Krister Håkansson

Senior rådgivare

Jag har tidigare arbetat i över 40 år som lärare i psykologi vid nuvarande Linnéuniversitetet i Växjö, under de sista åren som universitetslektor. Främst har jag undervisat inom neuropsykologi, tvärkulturell organisationspsykologi, politisk psykologi och ledarskap. Under de sista åren i Växjö arbetade jag parallellt med undervisningen på en doktorsavhandling vid Karolinska institutet med Miia Kivipelto som huvudhandledare.

Avhandlingen blev klar 2016 och handlade om hur risken för demens påverkades av sociala och känslomässiga faktorer. Bland annat kunde jag visa att demensrisken ökade dramatiskt efter 20 år för personer som hade levt ensamma mitt i livet, speciellt för dem som hade varit gifta men som sedan hade förlorat sin partner.

Efter avhandlingen har jag fortsatt att koordinera flera projekt tillsammans med Miia Kivipelto, bland annat för att förbättra diagnostiken vid tidig demens genom avancerade beteendemätningar och maskininlärning (tillsammans med forskare på KTH). Jag har också medverkat i olika uppföljningar av FINGER-studien för att se hur livsstilsförändringar kan motverka kognitiva försämringar bland äldre personer.

Sedan 2022 arbetar jag deltid som senior rådgivare vid Stiftelsen Äldrecentrum, samtidigt som jag på deltid har kvar anknytningen till min tidigare forskargrupp vid Karolinska institutet. På Stiftelsen Äldrecentrum kommer en av mina huvudsakliga uppgifter vara att i samverkan med aktörer i samhället och andra forskare försöka översätta resultaten från främst FINGER-studien till en modell för livsstilsförändringar som kan tillämpas på hela den äldre befolkningen.

Arbetsnamnet på detta projekt är Stockholm – Internationell huvudstad för hjärnhälsa i den äldre befolkningen. I ett annat projekt arbetar jag med forskare i flera länder för att undersöka fenomenet ”superåldrande”. Det handlar om gamla personer som trots hög ålder fortsätter att fungera på ungefär samma nivå som när de var yngre: Vilka är de? Finns det något i deras livsstil som kan förklara att de blev ”superåldringar”? Jag arbetar också med skrivande, föreläsningar, forskningsgranskning och mentorskap.

Publikationer i urval

R Stephen, M Barbera, R Peters, N Ee, L Zheng, J Lehtisalo m fl (2021). Development of the first WHO guidelines for risk reduction of cognitive decline and dementia: Lessons learned and future directions. Frontiers in neurology. https://doi.org/10.3389/fneur.2021.763573

P Jonell, B Moell, K Håkansson K, GE Henter, T Kucherenko, O Mikheeva m fl (2021). Multimodal capture of patient behaviour for improved detection of early dementia: Clinical feasibility and preliminary results. Frontiers in computer science. https://doi.org/10.3389/fcomp.2021.642633

K Håkansson (2021). Att leva länge och väl – Om åldrandets orsaker och vad vi kan göra åt dem. Äldre i Centrum.

M Kivipelto och K Håkansson (2021). Så kan vi själva påverka vår hjärnhälsa. Äldre i Centrum.

K Håkansson, J Beskow, H Kjellström, J Gustafson, A Bonnard, M Rydén m fl (2020). Kan en robot bidra till tidigare och bättre diagnoser vid misstänkt kognitiv störning? Svensk geriatrik.

M Kivipelto, F Mangialasche, HM Snyder, R Allegri, S Andrieu, H Arai m fl (2020) . World-Wide FINGERS Network: A global approach to risk reduction and prevention of dementia. Alzheimers and Dementia. https://doi.org/10.1002/alz.12123

Den kognitiva livsstilen (2020). Äldre i Centrum-podden. Podcast, Äldre i Centrum.

Skaffa en partner och minska risken att bli dement (2017). Snillen stimulerar. Podcast, Linnéuniversitetet.

K Håkansson (2016). The role of socio-emotional factors for cognitive health in later life. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

K Håkansson, M Kivipelto och T Ngandu (2018). The Patient with cognitive impairment. I V Hachinsky V (red): Treatable and potentially preventable dementias. Cambridge university press. https://doi.org/10.1017/9781316662007.006

K Håkansson, H Soininen, B Winblad och M Kivipelto (2015). Feelings of hopelessness in midlife and cognitive health in later life: A prospective population-based cohort study. Plos one. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0142465

K Håkansson, S Rovio, E-L Helkala, A-R Vilska, B Winblad, H Soininen m fl (2009). Association between mid-life marital status and cognitive function in later life: population based cohort study. BMJ. https://doi.org/10.1136/bmj.b2462