Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Vad är reflektion och hur går det till när vi reflekterar? Vilka vinster och möjligheter finns det med reflektion och vilka förutsättningar behövs för att komma igång med reflektion på arbetsplatsen?
Reflektion är en viktig komponent för att individer och grupper ska kunna utvecklas i arbetslivet. Nu presenterar Äldrecentrums utredare Åsa von Berens tillsammans med FOU nu:s projektledare Charlotte Klinga en lättillgänglig, webbaserad introduktion till reflektion. Vår förhoppning är att ge kunskap och inspiration till verksamheter att själva ta nästa steg i reflektionsarbetet.
Vill du veta mer och få tips om hur man implementerar reflektion på en arbetsplats? Då kan du läsa mer om det i boken Reflektion som arbetsutveckling som ges ut av Äldrecentrum. Läs mer och beställ boken här: http://aldrecentrum.se/reflektion-som…
Publicerad: 12 oktober, 2020
Marie Birge-Rönnerfält Senior rådgivare
marie.ronnerfalt@a-
ldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
