Så används BPSD-registret i Stockholm

Hur används BPSD-registret i Stockholms stad?

På uppdrag av äldreförvaltningen i Stockholms stad har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum undersökt hur BPSD-registret används vid stadens vård- och omsorgsboenden. Detta då antalet registreringar inte motsvarar antalet utbildade BPSD-administratörer i kommunen.

Undersökningen bygger på data från BPSD-registret mellan 2015 och 2021, intervjuer med vård- och omsorgsboenden, samt en enkät riktad till de enheter som saknar registreringar. Antalet registrerade individer per år inom Stockholms stads verksamheter ökade från 319 till 776 mellan 2015 och 2021, men i genomsnitt var det årligen bara 30 procent av de 342 enheter som var anslutna till registret, som genomförde registreringar.

I enkäten angav enheterna covid-19-pandemin som den främsta orsaken till att inte använda BPSD-registret. En annan stor orsak var att man saknade administratörer eller de personalresurser som krävs. Andra förklaringar var att det inte fanns behov av att registrera, att det inte prioriterades på enheterna, att det saknas rutiner för att använda registret eller att chefsbyten på enheterna bidrog till att registreringen inte kom i gång.

I intervjuerna framhöll personal att registret är ett värdefullt arbetsverktyg i vården. Däremot fanns det skiftande uppfattningar om när registret skulle användas, enbart vid behov eller som ett redskap i vården och omsorgen för alla på boendet.

Vi föreslår att enhetscheferna får ansvaret för användningen av BPSD-registret. Det gäller bland annat att uppmuntra personalen, skapa enhetliga rutiner för hur och när registreringar bör ske. En årlig, kortfattad rapport från enheterna vore till stor nytta för att äldreförvaltningen ska kunna följa användningen av BPSD-registret i framtiden.