Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Stockholms stad har antagit mål för stödet till anhöriga anpassade till den nya lagstiftningen och har också gett stadsdelsförvaltningarna bidrag för att utveckla det. I denna rapport har Stiftelsen Äldrecentrum utvärderat det dåvarande stödet till anhöriga på Östermalm samt beräknat det framtida behovet. Resultatet ska användas i diskussioner om hur stödet till anhöriga ska utformas i framtiden.
Studien visar att det finns många anhöriga på Östermalm som vårdar en närstående som inte använder vare sig de direkta eller indirekta stödinsatser som finns. Det finns flera orsaker. Alla känner inte till att det finns stöd att få, många föredrar att vårda utan hjälp och de finns också de som har provat att ta emot hjälp men inte varit nöjda.
Anhöriga önskade att stödinsatserna skulle vara flexibla, lättillgängliga och ges med god kontinuitet. Förslagen som lämnas om hur anhörigstödet kan utvecklas kan användas för att utveckla anhörigstöd även för andra grupper än för äldre.
Publicerad: 4 juni, 2012
info@aldrecentrum.se 08-690 58 00 info@aldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
