Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Stiftelsen Äldrecentrums utredare Åsa von Berens och Lars Sonde.
Under tre år har Stockholms stad drivit Matlyftet, en satsning för att förebygga undernäring och social isolering bland äldre, med hjälp av sociala aktiviteter. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att initiativet har uppskattats bland de medverkande, men att det saknas underlag för att se vilken nytta det har gett.
Sedan 2019 pågår projektet Matlyftet i Stockholms stad. Syftet med projektet är att förebygga ofrivillig ensamhet och undernäring bland äldre personer genom att genomföra olika aktiviteter kopplade till mat. Med hjälp av finansiering från äldreförvaltningen planerade Stockholms stadsdelar in olika sociala aktiviteter, bland annat matlagningsträffar, provsmakningar, studiecirklar och utflykter för äldre personer.
För att undersöka hur väl aktiviteterna tagits emot fick Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i uppdrag att utvärdera projektet. Resultaten visar att det fanns en stor entusiasm kring satsningen hos de medverkande koststrategerna och kontaktpersoner på stadsdelsförvaltningarna.
– Över lag tyckte de vi intervjuade att de genomförda aktiviteterna varit mycket lyckade och att den extra finansieringen gav möjlighet att anordna sådant som man ute i stadsdelarna såg behov av, men som annars inte ryms inom budget, säger Stiftelsen Äldrecentrums utredare Lars Sonde, som skrivit rapporten Uppföljning av projekt Matlyftet i Stockholms stad tillsammans med kollegan Åsa von Berens.
I intervjuer med dem som arbetat med Matlyftets olika initiativ framkom det också att aktiviteterna har lyckats nå ett stort antal personer. Men enligt rapportförfattarna är det svårt att veta om de sociala aktiviteterna har gett någon effekt.
– För att kunna förstå och mäta om en insats har varit till nytta behöver man lägga fram en projektplan som också inkluderar ett arbete som möjliggör en systematisk uppföljning. Det har man inte gjort i Matlyftet, säger Lars Sonde.
Systematisk uppföljning innebär att löpande beskriva och mäta behov, insatser och resultat. Men trots att det inte går att dra några slutsatser om vilka aktiviteter som gjorde mest nytta vill Åsa von Berens lyfta värdet av insatserna inom Matlyftet.
– Ett initiativ som Matlyftet är viktigt då vi vet att ofrivillig ensamhet och undernäring kan leda till en rad hälsoproblem som ökad risk för fallolyckor och psykisk ohälsa bland äldre personer. Rapporten kan ge goda exempel på aktiviteter som genomförts, men också lyfta frågan om hur kunskap kan byggas genom att liknande initiativ följs och utvärderas på ett systematiskt sätt, säger Åsa von Berens.
Men för att arbetet ska kunna fortsätta i framtiden rekommenderar båda författarna starkt att projektet läggs upp på ett sätt som möjliggör systematisk uppföljning och att tidslängden ses över.
– I nuläget har stadsdelarna ett år på sig att ansöka och beviljas medel, genomföra aktiviteterna och slutrapportera dem. Det fanns begränsad tid för att hinna jämföra eller följa upp aktiviteterna. Då finns det risk för att många goda insatser inte når sin fulla potential, säger Åsa von Berens och Lars Sonde.
Fakta: Matlyftet och uppföljningen
I budgeten för 2019 fick äldrenämnden i Stockholm uppdraget att genomföra projektet Matlyftet med syfte att förebygga ofrivillig ensamhet och undernäring. Från och med 2020 är alla stadsdelar med och får medel för att genomföra insatserna.
Finansieringen år för år har varit:
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum samlade in material till uppföljningen med hjälp av 14 intervjuer med olika nyckelpersoner i projektet, bland annat medarbetare från äldreförvaltningen, koststrateger och kontaktpersoner i stadsdelarna.
