Stiftelsen Äldrecentrum fyller 40 år

40 år av fokus på äldre

Stiftelsen Äldrecentrum fyller 40 år i år. Vi stämde träff med Bengt Winblad, stiftelsens första vetenskapliga chef, för att fråga honom om hur allt startade. Och han berättade om när äldreforskningen kom till Stockholm.

Stockholms stad och Stockholms läns landsting (nuvarande Region Stockholm) startade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 1986 med målet att ”förbättra de äldres levnadsbetingelser”. Bengt Winblad värvades från Umeå universitet som den nya stiftelsens första vetenskapliga chef, och är fortfarande aktiv som senior professor vid avdelningen för neurogeriatrik på Karolinska institutet (KI). Han tycker att Stockholm var förutseende när de bildade Stiftelsen Äldrecentrum.

– De insåg att demens skulle bli ett problem när allt fler blev äldre. I Umeå hade vi kommit långt med både forskningen och vården för äldre, och de förstod att de behövde den kunskap vi hade byggt upp.

Stiftelsen Äldrecentrum fick tre forskningsinriktningar: medicin, socialt arbete och psykologi. Snart tillkom även en avdelning för socialgerontologi. Och forskningen tog fart direkt. Bengt Winblad tog bland annat initiativ till den stora Kungsholmsstudien, en befolkningsstudie med Kungsholmens invånare över 75 år. Fram till år 2000, när projektet avslutades, hade studien gett hundratals vetenskapliga artiklar och ett tjugotal avhandlingar.

– Det tog förstås två, tre år innan det började komma några publikationer, men sedan blev det ju en succé, säger Bengt Winblad.

Stiftelsen Äldrecentrum har i alla år också gjort utredningar och givit ut rapporter. Ett arbete som präglade de första åren var den stora utredningen om avtalet för hemsjukvård som landstinget och kommunerna nyligen hade tecknat. Man gjorde också en inventering av forskning och utvecklingsarbete som fanns om äldreomsorgen, vilket blev det första steget mot en kunskapsbank i ämnet. Ett tydligt mål för kommunen och landstinget var att förbättra äldreomsorgen och -vården i länet. Bengt Winblad framhåller att de lyckades, men till en början kanske inte riktigt som det var tänkt.

– Vi hade ju många sjuksköterskor som disputerade, många arbetsterapeuter, sociologer och psykologer disputerade. Det skapade utbildningar på gymnasial nivå och även högskoleutbildningarna fick lärare som var utbildade inom äldreområdet. Kunskapen om äldre var dålig tidigare, så det blev en stor skillnad.

Men forskningen som Bengt Winblad och hans kollegor bedrev vid Stiftelsen Äldrecentrum kunde i vissa fall också bli väldigt konkret och förvandlas till större utvecklingsprojekt. Ett spännande exempel är uppstarten av ett finskt äldrecentrum vid Sabbatsbergs sjukhus, som senare följdes upp med ett boende för iranska invandrare. En annan viktig verksamhet blev den nya dagvården för yngre personer med demenssjukdom. Även en stor del av forskningen inom socialgerontologi och socialt arbete skedde ute i kommunerna.

– Det kom mycket praktisk nytta ur det. Därför har Äldrecentrum hela tiden bevarats och levt starkt, säger Bengt Winblad. Som helhet är Bengt Winblad glad över hur Stiftelsen Äldrecentrum bidrog till att upprätta äldreforskningen i Stockholm.

– Jag tyckte att det blev fantastiskt bra. Man har fortfarande en stor förståelse för geriatriken inom KI. Förr sågs geriatriska avdelningar som en avstjälpningsplats för de äldre, när inte hemsjukvården eller sjukvården kunde göra mer.

De fyra forskningsinriktningarna utgjorde en stor del av Stiftelsen Äldrecentrum. Men de fick ett något abrupt avslut när en del av forskarna fick pengar för att bilda ett nytt forskningscentrum, Aging research center, ARC, berättar Bengt Winblad. Med det kan man säga att den akademiska forskningen på stiftelsen knoppades av till KI och Stockholms universitet. Ett nära samarbete har ändå bestått, inte minst när Kungsholmsprojektet fick sin fortsättning i befolkningsstudien SNAC-K, som lever än i dag.

Efter att ARC bildades styrdes Stiftelsen Äldrecentrums huvudfokus mer mot utredningar och utvecklingsarbete för kommunen och regionen. Fram till i dag har man publicerat uppemot 300 rapporter och drivit flera stora projekt som satt avtryck i omsorgen i hela landet. Men de senaste årens utveckling har inneburit lite av en återkomst för den akademiska forskningen i verksamheten. När den nuvarande direktören Åsa Hedberg Rundgren rekryterades fick hon nämligen ett tydligt uppdrag.

– En av mina uppgifter blev att stärka F:et, det vill säga forskningen, i FoU igen, och jag är i dag oerhört stolt över hur vi har lyckats med det tack vare fantastiska medarbetare, säger hon.

40 år efter starten finansierar stiftelsen återigen doktorander och man har fått flera forskningsanslag de senaste åren. Sedan sex år ger de också ut en vetenskaplig tidskrift.

– Ett fantastiskt exempel på vår framgång är ju att vi beviljades 24 miljoner för vårt sexåriga forskningsprogram ihop, för att utveckla hemtjänsten tillsammans med äldre själva, anhöriga, medarbetare, chefer och beslutsfattare. Ofta går utvecklingsarbetet hand i hand med forskningen, vi vill arbeta nära verksamheterna, det är vårt uppdrag.