Stort intresse för forskning bland deltagarna i SNAC-K

SNAC-studien bedrivs sedan starten 2001 på fyra platser i landet, bland annat på Kungsholmen/Essingeöarna i Stockholm (SNAC-K). När SNAC-K den 17 oktober bjöd in alla sina testdeltagare till en eftermiddag med föreläsningar om aktuell forskning fylldes Karolinska Institutets Aula Medica av intresserade åhörare.

SNAC-K består av en befolkningsstudie och en vårdsystemstudie som kartlägger hur livsvillkor, livsstil och personlighet påverkar äldres hälsa och välmående. I vårdsystemstudien följs personer som fyllt 65 år och är beviljade äldreomsorg eller har långvarig hemsjukvård eller hemrehabilitering. De som deltar i befolkningsstudien är från 60 år och uppåt och genomgår med jämna mellanrum omfattande tester.

Sjuksköterskor, läkare och psykologer bedömer fysisk funktionsförmåga, samlar in sociala och demografiska data, tar blodprover och mäter även längd och vikt. Kliniska, neurologiska och psykiatriska undersökningar genomförs och kognitiva förmågor bedöms genom olika tester.

120 miljoner uppgifter
Anders Wimo är läkare, professor och nationell samordnare för SNAC och gav en bakgrund till SNAC-K, som är en del av den nationella studien.

– Totalt har cirka 30 000 undersökningar genomförts åren 2001 – 2018. Varje undersökning omfattar cirka 4 000 uppgifter, vilket innebär att totalt har mer än 120 miljoner uppgifter registrerats, berättade Anders Wimo.

Syftet med datainsamlingen är att få ett underlag för att planera framtidens sjukvård och omsorg av äldre.

Befolkningens åldrande är en framgångssaga
Professor Laura Fratiglioni, ansvarig för befolkningsstudien inom SNAC-K, berättade om flera positiva hälsoförändringar för äldre som skett under de senaste decennierna. Hon betonade att befolkningens åldrande är en framgångssaga för människor och för vårt samhälle. Bland annat har risken för såväl hjärt-och kärlsjukdomar, som funktionsnedsättning och demens minskat i västvärlden.

Laura Fratiglioni menade att det är dags att göra upp med en rad seglivade myter kring åldrande, till exempel att många äldre lever längre, men med sämre hälsa eller att det inte finns så mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre.

–Vi har en bra hälsa hos äldre om man ser utifrån ett funktionsperspektiv. Äldre lever längre nu och med bättre hälsa, sa Laura Fratiglioni, som även påpekade att det finns mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre, genom att främja en hälsosam livsstil och ett aktivt, engagerat liv.

Motverka depression
Linnea Sjöberg är medicine doktor och forskare och har specialiserat sig på depression hos äldre, som hon menar ofta är underbehandlad. En riskfaktor för att utveckla depression tycks vara om man varit med om många negativa livshändelser. Depression är också vanligare hos dem som har demens eller fysisk funktionsnedsättning och hos dem som saknar partner. Men allt är inte nattsvart! Det finns hjälp att få.

– Utöver läkemedel och psykoterapi pekar viss forskning på att fysisk aktivitet kan hjälpa vid mildare depressioner och kan verka förebyggande för att utveckla depression hos äldre och detsamma gäller även för sociala aktiviteter och interaktioner/sammanhang, sa Linnea Sjöberg.

Hon betonade hur positiv denna forskning var, inte minst för dem som tagit sig till Aula Medica för att lyssna på eftermiddagens föreläsningar.

– Ni har ju både tagit er hit (utfört någon form av fysisk aktivitet), ni har eller kommer förhoppningsvis att ha sociala interaktioner, både med varandra och med oss forskare och medarbetare, och ni alla ingår i ett väldigt viktigt socialt sammanhang i egenskap av deltagare i SNAC-K studierna, avslutade Linnea Sjöberg.

Balansträning förebygger
Anna-Karin Welmer är sjukgymnast, docent och vice projektledare för SNAC-K befolkningsstudien. Hon berättade om det stora folkhälsoproblem som fallolyckor utgör, inte minst för den äldre befolkningen. Varje år dör cirka 1 000 personer i fallolyckor.

– Särskilt drabbade är äldre med nedsatt kognitiv och fysisk funktion. Om man är multisjuk och beroende av hjälp är även detta en riskfaktor. Olika typer av läkemedel kan också öka risken för fallolyckor, berättade Anna-Karin Welmer.

Det verkar finnas vissa könsskillnader i vad som utgör risker för skadliga fallolyckor, där man ser ett samband mellan att män med smärta eller nedsatt muskelstyrka och män som röker eller lever med hjärtsjukdom har större risk för fallolyckor.

När det gäller kvinnor finns ett annat samband, där de som har behov av hjälp vid dagliga aktiviteter och som har nedsatt kognitiv förmåga, löper större risk att drabbas av skadliga fallolyckor. Det går dock att minska risken att ramla.

– Fysisk aktivitet är bra och särskilt balansövningar är viktiga för att förebygga skadliga fallolyckor, avslutade Anna-Karin Welmer.

Äldre får fler mediciner än förr
Johan Fastbom, läkare och professor, har forskat om läkemedelsanvändning under lång tid. Han kan konstatera att läkemedelsanvändning hos äldre, dvs de som är över 81 år, har ökat de senaste 20 åren. Men det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedel.

– Många psykofarmaka har minskat, medan behandling med demensläkemedel har ökat. Dessutom kan man se en underbehandling av vissa somatiska tillstånd, menade Johan Fastbom. En del av ökningen beror förstås på att man på senare år utvecklat läkemedel som tidigare inte fanns, till exempel när det gäller demensläkemedel. Men även användningen av det smärtlindrande medlet paracetamol har ökat. Vissa typer av medicin används istället i mindre omfattning än förr. Som alltid behöver man väga risker mot nytta och göra uppföljningar.

Luktsinnet – viktigt för välbefinnandet
Erika Jonsson Laukka, psykolog och docent, berättade om luktsinnet, som har en nära koppling till känslor, och hur det förändras vid åldrandet. Människan har ett väl utvecklat luktsinne. Det behövs på olika sätt, till exempel som varningssystem för rök, eld, gas eller mat som blivit dålig.

Men luktsinnet ger också positiva upplevelser och hjälper oss att få aptit. Kvinnor är i regel bättre än män på att identifiera lukter och det finns ett samband mellan hög utbildning och bättre luktsinne. Många äldre upplever att luktsinnet blir sämre. Ålder är den största riskfaktorn, men även vaskulär sjukdom kan försämra luktsinnet.

– Luktsinnet är en väldigt viktig faktor när det gäller att väcka vår aptit och få mat att smaka gott, påpekade Erika Jonsson Laukka.

Det finns också forskning som visat att faktorer kopplade till ätbeteende också var kopplade till luktfunktion.

– Det är rimligt att anta att det är det nedsatta luktsinnet som leder till minskad vikt och minskad aptit och inte tvärtom, säger Erika Jonsson Laukka.

Positivt är att det även som äldre går att träna upp sitt luktsinne.

Anhörigas insatser till äldre
Anders Wimo, läkare, professor och nationell samordnare för SNAC, gav både ett nationellt och globalt perspektiv på den viktiga anhörigvården. Bland annat framkom att i Sverige får hemmaboende äldre med kognitiv nedsättning dubbelt så mycket så kallad ”informell” omsorg eller vård som ”formell” vård, av samhället.

När det gäller vård av demenssjuka visade Anders Wimo att det är stor skillnad mellan olika länder. I höginkomstländer bor mellan en tredjedel och hälften av demenssjuka på särskilt boende, medan i låg- och medelinkomstländer är det endast 6 procent som bor på särskilt boende. Resten vårdas i hemmet.

– När det gäller informell vård och omvårdnad globalt räknar man med 82 miljarder timmar per år, som utförs av 40 miljoner heltidsarbetare. Av de arbetade timmarna utförs 71 procent av kvinnor. 60 procent av det informella vård- och omsorgsarbetet låg eller medelinkomstländer, berättade Anders Wimo.

Fakta

SNAC står för the Swedish National Study on Aging and Care. Studien bedrivs i fyra områden: Nordanstig, Kungsholmen och Essingeöarna, Karlskrona samt i Skåne där den pågår i kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad. SNAC stöds av Socialdepartementet samt kommunerna, landstingen och universiteten i de fyra områdena. Läs mer på www.snac.org.