Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Kan brister i bemötandet av äldre vara uttryck för marginalisering och diskriminering med rötter i gamla synsätt? Det är en fråga som väcks i direktiven (1995:159) till utredningen om bemötande av äldre. Den ger upphov till flera följdfrågor om vad bemötande egentligen är och om vad som är bundet till en viss tid, en viss kultur eller ett visst ekonomiskt system när det gäller inställningen till äldre.
Klart är att människor i alla tider reflekterat över åldrandet och ålderdomen och att tankarna speglas i myter, sagor och olika former av skapande verksamhet. Hur mycket av detta bär vi med oss och färgar det också dagens attityder? Språket är en av flera möjliga källor för studier av positiv och negativ särbehandling av äldre i gångna och nuvarande tider. Här ges en, om än kort, överblick över de frågor som nämnts här och över vad som är allmängiltigt och vad som är tids- och lokalbundet när det gäller synen på äldre, åldrande och ålderdom.
Denna rapport skrevs ursprungligen till utredningen om Bemötande av äldre. Den ansågs dock för svår för att publiceras som en sådan. Det bör dock inte avskräcka någon från att läsa vidare. Delar av rapporten har sedermera använts i slutbetänkandet från utredningen, och nu föreligger den fullständiga versionen som rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.
Publicerad: 30 januari, 1997
info@aldrecentrum.se 08-690 58 00 info@aldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
