Nyheter

2017-02-28
Välbesökt utbildning om palliativ vård och mat återkommer i höst!

Vårens sex utbildningstillfällen om palliativ vård och mat blev snabbt fullbokade. Det finns ett stort behov av just de här kunskaperna hos vård- och omsorgspersonal, därav det stora intresset.

Allt fler personer får möjlighet att vårdas i sitt boende i livets slutskede. Detta ställer krav på att omvårdnadspersonalen har kunskaper för att kunna tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos den döende personen utifrån ett palliativt förhållningssätt.

– När en svårt sjuk person inte vill eller kan äta kommer tankarna på döden närmare. Vid ätsvårigheter kan det därför lätt uppstå etiska dilemman. I livets slutskede behöver omsorgspersonalen veta vad som är bäst för vårdtagaren och även kunna förklara för närstående vad som händer med kroppen, säger Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg på Stiftelsen Äldrecentrum.

– Att få information om hur man bemöter en person som befinner sig i ett palliativt skede, ger inte bara en trygghet för egen del utan man kan även sprida den informationen till sina arbetskamrater och till personens närstående, tillägger Britten Askestad, leg. sjuksköterska och utvecklingsledare på Stiftelsen Äldrecentrum.

Fler utbildningstillfällen planeras i september och oktober, så det kommer fler möjligheter att få ta del av utbildningen. 

Foto från det senaste seminarietillfället 22 februari.

2017-02-09
Hjärtsjuka får hjälp till självhjälp med ny digital teknik

Med det nya digitala hjälpmedlet Optilogg som består av en våg och en pekplatta kan hjärtsjuka själva kontrollera sin hälsa i hemmet, vilket har minskat vårddygnen på sjukhus med 36 procent, skriver Roland Cox i en artikel på Suntarbetsliv.se

Med den nya utrustningen har Eva Öhman, sjuksköterska, specialutbildad på hjärtsvikt, fått mer att göra på medicinmottagningen i Norrtälje. I gengäld har akutmottagningen avlastats och antalet vårddygn på sjukhuset har minskat.

- Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman.

Ett 40-tal patienter med relativt stora besvär fick hem en särskild våg som trådlöst skickar information till en pekplatta. På så sätt går det att själv hålla koll på vikten och hjärthälsan. Pekplattan föreslår medicinering eller annan åtgärd beroende på patientens värden. Att patienterna kan kontrollera sig själva minskar stress hos både dem och vårdpersonalen.

Tiohundras satsning på hjärtsviktskoll i hemmet är ett av 133 projekt som 2014–2019 får sammanlagt 150 miljoner i stöd från Stockholms läns landstings satsning Arbetsmiljölyftet.

Det tvååriga försöket har varit lyckosamt och våren 2017 pågår planering av att inom de närmaste åren införa Optilogg även i primärvården, där det också finns specialistutbildade hjärtsjuksköterskor.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Anpassade näringsrekommendationer för äldre kan minska sjukdomar

I en nyhetsuppdatering på Karolinska Institutet framhålls vikten av att främja ett hälsosamt åldrande, vilket kan minska den ekonomiska bördan när vår befolkning blir allt äldre. Genom att utveckla särskilt anpassade näringsrekommendationer för äldre, som implementeras i sjukvården, tror forskare att fler äldre minskar risken att råka ut för vissa åldersrelaterade sjukdomar.

Den slutsatsen drar forskare från Karolinska Institutet i samarbete med amerikanska och kanadensiska forskare i en vetenskaplig artikel i tidskriften Advances in Nutrition.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Vården i Sverige är fortfarande ojämlik

Kön, bostadsort och utbildning påverkar vårdens kvalitet, skriver Felicia Lindberg i en artikel i Läkartidningen.

Risken att dö i ett flertal sjukdomar har minskat, men svensk hälso- och sjukvård är fortfarande ojämlik enligt två nya rapporter från Socialstyrelsen. Tydliga skillnader ses för bland annat väntetider, strokevård, fallskador och förlossningsvård.

Läs hela artikeln>>

Ladda ner Socialstyrlsens rapporter (öppnas i nytt fönster):

Öppna jämförelser 2016 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Öppna jämförelser 2016 - Säker vård – En indikatorbaserad uppföljning

2017-01-17
Språkombudsutbildarutbildningen tar nya tag under 2017

Den 1 februari startade den fjärde omgången av den nationella språkombudsutbildarutbildningen som Stiftelsen Äldrecentrum arrangerar i samarbete med Vård- och Omsorgscollege. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utveckla kunskaper och färdigheter i att leda språkombudsutbildningar lokalt ute i landet. Språkombudsutbildarutbildningen har utvecklats med hjälp av medel från Skolverket.

Läs mer om bakgrund och relaterade projekt>>

Läs mer om språkombud>>

2017-01-13
Stiftelsen Äldrecentrum bidrar till nytt handledarstöd

Stiftelsen Äldrecentrum har bidragit med ett avsnitt som heter "Språkutvecklande arbetsplats" till Arbetsgivarverkets nya handledarstöd. Handledarstödet har till syfte att stötta myndigheter som tar emot praktikanter inom ramen för regeringens uppdrag praktik i staten, men kan också användas till andra målgrupper inom regeringsuppdraget. Läs mer

2017-01-13
Stiftelsen Äldrecentrum utbildar om SIP – samordnad individuell planering

Sedan 2010 finns det i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en individuell plan. Planen ska göras vid behov av samordning för personer som behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och om personen själv samtycker till det.

Arbetet med samordnad individuell planering, SIP, har, trots lagstiftningen, haft svårt att slå igenom i det dagliga arbetet när det gäller äldre personer. På uppdrag av Stockholms stads äldreförvaltning och Landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning pågår nu en utbildningssatsning där Stiftelsen Äldrecentrum anordnar SIP-seminarier i varje stadsdel. Biståndshandläggare, vårdcentraler, rehabenheter och hemtjänstutförare i stadsdelen bjuds in till en halvdag med föreläsning, filmvisning och gruppdiskussioner. Syftet är att öka kunskapen om SIP, få till bättre samverkan och fler samordnade individuella planer.

Stiftelsen Äldrecentrum håller även två utbildningstillfällen i februari 2017 riktade till chefer och samordnare för mindre hemtjänstutförare.
Läs mer i vår kalender!

2017-01-12
Självmord bland äldre – ny forskning

Tidskriften Äldre i Centrum har uppmärksammat att ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om självmord bland äldre har startat vid Göteborgs universitet.

Minskningen av antalet självmord – en minskning som varit störst bland de äldsta – har avstannat. Enligt en färsk lägesrapport från Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för den nationella samordningen av det suicidpreventiva arbetet, dog totalt 1 179 personer av självmord 2015. Sju av tio som tar sitt liv är män. Bland män över 64 år förekommer 25,4 självmord per 100 000 invånare, bland kvinnor 8,5, enligt myndigheten. Därmed ligger äldre män och kvinnor näst högst i självmordsstatistiken, bara snäppet under 45–64-åringar.

I Göteborg ska forskare inom bland annat genetik, neurokemi och socialpsykologi studera självmordsbeteende hos äldre 70 år och uppåt under ledning av pionjärforskaren på området, Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri med specialfokus på suicidologi.

Till Sveriges Radio säger hon att det saknas kunskap om varför äldre begår självmord, trots att de har en högre risk än yngre. Samt att det förekommer självmord dubbelt så ofta hos män 80 år och äldre jämfört med män i 20-års åldern – 38 självmord per 100 000 invånare jämfört med 19.

– Bristen på kunskap tror jag delvis beror på en slags ageism, det vill säga att man anser att det skulle vara normalt att äldre personer blir trötta på livet när det kommer upp i hög ålder. Ibland får jag höra att "men om jag var gammal och sjuk så skulle jag fundera på att ta livet av mig, det är inget konstigt med det".

Läs mer

2016-12-09
Var och hur vill äldre bo?

Under de senaste 15 åren har frågan om hur äldre personer boende uppmärksammats i olika sammanhang. Syftet har varit alltifrån att få underlag för planering av boendealternativ för äldre, till att försöka fånga preferenser hos framtida brukare av äldreomsorg.

2015 startade Stockholms stad en utredning om hur behovet av bostäder för äldre ska tillgodoses i framtiden. I det uppdraget ingår att beräkna det framtida behovet av bostäder för äldre, att se vilka möjligheter som finns att tillgodose samt att föreslå olika boendeformer för äldre.

Under hösten 2016 fick Stiftelsen Äldrecentrum i uppdrag av Äldreförvaltningen i Stockholms stad, att göra en studie som kompletterar Stockholms stads äldreboendeutredning. Uppdraget är att studera hur gruppen äldre ser på sitt nuvarande boende, hur de vill bo och hur de ser på olika boendealternativ. Studien omfattar ett 30-tal intervjuer med personer som är 75 år eller äldre och som har hemtjänst upp till 25 timmar per månad samt en enkätundersökning riktad till ett urval personer mellan 75 och 85 år. Rapporten ska vara klar i maj 2017.



Kontakt

Ingrid Hjalmarson
Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
e-post: ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se

2016-12-08
Beslutsstöd för geriatrisk vård underlättar bedömning

Inom Stockholms läns landsting finns tolv geriatriska kliniker. Trots att alla har samma uppdragsbeskrivning finns ingen enhetlig bedömning av vem som är i behov av geriatrisk vård. Stiftelsen Äldrecentrum fick därför i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm att ta fram ett beslutsstöd för remisser till geriatrisk slutenvård. Genom beslutsstödet hoppades Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att både få enhetliga bedömningar i hela länet och ett ökat antal direktintagna patienter till geriatriken.

Geriatrikens uppdrag är att ge vård till äldre med komplexa medicinska behov och samtidigt se till personens totala livssituation. Vården ges av ett multiprofessionellt geriatriskt team. Oftast kommer patienterna från akutsjukhusens akutavdelningar eller vårdavdelningar för fortsatt vård och rehabilitering. Platserna på geriatriken är begränsade. Det blir alltså viktigt att se till att de personer som har störst nytta av vårdinsatsen också får den.

Det framtagna beslutsstödet innehåller olika kriterier som ska vara uppfyllda för att patienten ska anses ha behov av geriatrisk vård (se faktaruta). Det innehåller också frågor för att utesluta behov av akutsjukhusets resurser. En skattning görs av patientens ”skörhet” med frågor om social situation, förflyttningsförmåga, antal läkemedel och vårdkontakter de senaste månaderna.

Stiftelsen Äldrecentrum har prövat beslutsstödet vid Brommageriatriken i Stockholm och vi kunde konstatera att beslutsstödet ringade in den geriatriska patienten väl. Men bedömningen av vem som är i behov av geriatrisk slutenvård är inte okomplicerad. Svaren visade att även andra faktorer än beslutsstödet påverkar om patienten remitteras till geriatriken eller inte. Det är faktorer som platstillgång, geriatrikens tillgång till röntgen och labb, vetskapen hos andra vårdgivare om möjligheten till direktinläggning och hur öppenvården är organiserad.

Exempel från Stiftelsen Äldrecentrums beslutsstöd för remiss till vård inom geriatrisk slutenvård.

2016-12-06
Uppskattad utbildning om våld återkommer i vår

Våld i nära relationer uppmärksammas alltmer och betecknas som ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) ställer krav både på socialtjänsten och på hälso- och sjukvården att kunna erbjuda våldsutsatta personer stöd och hjälp. Det ska finnas tydliga riktlinjer för arbetet, som anger var i organisationerna ansvaret för olika insatser ligger. Föreskrifterna framhåller också att personal som möter våldsutsatta ska ha utbildning.

Våga se, våga fråga, våga agera är en 2-dagars grundutbildning som riktar sig till personal inom äldreomsorgen och primärvården. Våldsutsatta personer finns i alla åldersgrupper och därför är det viktigt att personal inom äldreomsorgen har kunskap. Under våren 2017 kommer utbildningen att hållas 24 april och 17 maj. Ett vanligt omdöme är att utbildningen blev en ögonöppnare. 
Mer information samt anmälningslänk kommer att läggas upp på Stiftelsen Äldrecentrums webbplats inom kort.

Nedan några foton från senaste kurstillfället den 28 november.

Hur ska man i egenskap av personal gå tillväga om man upptäcker att en vårdtagare är utsatt för våld? Gruppdiskussioner angående vilka punkter en åtgärdsrutin på arbetsplatsen bör innehålla.

Ingrid Hjalmarson, utredare på stiftelsen Äldrecentrum och ansvarig för utbildningen delar ut blanketter till deltagarna.

Kursledare var Lisa Malmberg och Emilia Åkesson från Amphi Produktion.

2016-12-01
Delaktighet – en kärnfråga för alla med vård- och omsorgsbehov

På konferensen "Vi blir också äldre – livsvillkor för personer med utvecklingsstörning" var delaktighet, utbildning och riktlinjer centrala frågor. En vård där individen står i fokus och får bestämma så mycket som möjligt själv ska eftersträvas. Förutom ökad kunskap och utbildning för vård- och omsorgspersonal kan ett friare liv för äldre med utvecklingsstörning möjliggöras genom kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel.

Conny Bergqvist, Klippanrådgivare på FUB, talade om oron över att kanske inte ha något att göra och bara bli sittande framför Tv:n efter pensioneringen och hur viktigt det är att känna sig delaktig och att ha ett arbete eller andra aktiviteter att gå till.

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och direktör på Svenskt Demenscentrum, talade om vikten av en personcentrerad vård för alla som drabbas av en demenssjukdom. Hon åskådliggjorde också de vardagsproblem man ställs inför när minnet och tidsuppfattning försämras och hur man med enkla åtgärder, t.ex. genom form, färg och kontraster kan underlätta vardagen för någon som är demenssjuk.

Lars Sonde, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och Boel Karlin, medie- och webbpedagog på Svenskt Demenscentrum håller tillsammans på och utvecklar en kostnadsfri webbutbildning kring åldrande, utvecklingsstörning och demens med stöd av Allmänna Arvsfonden. Utbildningen baseras på intervjuer med personer med utvecklingsstörning, anhöriga samt vård- och omsorgspersonal. Utvecklingsstörda drabbas oftare av demenssjukdom än andra. 

Margareta Lunde-Martinsson, leg. sjuksköterska och föreläsare i Smärtbojen Utbildning AB, föreläste om åldrande och psykisk ohälsa. Cirka en tredjedel av personer med utvecklingsstörning lider av psykisk ohälsa. Brukaren förväntas utan undantag att följa det schema som vård- och omsorgspersonalen har gjort upp, vilket inskränker den fria viljan. Kraven kan bli för höga på brukarna, vilket kan medföra att man mår sämre. Ibland behövs det medicinska insatser, men ofta kan situationen förbättras genom arbetssätt, förhållningssätt och delaktighet.

Jan Pettersson, nybliven pensionär med en funktionsnedsättning, berättade om "Livet efter guldklockan". Vad ska man göra då? Han framhöll hur viktigt det är att vara aktiv och att fortsätta ha en fot i arbetslivet. Jan arbetar bland annat med barn. Han hyllade också vård- och omsorgspersonalen som han tycker gör ett fint arbete.

Jeanette Engeland, projektledare i Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse samt Ph.D-kandidat vid NTNU (Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet), Trondheim, föreläste om ett värdigt liv som pensionär – även för personer med utvecklingsstörning. I Norge är detta område ännu outforskat så Jeanette fick börja från början. I en jämförelse mellan Sverige och Norge konstaterar hon bland annat att man behöver öka dagverksamheten för utvecklingsstörda i Norge, detta genom att lagstadga om dagverksamhet så som man har gjort i Sverige. Jeanette menar också att individen måste stå i centrum och få göra egna val, vilket möjliggörs av god kunskap hos vård- och omsorgspersonal.

Monica Rydén, leg. arbetsterapeut och utredare på Myndigheten för delaktighet, berättade om olika kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel, bland annat en "Handy" som har liknande funktioner som en mobiltelefon och vars programvara är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Olika typer av bildstöd är jättebra bland annat för att försöka få in "det egna valet" men det används för lite, exempelvis inom demensvården. Ett annat praktiskt verktyg är en kamera vid ytterdörrens titthål så att man enkelt kan se vem som står utanför dörren. Andra exempel är GPS-larm och trygghetslarm som bidrar till att man kan röra sig fritt. Vid sömnsvårigheter kan man prova med ett "tyngdtäcke" istället för att ge sömnmedicin. Appar kan ge olika typer av stöd, bl.a. tidsstöd och sinnesstimulering. Tydlig märkning och färgkoder är andra hjälpmedel som med fördel kan användas i bostaden. Monica efterlyser bland annat ökad kunskap om vad som behövs, fler innovationer, riktlinjer för kognitiv tillgänglighet och att man ska tänka in detta när man bygger bostäder etc.

Gunilla Birkestad, inspiratör och grundare av Skola för beröring, talade om beröring som dörröppnare. "Nyckeln till livet är beröring och närhet." Beröring kan medföra att gamla minnen kommer fram och hjälpa till med att få igång ett samtal. Taktil stimulering kan öppna dörrar till smärtlindring, prat, drömmar, liv, död, bekräftelse och glädje.

Moderator Ida Kåhlin med flera summerade dagen genom att framhålla att delaktighet är viktigt för alla i alla åldrar. Hon talade även om vikten av att skapa en formell kultur kring åldrande och utvecklingsstörning, men också om behovet av konkreta riktlinjer och policydokument.

Arrangörer var Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) i samverkan med Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Forum Carpe.

2016-11-04
Framtidens äldreomsorg i fokus på Öppet hus

Förra torsdagen höll Äldreforskningens Hus Öppet hus här på Gävlegatan 16 i Stockholm. Många besökare kom för att lyssna på föreläsningar med husets ämnesexperter, mingla bland bokborden och testa luktsinne, handstyrka eller minne på våra teststationer. Under eftermiddagen hölls flera storföreläsningar i Aula Medica med inledningstal av Drottning Silvia.

–Vi lever i ett åldrande samhälle. I takt med att välståndet ökar och mediciner blir mer effektiva, blir vi allt fler som lever allt längre. Detta är en mycket glädjande utveckling! Men den ställer oss också inför nya utmaningar. Som individer, som anhöriga, och som samhälle.

I ett samhälle med allt fler gamla kommer många att leva länge som friska. Andra kommer att leva med en eller flera sjukdomar. Många kommer att vara anhöriga till någon som är sjuklig. Och de samhällsekonomiska konsekvenserna av en förändrad demografi kommer vi alla att behöva förhålla oss till.

Därför är det av största vikt att vi nu fortsätter den positiva utvecklingen mot bättre hälsa och livskvalitet för äldre – och mot en ännu bättre sjukvård och äldreomsorg. Vi behöver mer forskning, mer kunskap. Och, inte minst, att denna kunskap får en praktisk tillämpning ute i samhället. Läs hela inledningstalet

Expressen intervjuar Drottning Silvia om dagen>>

Laura Fratiglioni, professor vid Aging Resersch Center, föreläste om att vi lever längre och friskare idag än för 20 år sedan.

Miia Kivipelto, professor vid Aging Reserach Center, talade om hur demens kan förebyggas.

Wilhelmina Hoffman, direktör på Svenskt Demenscentrum, berättade om arbetet för ett demensvänligt samhälle.

Pär Schön, forskare vid Aging Reserach Center och Stiftelsen Äldrecentrum, beskrev en äldrevård i obalans.

Det var fullbokat på förmiddagens seminarier i Äldreforskningens hus, där åhörarna bland annat kunde lyssna på föreläsningar om "Utbildning och kognitivt åldrande", "Måltid – mer än bara mat", "Fallolyckor bland äldre", "Tillit och kontinuitet – grunden för god kvalitet i hemtjänsten" samt "Den geriatriska patienten – vem är det?"

Engagerade besökare vid bok- och informationsborden i Äldreforskningens hus.

2016-10-21
Drottning Silvia till Äldreforskningens Öppet hus

Den 27 oktober håller Äldreforskningens hus i Stockhlm öppet för allmänheten. Klockan 8.30 öppnas dörrarna till Gävlegatan 16. Arrangörer är Aging Research Center, Svenskt Demenscentrum och jubilaren Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.

Under förmiddagen kan besökarna bland annat testa luktsinnet, minnesträna i Hjärnlabbet samt lyssna och ställa frågor till husets ämnesexperter. I korta seminarier behandlas alltifrån läkemedel och fallolyckor till kultur för ett demensvänligt samhälle. Det finns även bokbord och posterutställningar.

Kl. 13.30 flyttar evenemanget till Aula Medica, Nobels väg 6 i Solna (på andra sidan bron sett från Äldreforskningens hus). Där kommer Drottning Silvia att hålla ett inledningstal. Sedan föreläser professor Laura Fratiglioni om det friska åldrandet och professor Miia Kivipelto om att förebygga demens. Båda är verksamma vid Aging Research Center. Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar om arbetet för ett demensvänligt samhälle och Pär Schön, forskare på Stiftelsen Äldrecentrum, beskriver en äldrevård i obalans.

Fri entré hela dagen. Anmälan måste dock göras till seminarierna på förmiddagen.

Ladda ner hela programmet >> (pdf)

Läs mer om arrangörerna:

Aging Research Center (öppnas i nytt fönster)
Svenskt Demenscentrum (öppnas i nytt fönster)

2016-10-20
TDAR – ett pärlbandsprojekt



”TDAR — Transfer and Development of ArbetSam Results”beskriver ett vidareutvecklingsprojekt inom Programmet för livslångt lärande som pågick 2013—2015. TDAR byggde vidare på ett mångårigt utvecklingsarbete om språkutveckling, kommunikation och kompetensutveckling för anställda inom

Stockholms läns äldreomsorg. Utvärderade resultat byggdes in i nya satsningar, så kallade”pärlbandsprojekt”.

 

I projekten utvecklades metoder som inspirerar och stöttar språkutveckling och arbetsplatslärande. Genom TDAR spreds metoderna till parter i andra länder som tillsammans med de svenska parterna kunde förbättra och vidareutveckla dem. I samverkan med föreningen Vård- och omsorgscollege tas nu projektresultaten tillvara och sprids nationellt.

 

”TDAR — Transfer and Development of ArbetSam Results” riktar sig i första hand till beslutsfattare, administratörer och andra intresserade av arbetslivsutveckling, språk och integration. Broschyren TDAR — Transfer and Development of Arbetsam Results — ett pärlbandsprojekt som del i ett långsiktigt utvecklingsarbete har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2016.

 

Ladda ner broschyren>>

Kontakt

Kerstin Sjösvärd

e-post: kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se

tfn: 08-690 58 82

2016-09-27
Rapport från Demensdagen 2016

Den 15 september genomfördes Stockholms läns demensdag för sjätte året i rad med cirka 200 besökare. Det händer mycket inom området demens, bland annat är nya nationella riktlinjer på intåg. Temat för året var "För en mer personcentrerad vård". Programmet vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal från primärvård, geriatrik och kommun samt till politiker.

Dagen bjöd på många spännande seminarier med bland andra Margareta Skog, Karolinska Universitetssjukhuset, Pia Skott, Akademiskt Centrum för Äldretandvård, Rozita Torkpoor, Migrationsskolan, samt reportern och programledaren Katarina Hultling.

Rozita Torkpoor, vårdutvecklare och leg. Sjuksköterska från Migrationsskolan höll ett seminarium på temat "Att främja demensvården i ett mångkulturellt samhälle". Hon tog bland annat upp vikten av ett personcentrerat förhållningssätt vid kognitiv utredning av demens, då både kommunikation och kultur påverkar utredningen. Rozita Torkpoor talade också om att kontinuitet, närhet och tid har stor betydelse för att kommunikation ska fungera och att en certifierad tolk bör användas om personen som ska utredas har ett annat modersmål än svenska.

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och vd på Svenskt Demenscentrum talade om "demensresan" från sjukdomens första symtom till slutstadiet. Hon redogjorde för vilken typ av stöd, vård och omsorg som behövs i de olika faserna och poängterade hur viktigt det är med ett personcentrerat synsätt och bemötande inom demensvården då sjukdomsförloppet ser olika ut för varje person. De anhöriga får inte heller glömmas bort utan ska erbjudas stöd och hjälp.

Reportern och programledaren Katarina Hultling talade i sitt seminarium "Din stund på jorden – värd att vårda", om mänskligt mod och konsten att våga ta hand om sig själv, inte bara andra. Utifrån egna erfarenheter berättade hon om hur viktigt det är med ett personligt bemötande inom cancervården, men också om vikten av att ta sig tid att reflektera över vad som händer i livet och hur man kan övervinna sina rädslor och fatta mod genom att bestämma sig för att se något positivt i varje situation. Som verktyg använder Katarina Hultling några enkla frågor: Vem är jag? Vad vill jag? Vart ska jag och varför? Hur ska jag förhålla mig till livet?

Årets arrangörer var Stockholms läns landsting i samverkan med Akademiskt primärvårdscentrum (APC), Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum (SDC).

Stockholms läns demensdag återkommer nästa år – välkommen då!

2016-09-26
DigIT – Digital kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal

DigIT är ett ESF-finansierat samverkansprojekt kring digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg och funktionshinderområdet inklusive socialpsykiatri. Syftet med projektet är dels att trygga Stockholmsregionens kompetensförsörjning dels att öka kunskap, vilja och förmåga hos medarbetare inom vård- och omsorg att använda de digitala möjligheterna för att skapa värde för brukarna, nu och i framtiden.

Projektet startades i januari 2016 och samarbetsparter är Stockholms stad med samtliga fjorton stadsdelar och elva kommuner i Stockholms län. Stockholms stad är projektägare. Projektet löper till och med 2018.

Utbildningar för att främja kompetensutveckling pågår under hösten 2016. I utbildningens första del får vård- och omsorgspersonal lära sig hur man använder en surfplatta. Den andra delen av utbildningen utgörs av en språkombudsutbildning med digital inriktning.

Ansvarig projektledare är Helén Starkman på Äldreförvaltningen. Kerstin Sjösvärd på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Olga Orrit på Svenskt Demenscentrum är delprojektledare.

Läs mer om projektet>>

2016-09-24
Utbildningsprojekt inom kommunikation prioriteras

Inom ramen för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums projekt SpråkSam och ArbetSam, har språkombud och reflektionsledare utbildats på omsorgens arbetsplatser i stockholmsregionen. Dessa har, tillsammans med verksamhetschefen, ett ansvar att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser.

Stiftelsen Äldrecentrum genomförde under hösten 2015 tillsammans med Svenskt Demenscentrum en vidareutveckling av den tidigare genomförda språkombudsutbildningen. Uppdraget genomfördes i samverkan med Föreningen Vård- och omsorgscollege och finansierades med statsbidrag från Skolverket.
Samtidigt utvecklades och genomfördes inom samma uppdrag en utbildning för språkombudsutbildare, det vill säga lärare som lokalt i sin tur kan utbilda språkombud.
22 personer från 10 regioner inom Vård- och omsorgscollege deltog i utbildningen under hösten 2015 och har nu påbörjat utbildning av språkombud i sina respektive regioner. Utbildningen genomförs enligt konceptet "Blended Learning" vilket innebär att en del av utbildningen genomförs i form av fysiska träffar och andra delar digitalt via slutna Facebook-grupper. För mer information om utbildningen se: https://www.vo-college.se/sprakombud.

En annan del i uppdraget var att utveckla ett språkstöd för den webbutbildning inom demens som Svenskt Demenscentrum tidigare utvecklat på Socialstyrelsens uppdrag, Demens ABC. Demens ABC är en webbutbildning som riktar sig till personal inom vård och omsorg, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Resultatet är en arbetsbok, läs mer här >>

Våren 2016 beviljades ytterligare medel från Skolverket för att under året utvärdera och kvalitetssäkra den nya språkombudsutbildningen samt språkstödet till Demens ABC. Fem pilotutbildningar pågår nu, i Skåne, Vetlanda, Tingsryd, Östersund och Linköping.

Dessutom pågår under hösten två utbildningar på Stiftelsen Äldrecentrum för språkombudsutbildare med sammanlagt 47 deltagare som blir färdiga i december 2016. Utbildningarna sker i samverkan med Vård- och Omsorgscollege. Här nedan syns deltagare från ett av de första kurstillfällena.


För mer information

Kerstin Sjösvärd
kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se
tfn: 08-690 58 82


Maj Berg
maj.berg@aldrecentrum.se
tfn: 08- 690 58 55

2016-09-23
Ny rapport: Språk- och kommunikationskompetensen behöver utvecklas

Många som arbetar inom vård och omsorg har ett annat modersmål än svenska – hur ska man gå tillväga för att främja språkutveckling på arbetsplatser?

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum samarbetar med Vård- och omsorgscollege, som har hela Sverige som uppdragsområde. Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Målsättningen är att utveckla samarbeten mellan arbetsgivare och utbildare avseende utbildningar inom vård och omsorg, för att säkerställa kvaliteten certifieras utbildningarna.

Kerstin Sjösvärd, projektledare på Stiftelsen Äldrecentrum, har vid flera tillfällen blivit inbjuden av Vård- och Omsorgscollege för att prata om vikten av en god kommunikation inom vård och omsorg. Utifrån detta samarbete blev Kerstin Sjösvärd delaktig i projektet Fokus vård och omsorg finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som genomfördes mellan 1 december 2015 och 30 juni 2016. Projektet bygger på ett utredande arbete inom Vård- och omsorgscollege som pågick hösten 2014 och våren 2015. Inom projektet identifierades fem utmaningar:

  1. Språk-och kommunikationskompetensen behöver utvecklas
  2. Rekryteringsvägar och metoder behöver utvecklas
  3. Strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatserna behöver utvecklas
  4. Karriärvägar behöver utvecklas och tydliggöras
  5. Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv behöver utvecklas

Kerstin Sjösvärd fördjupade sig i utmaning nr 1, vilket resulterade i delrapporten Språk- och kommunikationskompetensen behöver utvecklas. Ett par av de viktigaste rekommendationerna i delrapporten för att kunna utveckla stödstrukturer som främjar utveckling av språk- och kommunikationskompetensen är:

  • Kunskapen om vad det innebär att lära sig ett andraspråk behöver öka.
  • Samverkan mellan språkutbildning och yrkesutbildning inom vård och omsorg som visat sig vara en framgångsfaktor bör eftersträvas.

Ladda ner delrapporten
Språk- och kommunikationskompetensen behöver utvecklas >>

Ladda ner slutrapporten för hela projektet
Fokus vård och omsorg>>

2016-08-31
För få äldreboenden i fyra av tio kommuner

Fyra av tio kommuner (109 stycken) uppger att de har brist på platser i särskilt boende för äldre. Situationen är värst i högskolekommunerna, nästan hälften av dem säger sig ha för få platser. Det framgår av Bostadsmarknadsenkäten 2016 från Boverket.

– Principen att man ska bo hemma så länge som möjligt har lett till att 40 000 platser på särskilda boenden har försvunnit sedan 1995, säger Anette Rydqvist, analytiker vid Boverket, till tidningen Dagens samhälle (nr 27/16).

Kommunernas oförmåga att bygga bort köerna har öppnat för privata företag att investera och driva äldreboenden i egen regi. Enligt Boverket står de nu för hälften av alla nya platser i äldreboenden i landets större städer.

Regeringen har, tillsammans med Vänsterpartiet, infört ett statligt stöd för att stimulera byggandet av äldreboenden. Stödet uppgår i år till 150 miljoner kr och höjs till 400 miljoner kr år 2018. Den senare summan motsvarar kostnaden för ungefär tre normalstora äldreboenden, enligt Dagens samhälle.