Allmänna frågor
info@aldrecentrum.se
Har du frågor om samarbeten?
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se
Har du pressrelaterade frågor?
mikael.milden@aldrecentrum.se
Besök vårt pressrum
Stiftelsen Äldrecentrum på Mynewsdesk
Denna antologi var den första i sitt slag på svenska när den kom ut i sin första upplaga 2002. Den fyllde då ett efterfrågat behov av en grundbok inom området. Sedan dess har flera böcker med olika fokus getts ut, men Socialgerontologi har behållit sin position som ett standardverk.
När antologin nu finns i en ny upplaga är den i stort sett sig lik, men givetvis med uppdaterad information. Socialgerontologi handlar om de äldres situation i samhället och hur individuella egenskaper och social miljö tillsammans påverkar den förändringsprocess som åldrandet utgör.
Socialgerontologi riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet, men kan säkert vara värdefull även för den intresserade allmänheten.
Lars Andersson är professor i gerontologi vid Linköpings universitet och knuten till Stiftelsen Äldrecentrum.
Boken ges ut av Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-07656-0.
Publicerad: 11 januari, 2013
info@aldrecentrum.se 08-690 58 00 info@aldrecentrum.se
Rapport 2024:3. Stiftelsen Äldrecentrum har följt upp Stockholms stads satsning på specialiserade hemtjänstgrupper, som genomfördes för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demens. Kartläggningen rörde framför allt vilken kompetens som fanns i grupperna och hur de organiserade sitt arbete.
Rapport 2024:2. Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer i Stockholms kommun med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård för att beskriva vad som kännetecknar denna grupp. De visar sig över lag vara ett par år äldre, en högre andel kvinnor, ha sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet, än de med enbart hemtjänst.
Everyday life in rural places can be hampered by many different infrastructural challenges for which technology is often considered a panacea. However, little is known about technological interactions among people living rurally with dementia, who more often live alone and make up a larger proportion of the rural population in England compared to urban.
