Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
2020 publicerade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, på uppdrag av Stockholms stad, rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad. Baslinjemätning 2019, som en del i WHO:s globala arbete med äldrevänliga städer.
Rapporten baserades på en enkät som besvarades av 2 500 stockholmare 65 år och äldre. I enkäten fanns följdfrågor om ensamhet, volontärarbete och internetanvändning, som vi här gör en fördjupad analys av.
Analyserna visar att så många som 12 000 äldre personer vill ha hjälp med att bryta sin upplevda ensamhet, 22 000 äldre kan tänka sig att engagera sig ideellt och 30 000 önskar hjälp med sin internetanvändning. Dessa personer finns i alla åldrar från 65 år och uppåt, bland både män och kvinnor och i alla stadsdelar, om än med stora variationer.
En kort sammanfattning av resultaten kan du se i videon nedan.
Tryckta exemplar av rapporten beställs via info@aldrecentrum.se.
Publicerad: 3 mars, 2021
Lars Sonde Utredare
08–690 68 55
lars.sonde@aldrece-
ntrum.se
Privat: Lennarth Johansson Senior rådgivare
lennarth.johansson-
@aldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
