Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Reflektion handlar om att ge uttryck för erfarenheter och därigenom få möjlighet att komma till insikt. Inom äldreomsorgen kan reflektion vara ett sätt för personal att prata om situationer och dilemman som uppstår i arbetet. Sedan 2018 har Stiftelsen Äldrecentrum haft uppdraget från äldreförvaltningen i Stockholms stad att hålla grundutbildningar för reflektionsledare.
Denna kartläggning omfattar 14 enheter med 32 reflektionsledare som utbildades under åren 2018–2020. Majoriteten av enheterna hade infört och bedrev reflektionsarbete under 2018 och 2019, innan coronapandemin bröt ut. Under våren 2021 hade åtta av de 14 verksamheterna reflektion.
Reflektionsledarna lyfter en rad viktiga förutsättningar när man inför reflektion på en arbetsplats, exempelvis stöd från chefen, timvikariers möjlighet att delta i reflektionsträffar, avsatt tid för planering och efterarbete, och möjlighet att utvecklas som reflektionsledare. Cheferna ser ekonomi och tid som ett par av utmaningarna med reflektionsträffar.
Enligt cheferna kan en möjlig vinst av reflektionsträffar vara att deltagarna utvecklas i sitt yrkesutövande exempelvis när det gäller bemötande och personcentrerad omvårdnad. Reflektionsledarna menade att deltagarna fått en starkare teamkänsla och deras upplevelse är att arbetsgruppen blivit tryggare och gladare.
Publicerad: 12 januari, 2023
Marie Birge-Rönnerfält Senior rådgivare
marie.ronnerfalt@a-
ldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
