, senast den 28 september 2018.

Ansvarig utredare, Lars Sonde, lars.sonde@aldrecentrum.se



2018-03-16
Stora skillnader i biståndsbedömning mellan Stockholms stads stadsdelar visar ny SNAC-rapport

 

 
 

 

StockholmSNAC - Rapport från undersökning 2017 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad av Mårten Lagergren

Omsorg om äldre och funktionshindrade kräver stora resurser. Antalet äldre med behov av stöd kommer också att öka kraftigt det närmaste decenniet, vilket ökar kravet på resurser. En förutsättning för att medlen ska räcka till är en väl fungerande behovsbedömning och en fördelning av resurserna på olika nivåer som motsvarar behoven.

Denna studie som Äldrecentrum gjort på uppdrag av äldreförvaltningen ställer Stockholms stads alla stadsdelsnämnders beviljade insatser - hemtjänst och plats i särskilt boende - i relation till behov på individnivå.
Undersökningen har gjorts genom utdrag av statistik från verksamhetssystemet Paraplyet som registrerar beslut om äldreomsorg från mars 2017. En undersökning med samma syfte gjordes även 2008/09.
Studien visar att beviljade insatser i äldreomsorgen har ett klart samband med behovet av stöd och hjälp som det beskrivs med graden av funktionsnedsättning. Men en annan slutsats är att det finns stora skillnader mellan stadsdelarna när det gäller hur personer på en viss behovsnivå tilldelas boendeform och hemtjänstinsatser. Här finns rapporten!



2017-12-15
Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom uppdaterade

Mer vidareutbildning för personalen, rätt till dagverksamhet och trivsammare måltider för alla, även de som bor kvar hemma. Det kan leda till bättre vård och omsorg för de som drabbas av demens, enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer som publiceras idag.

Varje år insjuknar runt 20 000-25 000 personer i någon form av demenssjukdom, ungefär lika många dör. Sammanlagt är cirka 130 000-150 000 personer drab-bade, vilket gör demens till en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen är obotlig men med olika insatser och åtgärder kan symtomen lindras, så att vardagen underlättas vilket kan ge en förbättrad livskvalitet för såväl drabbade som deras anhöriga.

De nya uppdaterade nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demens-sjukdom ger rekommendationer om vilka insatser som bör sättas in vid olika tillstånd och grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

En viktig utgångspunkt är att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och rekommendationerna om utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal och LSS-handläggare är också i linje med detta, skriver Socialstyrelsen på sin webbplats.

– Under remissperioden har vi fått en del kritik mot att för stort fokus lagts på personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Faktum är att omkring 100 000 personer bor kvar hemma och vi har därför lagt till en ny rekommendation om så kallad anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende, säger Stefan Brené, projektledare för riktlinjearbetet på Socialstyrelsen.

Alla bör erbjudas en tryggare och lugnare måltidssituation
Det innebär att när hemtjänstpersonalen kommer på besök så ska en så ordinär, trygg och lugn måltidssituation som möjligt skapas – vilket kräver mer tid. Det innebär att personalen får möjlighet att hinna sitta ner och samtala vilket skapar en socialt lustfylld situation men det ger också möjlighet för personalen att ha bättre koll på om personerna verkligen äter ordentligt.

I riktlinjerna rekommenderas också att den som har lätt till medelsvår demens-sjukdom och ännu bor kvar hemma bör erbjudas dagverksamhet.

– Besök i dagverksamhet ger aktivering och gemenskap som innebär en förbättrad livskvalitet och en mindre vårdinsats. Men det innebär också en tillfällig avlösning för vårdande anhöriga, säger Stefan Brené.

Utökad utbildningsinsats ger ökade kostnader
För att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård och omsorg till personer med demenssjukdom behöver personalens kompetens höjas genom olika former av utbildningar. Detta bör erbjudas kontinuerligt och långsiktigt i kombination med praktisk träning och handledning. En utökad utbildningsinsats och handledning i personcentrerad vård och omsorg och en utbyggd dagverksamhet skulle ge ökade kostnader på i storleksordningen 900 miljoner till 1,1 miljarder kronor, bara för det första året.

Socialstyrelsen har utvecklat en förvaltningsmodell för de nationella riktlinjerna som innebär att när ny forskning och nya rön som föranleder att någon del eller delar av riktlinjerna behöver förändras, så görs det årligen.

– Det betyder att vi inte behöver vänta onödigt lång tid med att modernisera rekommendationerna, utan det kan göras med kortare avstämningar om behov finns, säger Stefan Brené. 

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats>> (länk öppnas i nytt fönster).