Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
kristina.eriksson@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Newsmachine
I takt med att befolkningen åldras blir det allt viktigare att förstå hur äldre personers omsorgsbehov kan tillgodoses och att säkerställa en effektiv samverkan mellan lokala vård- och omsorgsaktörer. Kunskap om äldre personers demografiska villkor, funktionsförmåga, hälsotillstånd och mönster av hälso- och sjukvårdsanvändning inför deras första kontakt med äldreomsorgen är värdefull. Sådan kunskap kan underlätta mobiliseringen av kompetens och arbetssätt inom både äldreomsorg och hälso- och sjukvård, samt bidra till gemensam planering av proaktiva och mer träffsäkra insatser för äldre personer.
Metod: Studien omfattar 3 649 personer som var 65 år eller äldre och som fick äldreomsorg för första gången mellan juli 2021 och juni 2022. Uppgifter från SNAC Stockholm äldreomsorg kombinerades med registerdata om medicinska diagnoser samt användning av sluten- och öppenvård under de sex månader som föregick den första äldreomsorgsinsatsen.
Resultat: Deltagarna var i genomsnitt 80 år gamla. Drygt hälften var kvinnor och bodde ensamma. En fjärdedel hade omfattande funktionsnedsättningar. Var fjärde person hade utvecklat omfattande funktionsnedsättningar. Multisjuklighet var vanligt förekommande (92 procent), och nästan hälften hade så många som sju eller fler kroniska sjukdomar. Psykiatrisk samsjuklighet förekom hos 15 procent av personerna.
De flesta fick informell omsorg varje vecka eller dagligen. Primärvården var den dominerande formen av öppenvård och hade använts av 80 procent av personerna innan de påbörjade äldreomsorgsinsatser.
Den stora majoriteten (95 procent) beviljades hemtjänst. Varannan person fick äldreomsorg direkt efter en slutenvårdsvistelse. Många i denna grupp hade då drabbats av allvarliga skador, försämring av redan existerande kroniska sjukdomar eller tillfälliga infektioner.
Slutsatser: Många äldre personer debuterar i äldreomsorgen med omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov och får stöd och vård från flera olika aktörer. Resultaten belyser vilka behov och vård- och omsorgssammanhang under perioden före den första användningen av offentligt finansierad äldreomsorg som är särskilt viktiga att beakta vid utvecklingen av tidiga och väl samordnade stödinsatser. De kan användas som underlag för samverkansstrategier som underlättar nyttjandet av kompetens och arbetssätt hos såväl kommunala aktörer som primärvårdens verksamheter.
Publicerad: 2 oktober, 2026
Pernilla Alencar Siljehag Doktorand
pernilla.alencarsi-
ljehag@aldrecentrum.se
Studien bidrar till en ökad förståelse för varför äldre personer ibland tvekar att ansöka om äldreomsorg trots att de behöver stöd. Resultaten tyder också på att vissa personer börjar med äldreomsorg samtidigt som de fortfarande känner ambivalens inför beslutet. Vidare illustreras hur närstående kan bli en drivande kraft i individens process att acceptera behovet av hemtjänst. Studien visar också att närstående kan bli en drivande kraft i individens process att acceptera behovet av äldreomsorg.
Under det här seminariet berättade vår utredare och forskare Charlotta Ryd om hur BPSD-registret används i dagsläget, och hur man kan använda det för att utveckla sin verksamhet.
Syftet med studien var att undersöka hur länge äldre personer bor på särskilt boende och om detta har förändrats mellan 2015 och 2023. Studien tittar också på om faktorer som ålder, kön, inkomst, kognitiv nedsättning och förmågan att klara personliga aktiviteter i dagligt liv, såsom dusch, påklädning, toalettbesök, som påverkar boendetiden.
