Svårt att svara på enkät för den med kognitiv nedsättning

Lars Sonde har gjort utredningen tillsammans med Lennarth Johansson.

Socialstyrelsen gav Stiftelsen Äldrecentrum i uppdrag att utreda en förkortad version av enkäten i brukarundersökningen. Det visade sig att det är den kognitiva förmågan som är avgörande för om den gick att svara på, snarare än längden på enkäten.

Varje år skickar Socialstyrelsen ut sin stora brukarundersökning, ett frågeformulär till alla som har insatser från äldreomsorgen. Tyvärr är svarsfrekvensen relativt låg och det kan vara oklart om det är den äldre personen själv som svarat eller om det är en anhörig, eller till och med någon omsorgspersonal. Därför har myndigheten velat utreda ett alternativt frågeformulär, ett uppdrag som de gav Stiftelsen Äldrecentrum.

– Vi har undersökt en modifierad, kortare enkät och hur den skulle fungera för målgruppen personer med kognitiv nedsättning, eller demenssjukdom, som antingen har hemtjänst eller bor på särskilt boende på en demensenhet, säger Stiftelsen Äldrecentrums utredare Lars Sonde som gjort utredningen tillsammans med Lennarth Johansson, senior rådgivare.

Den vanliga brukarundersökningen har mellan 20 och 30 frågor, medan den förkortade varianten hade sju frågor, varav några något modifierade. Stiftelsen Äldrecentrums jobb blev att presentera den för målgruppen, både personer med hemtjänst och personer som bor på demensboende.

– Hur det gick att svara på enkäten handlar nästan till hundra procent om vilken kognitiv förmåga man har och mindre om hur många frågor det var. En del av de personer som bodde hemma kunde klara av enkäten helt och hållet själva, eller med hjälp av en anhörig. Men på särskilt boende krävdes det att någon anhörig hjälpte till och svarade.

Lars Sonde berättar att det är mer komplicerat att svara på en enkät än man kanske tänker sig. Först ska man förstå frågan, sen ska man sätta det i ett tidssammanhang. Om man frågar om maten är bra på boendet kanske personen inte ens kommer ihåg att den har ätit i dag och ännu mindre vad man åt i förrgår, och så ska man ställa det i någon slags relation till vad man tycker generellt om maten.

– Man kan prova med en kortare enkät och det är möjligt att fler skulle besvara den, just för att det är enklare att besvara en kort enkät. Men gruppen med kognitiva svårigheter kommer ändå att ha problem. Ska man nå dem behöver man fundera på andra sätt att ta in svaren, kanske med en anhörigenkät, observationer eller intervjuer. Men då krävs det ju helt andra resurser, säger Lars Sonde.

Notera att denna rapport inte finns publicerad, utan är ett arbetsmaterial. Kontakta Lars Sonde om du vill veta mer.