Ing-Mari Dohrn

Gästforskare

Porträttbild av Ing-Mari Dohrn

Jag är legitimerad sjukgymnast, assisterande lektor och forskare vid Karolinska institutet där jag disputerade 2015. I min avhandling utvärderade jag ett utmanande balansträningsprogram för äldre och dess effekter på fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet.

Min forskning har därefter haft huvudfokus på samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande och hälsa, samt objektiv mätning av fysisk aktivitet, så kallad accelerometri, hos vuxna och äldre personer.

Jag har bland annat studerat fysisk aktivitet och stillasittande hos över 650 äldre kvinnor och män som deltar i befolkningsstudien SNAC-K, Swedish national study on aging and care in Kungsholmen. Men jag har även ägnat mig åt kvalitativ forskning om uppfattningar och erfarenheter av fysisk aktivitet bland äldre kvinnor med benskörhet och personer med stroke.

Jag har tidigare arbetat kliniskt inom primärvården samt med införandet och spridningen av metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, i Stockholms län. Som ordförande i Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, YFA, är jag en av huvudredaktörerna för boken FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, och författare till kapitlet Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för äldre.

Sedan augusti 2022 är jag gästforskare på Stiftelsen Äldrecentrum i ett år framåt.

Pågående projekt som Ing-Mari medverkar i

Publikationer i urval

Ks Roaldsen, C Walter, J Gäverth och I-M Dohrn (2022). Between commitment and avoidance – working age stroke survivors’ perceptions of physical activity and sedentary behaviour: a qualitative study. BMC neurology.

J Tarp, MW Fagerland, KE Dalene, JS Johannessen, BH Hansen, BJ Jefferis m fl (2022). Device-measured physical activity, adiposity and mortality: a harmonised meta-analysis of eight prospective cohort studies. British journal of sports medicine.

C Halen, S Gripenberg, KS Roaldsen, IM Dohrn & A Halvarsson (2021). A manageable and challenging fall prevention intervention with impact on society”-older women’s perspectives on participation in the stayBalanced training programme. Physiotherapy theory and practice.

S Chen, A Calderón-larrañaga, M Saadeh, IM Dohrn & AK Welmer (2021). Correlations of subjective and social well-being with sedentary behavior and physical activity in older adults – A population-based study. The journals of gerontology.

IM Dohrn, PA Gardiner, E Winkler & AK Welmer (2020). Device-measured sedentary behavior and physical activity in older adults differ by demographic and health-related factors. European review of aging and physical activity.

IM Dohrn, G Papenberg, E Winkler & AK Welmer (2020). Impact of dopamine-related genetic variants on physical activity in old age – a cohort study. The international journal of behavorial nutrition and physical activity.

U Ekelund, J Tarp, MW Fagerland, JS Johannessen, BH Hansen, BJ Jefferis m fl (2020). Joint associations of accelero-meter measured physical activity and sedentary time with all-cause mortality: a harmonised meta-analysis in more than 44 000 middle-aged and older individuals. British journal of sports medicine.

A Palmgren, A Ståhle, K Skavberg Roaldsen, IM Dohrn & A Halvarsson (2020). ”Stay balanced” – effectiveness of evidence-based balance training for older adults transferred into a physical therapy primary care setting – a pilot study. Disability and rehabilitation.

P Sönnerfors, K Wadell, IM Dohrn, A Nyberg, M Runold & A Halvarsson (2020). Use of an eHealth tool for exercise training and online contact in people with severe chronic obstructive pulmonary disease on long-term oxygen treatment: A feasibility study. Health informatics journal.

IM Dohrn, AK Welmer & M Hagströmer (2019). Accelerometry-assessed physical activity and sedentary time and associations with chronic disease and hospital visits – a prospective cohort study with 15 years follow-up. The international journal of behavioral nutrition and physical activity.

U Ekelund, J Tarp, J Steene-Johanessen, BH Hansen, B Jefferis, MW Fagerland m fl (2019). Dose-response associations between accelerometry measured physical activity and sedentary time and all cause mortality: systematic review and harmonised meta-analysis. BMJ.

IM Dohrn, M Sjöström, L Kwak, P Oja & M Hagströmer (2018). Accelerometer-measured sedentary time and physical activity-A 15 year follow-up of mortality in a Swedish population-based cohort. Journal of science and medicine in sport.

IM Dohrn, L Kwak, P Oja, M Sjöström & M Hagströmer (2018). Replacing sedentary time with physical activity: a 15-year follow-up of mortality in a national cohort. Clinical epidemiology.

IM Dohrn, M Hagströmer, MI Hellénius & A Ståhle (2017). Short- and long-term effects of balance training on physical activity in older adults with osteoporosis: A randomized controlled trial. Journal of geriatric physical therapy.

IM Dohrn, M Hagströmer, MI Hellénius & A Ståhle (2016). Gait speed, quality of life, and sedentary time are associated with steps per day in community-dwelling older adults with osteoporosis. Journal of aging and physical activity.

IM Dohrn, A Ståhle & KS Roaldsen (2016). ”You have to keep moving, be active”: Perceptions and experiences of habitual physical activity in older women with osteoporosis. Physical therapy.

A Halvarsson, IM Dohrn & A Ståhle (2015). Taking balance training for older adults one step further: the rationale for and a description of a proven balance training programme. Clinical rehabilitation.

MB Wallén, IM Dohrn, A Ståhle, E Franzén & M Hagströmer (2014). Comparison of pedometer and accelerometer derived steps in older individuals with Parkinson’s disease or osteoporosis under free-living conditions. Journal of aging and physical activity.

Bokkapitel

J Helbostad, K Frändin & IM Dohrn (2021). Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för äldre. I: FYSS 2021. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Stockholm: Läkartidningen Förlag AB.

Dohrn IM. Stillasittande och äldre. I: Ekblom Bak E (red.; 2021). Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden? Lund: Studentlitteratur.