Pattern of length of stay in Swedish residential care among residents with and without cognitive impairment between

Syftet med studien var att undersöka hur länge äldre personer bor på särskilt boende och om detta har förändrats mellan 2015 och 2023. Vi tittade också på om faktorer som ålder, kön, inkomst, kognitiv nedsättning och förmågan att klara personliga aktiviteter i dagligt liv, såsom dusch, påklädning, toalettbesök, som påverkar boendetiden.

Studien omfattade nästan 19 000 personer över 65 år som flyttade in på särskilt boende i Stockholms stad under perioden 2015–2023.

Vad visade resultaten? De flesta (ca. två tredjedelar) som flyttade till särskilt boende var kvinnor. Snittåldern vid inflyttningar var 86 år och majoriteten (två tredjedelar) hade ett stort behov av stöd med personlig omsorg. Cirka 8 av 10 personer hade en kognitiv nedsättning av någon grad vid inflyttning.

Män och personer utan kognitiv svikt bodde i snitt kortare på särskilt boende jämfört med kvinnor och personer med kognitiv svikt. En lägre inkomst och högre ålder ökade också sannolikheten för en kortare tid på särskilt boende.

För personer med kognitiv svikt minskade boendetiden något under studieperioden, särskilt bland dem som bodde längst. Bland de utan kognitiv svikt fanns ingen statistiskt signifikant förändring av boendetiden.

Eftersom många som flyttar in på särskilt boende har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt tenderar de att bo där under en längre tid. När befolkningen blir äldre och fler utvecklar kognitiva sjukdomar kommer behovet av platser och resurser inom särskilt boende sannolikt att öka. Resultaten kan därför vara viktiga för framtida planering av äldreomsorgen.

Ladda ner PDF

Publicerad: 11 september, 2026