Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
På vilket sätt kan en språkforskare bidra i arbetet med att stärka medvetenheten om språk, kommunikation och yrkeskunnande på arbetsplatsen? I den här rapporten visas ett exempel på hur samverkan mellan forskning och arbetsplats kan gå till.
”Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens” handlar om språklig reflektion i äldreomsorgen. Gunilla Jansson, språkforskare vid Stockholms universitet, har utvecklat en metod
som syftar till att stärka vårdarbetarens medvetenhet om språk och kommunikation i omsorgsarbetet.
Metoden sammankopplar omvårdnadsrelaterad grupphandledning med reflektion kring språk, yrkeskunnande och kommunikation och är tänkt att användas på arbetsplatsen som ett komplement till kompetenshöjande och språkstödjande utbildning.
Författaren ger flera konkreta exempel på hur ett språkligt perspektiv kan lyftas in i grupphandledningen och lyfta vårdarbetarnas beskrivning av vardagsarbetet till en reflekterande nivå. I rapporten diskuteras hur metoden kan förfinas och på sikt användas som ett redskap för att utveckla vårdarbetarens yrkesrelaterade språk.
Publicerad: 4 april, 2011
info@aldrecentrum.se 08-690 58 00 info@aldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
