Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Objectives: To map out the total use of long-term care (LTC; ie, home care or institutional care) during the last 2 years of life and to investigate to what extent gender differences in LTC use were explained by cohabitation status and age at death.
Design: The National Cause of Death Register was used to identify decedents. Use of LTC was based on the Social Services Register (SSR) and sociodemographic factors were provided by Statistics Sweden. Setting and Participants: All persons living in Sweden who died in November 2015 aged 67 years (n ¼ 5948).
Methods: Zero inflated negative binomial regression was used to estimate the relative impact of age, gender, and cohabitation status on the use of LTC.
Results: Women used LTC to a larger extent [odds ratio (OR) 2.17, 95% confidence interval (CI) 1.92-2.50] and for a longer period [risk ratio (RR) 1.14, 95% CI 1.11-1.18] than men. When controlling for age at death and cohabitation status, gender differences in LTC attenuated (OR 1.47, 95% CI 1.28-1.72) and vanished in regard to the duration. In the controlled model, women used LTC for 15.6 months (95% CI 15.2-16.0) and men for 14.1 months (95% CI 13.7-14.5) out of 24 months. The length of stay in institutional care was 7.2 (95% CI 6.8-7.5) and 6.2 months (95% CI 5.8-6.6), respectively.
Conclusions and Implications: A substantial part of women’s greater use of LTC was due to their higher age at death and because they more often lived alone. Given that survival continues to increase, the association between older age at death and LTC use suggests that policy makers will have to deal with an increased pressure on the LTC sector. Yet, increased survival among men could imply that more women will have access to spousal caregivers, although very old couples may have limited capacity for extensive caregiving at the end of life.
Publicerad: 26 oktober, 2020
Bettina Meinow Utredare och ansvarig forskare, SNAC Stockholm äldreomsorg
08–690 58 08
bettina.meinow@ald-
recentrum.se
Rapport 2024:6. Vi analyserar återkommande hur besluten om att bevilja hemtjänst och vård- och omsorgsboende ser ut och hur de förändras över tid i Stockholms stad. I denna rapport redovisar vi utvecklingen sedan 2015. Tre trender är att det blir något svårare att få plats på boende, medan antalet beviljade hemtjänsttimmar ökar för personer med lägre grad funktionsnedsättning och minskar för personer med högre grad av funktionsnedsättning.
Rapport 2024:5. Stiftelsen Äldrecentrum följde ett projekt i Kungsholmens stadsdelsförvaltning i Stockholms stad, som implementerade BPSD-registrets arbetssätt hos personer med hemtjänst. I projektet samverkade en hemtjänstenhet med en vårdcentral där sjuksköterska inom hemsjukvården deltog i projektets möten.
Rapport 2024:4. Denna utvärdering av Stockholms stads försök med en kvalitetspremie för hemtjänsten visar att effekten blev mycket begränsad. Få ansökte om premien och få blev beviljade ersättning. Verksamheterna arbetade redan med kvalitetsutveckling och premien tycktes inte ge ytterligare stimulans till det arbetet.
