Nyheter

2017-08-25
Världens första verklighetslabb för äldreomsorg i Stureby

I september startar världens första verklighetslabb för äldreomsorg på Stureby vård- och omsorgsboende i Stockholms stad. Där kommer olika professioner att samverka med äldre och deras närstående för att utveckla och pröva idéer. Satsningen finansieras av Vinnova.

Inledningsvis ligger verksamhetslabbets fokus på att utveckla vårdmiljön genom idéutveckling och tester på plats. Viktigt blir också att utveckla former för delaktighet och att bygga nätverk såväl lokalt som internationellt.

Äldreomsorgens utmaningar kräver innovation
Omsorgen och boendet för äldre behöver utvecklas. Äldre över 65 år kommer att öka kraftigt och utgöra 25% av befolkningen inom 10 -15 år. Framtidens äldreboenden måste dels tillgodose varierande behov hos de äldre, dels vara effektiva och attraktiva arbetsplatser.

- Stockholms stad planerar cirka 20 nya vård- och omsorgsboenden fram till 2040 för att möta behovet. Verksamheten ska genomsyras av trygghet, värdighet, och delaktighet och återspeglas i boendet. För oss blir det avgörande att skapa former för nytänkande och lärande, säger avdelningschef Leif Kananen.

Stureby vård- och omsorgsboende en akademisk nod
Idag finns cirka 200 boende och cirka 165 medarbetare på boendet.

Sedan 2010 har Stureby vård- och omsorgsboende i praktiken fungerat som ett verklighetslabb i liten skala, med innovation, testning, utbildning och forskning i samarbetet med Karolinska Institutet och KTH. Vård- och omsorgsboendet utgör en av fyra ”akademiska noder” inom Stockholm stad.

Se information på Stockholms stads webbplats (länk öppnas i nytt fönster): http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Familj--Omsorg/EAV_Varldens-forsta-verklighetslabb/

2017-08-25
Tjänsten som sjuksköterska tillsatt

Tjänsten som sjuksköterska för forskningsprojektet SNAC-K är nu tillsatt.

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen.

2017-06-27
Tjänsten som testledare/forskningsassistent tillsatt

Tjänsten som testledare/forskningsassistent psykologi för forskningsprojektet SNAC-K är nu tillsatt.

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen. 

2017-06-27
Utbildningsanställning för sjuksköterskor inom äldrevård gav goda resultat

Stockholms stad har finansierat sex utbildningsanställningar för sjuksköterskor som fick möjlighet att studera till specialistsjuksköterska inriktning vård av äldre. Stiftelsen Äldrecentrum har följt de studerande och deras utvecklingsprojekt under utbildningen.

Syftet med Stiftelsen Äldrecentrums uppföljning var att studera hur satsningen uppfattades av sjuksköterskorna och cheferna, samt att följa sjuksköterskornas möjligheter att bedriva utvecklingsarbete under utbildningsanställningen. Stiftelsen Äldrecentrum genomförde intervjuer och reflektionsmöten med sjuksköterskorna.

Sjuksköterskorna studerade på 50 procent och fick en utbildningsanställning på 50 procent. Sex sjuksköterskor som arbetade inom kommunal verksamhet började utbildningen. Fyra av dem fullföljde utbildningsanställningen. Två valde att avsluta utbildningsanställningen men fullföljde studierna.

‒ Satsningen var uppskattad av både sjuksköterskorna och deras chefer. Sjuksköterskorna tyckte att utbildningen gett dem större möjlighet att se patienten ur ett helhetsperspektiv, och har gett dem bättre förutsättningar att arbeta utifrån ett strukturerat arbetssätt. De upplevde också att de på ett bättre sätt kunde handleda personalen genom ökade kunskaper, säger Eva Norman, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum.

Sjuksköterskorna fick möjlighet att arbeta med olika utvecklingsprojekt på respektive vård- och omsorgsboende. Exempelvis utbildning för delegering av läkemedel.

‒ Utvecklingsarbetena har gett direkta, positiva effekter i verksamheten och sjuksköterskorna har blivit tryggare i att driva projekt, säger Jenny Österman, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum.

‒ Vi ser också att en sådan här satsning måste ha ett uttalat syfte och mål, samt att informationen och planeringen kring utbildningsanställningen måste fungera i alla led för att främja verksamheten på bästa sätt, säger Jenny Österman.

Satsningen pågick från hösten 2014 till våren 2017 och finansierades med stöd av stimulansmedel från satsningen ”Bättre liv för mest sjuka äldre”.

2017-06-09
Rapport om äldre stockholmares syn på sitt boende och utformning av trygghetsboende med aktivitetscentra

De flesta stockholmare mellan 75 85 år trivs och känner sig trygga i sin nuvarande bostad. Trots tilltagande behov av vård och omsorg vill nästan alla bo kvar. Nästan en tredjedel är beroende av hjälpmedel inomhus och 40 procent beroende av hjälpmedel utomhus. Det visar en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.

Rapporten är framtagen på uppdrag av äldreförvaltningen i Stockholms stad. Syftet var att se hur äldre ser på sitt boende och på olika boendealternativ med betoning på ett förslag att utveckla trygghetsboenden och kombinera dem med aktivitetscentra. Än så länge finns det cirka 600 trygghetslägenheter i Stockholm.

‒ Resultatet både från enkäten och intervjuerna visade att de flesta trivdes och kände sig trygga i sin nuvarande bostad. Många hade bott där en lång tid. Vid intervjuerna framkom att trots tilltagande behov av vård och omsorg ville nästan alla bo kvar i sin nuvarande bostad. Men de var införstådda med att en flytt skulle kunna komma att bli aktuell senare, om de inte skulle klara sig själva, säger Ingrid Hjalmarson, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum.

Nästan en tredjedel uppgav i enkäten att de var beroende av hjälpmedel inomhus i sin nuvarande bostad och 40 procent var beroende av hjälpmedel utomhus. Hälften av dem som besvarade enkäten uppgav att de var tvungna att gå i trappor för att komma ut ur bostaden. Tre procent uppgav att de inte alls kunde gå ut. Följden blev att de hade svårt att delta i olika sociala sammanhang. Svårigheter att förflytta sig medförde också att flera kände sig ensamma och isolerade. Det var också den vanligaste orsaken till att vilja flytta.

Enkätsvaren visade att en fjärdedel stod i någon form av bostadskö. Det innebär att cirka 9 000 stockholmare mellan 75 – 85 år står i någon form av bostadskö, varav hälften står i kö till seniorboende alternativt trygghetsboende.

‒ Vanligaste orsaken till att vilja byta bostad var, ”att planera för framtiden”. Andra orsaker var nedsatt funktionsförmåga och att de ville slippa trappor, säger Jenny Österman, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum.

God idé att utveckla trygghetsboenden
Stockholms stads förslag till utveckling av det nuvarande trygghetsboendet, till att också innefatta ett aktivitetscentrum uppfattades som en god idé. Av de som besvarade enkäten var två tredjedelar intresserade av att flytta till trygghetsboende med aktivitetscentra. Kvinnor ville i högre utsträckning än män flytta till trygghetsboende, liksom personer som besvärades av ensamhet.

I enkäten framkom att den faktor som hade störst betydelse för intresset att flytta till trygghetsboende var att boendet hade god fysisk tillgänglighet. Närhet till service och kommunikationer var också viktigt.

Enligt enkätsvaren ville de flesta ha två rum med kök och var beredda att betala mellan 6 000 - 8 000 kronor i månaden för en lägenhet i ett trygghetsboende. Flera av de intervjuade hade synpunkter på den höga hyresnivån i trygghetsboende och ville inte betala mer för att bo i trygghetsboende än vad de gjorde i den nuvarande bostaden.

Om studien
Studien "Bostäder anpassade för äldre (2017:4)" baseras på resultaten från en enkätundersökning riktad till 3 500 personer i Stockholms stad mellan 75 och 85 år, intervjuer med 30 personer 75 år eller äldre, samt ett gruppsamtal med kommunstyrelsens pensionärsråds boendegrupp (KPR). Enkäten besvarades av 2 438 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 71 procent.

Rapport

2017-06-08
Dagens frukostseminarium är inställt

Tyvärr är dagens frukostseminarium "Ett hem med utsikt" som arrangeras av Äldre i Centrum är inställt. Vi återkommer med nytt datum.

2017-05-29
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Det är namnet på en aktuell rapport som tagits fram vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. I rapporten, som bygger på en enkät från 2005 och 2015, redovisas hur personalens arbetssituation inom äldreboende och hemtjänst har påverkats under det senaste decenniet.

I rapporten framkommer att hälften av de som arbetar inom äldreboende i Sverige år 2015 uppger att de allvarligt funderat på att sluta i arbetet. År 2005 var det 40 procent som svarade samma sak. För hemtjänst är siffrorna 46 procent år 2015 jämfört med 40 procent 2005.

Det är fler som allvarligt fundera på att sluta i arbetet i Sverige jämfört med övriga Norden. Sammantaget (både inom hemtjänst och äldreboenden) är det 49 procent som funderat på att sluta år 2015, jämfört med övriga Norden där 39 procent uppger att de funderat på att sluta.

Rapporten presenterades av professor Marta Szebehely och doktorand Rebecka Strandell (bilden) vid ett frukostseminarium hos Stiftelsen Äldrecentrum den 16 maj.

Äldreomsorg i förändring
‒ Äldreomsorgen är en verksamhet under stark förändring. Exempelvis har mer än var fjärde äldreboendeplats försvunnit sedan år 2000 och vi ser allt sjukare äldre som behöver hjälp både i äldreboenden och i hemtjänsten, säger Marta Szebehely.

Anställningsförhållandena varierar i Norden
‒ Vi ser sämre anställningsförhållanden i Sverige än i resten av Norden. Delade turer finns exempelvis i stort sett bara i Sverige, säger Marta Szebehely.

I Sverige arbetar drygt var tionde anställd inom den svenska äldreomsorgen delade turer varje vecka. I Danmark och Norge är det bara ett par procent som arbetar delade turer, i Finland något fler.

Andelen som svarar att arbetstiderna inte passar bra ihop med familjelivet och andra aktiviteter har ökat i Sverige mellan åren 2005 och 2015. År 2015 är också andelen klart högre i Sverige än i resten av Norden.

Fler hjälptagare
Rapporten visar att antalet personer som en anställd inom hemtjänsten hjälper under ett arbetspass har ökat påtagligt, från att år 2005 ha varit i genomsnitt 8,6 hjälptagare på vardagar dagtid, jämfört med 11,8 personer år 2015.

Studien tar också bland annat upp områden som arbetsbelastning och upplevelsen av handlingsutrymme och tillit i arbetet samt hur personalen ser på stöd och utvecklingsmöjligheter.

Fakta om studien
Rapporten ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg” av Marta Szebehely, Anneli Stranz och Rebecka Strandell bygger på den nordiska enkätstudien NORDCARE. Enkätstudien genomfördes första gången 2005 och omfattade då personal i Danmark, Finland, Norge och Sverige. 2015 genomfördes enkätstudien på nytt i de nordiska länderna. Enkäten har skickats till medlemmar i de nordiska kommunalarbetarförbunden.

Länk till rapport

Länk till rapporten "Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg" (öppnas i nytt fönster). 

2017-05-18
Svenskt Demenscentrum får medel för att sprida information om Nollvisionen

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum 1,8 miljoner kronor för att fortsätta sprida sitt utbildningsmaterial – den så kallade Nollvisionen. Nollvisionen handlar om hur tvång och begränsningar i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom kan förebyggas och undvikas. 

– Demenssjukdomar berör inte bara de som insjuknar utan även anhöriga och de som arbetar med att stödja och vårda den som har demens. Den som drabbas av en demenssjukdom är ofta i ett stort behov av bra stöd i sin vardag. Målet är att stödet och hjälpen som kvinnor och män med demenssjukdom får ges utan tvång och begränsningar. På så sätt kan vi skapa en trygg vård och omsorg för alla, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Svenskt Demenscentrum tog 2014 fram ett informationsmaterial om hur användningen av tvång eller begränsningar inom demensvården kan förebyggas eller undvikas. Materialet består av en handbok riktad till personal, en anhörigskrift, webbutbildningar och mobilappar med lättillgänglig vägledning. Materialet togs fram med ekonomiskt stöd från regeringen och har de senaste två åren kunnat spridas till personal, chefer och anhöriga.

De nu beslutade medlen gör det möjligt för Svenskt Demenscentrum att fortsätta spridningen av utbildningsmaterialet även under 2017.

Svenskt Demenscentrum ska rapportera resultatet av arbetet till Regeringskansliet senast den 15 mars 2018.

Läs mer om Svenskt Demenscentrum (länk öppnas i nytt fönster).

2017-05-12
Äldrecentrum söker testledare/forskningsassistent till forskningsprojektet

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen. Projektet som startade 2001 ger en unik inblick i hela den äldre befolkningen.

Som testledare i SNAC-K kommer du att träffa deltagare för en 1,5 h neuropsykologisk testning. Testerna mäter bland annat minne, verbal förmåga, och psykomotorisk snabbhet. Utöver att träffa deltagarna består arbetet av kodning och scanning av resultaten från de kognitiva testerna samt olika typer av kvalitetssäkring av datamaterialet. Övriga forskningsassistentuppgifter kan också förekomma. Du kommer att ingå i en erfaren arbetsgrupp bestående av läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Kvalifikationskrav:
- Psykolog/beteendevetare med minst ett års universitetsstudier i psykologi alternativt motsvarande erfarenheter från arbetslivet
- Du kan uttrycka dig väl och har en god muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga i svenska språket och gärna på engelska
- Du har förmåga att arbeta i team
- Du har goda datorkunskaper
- Tidigare testerfarenhet och grundläggande kunskaper i statistik och SPSS är meriterande.

För att lyckas i uppdraget behöver du vara strukturerad, självgående och kunna arbeta under givna tidsramar samt periodvis under press. Du är bra på att samarbeta och skapa goda relationer, både internt och externt. Rollen kräver att du är utvecklingsintresserad och diplomatisk.

Vid rekryteringen kommer vi att lägga stor vikt vid dina personliga egenskaper.

Läs gärna mer om projektet på www.snac-k.se och www.aldrecentrum.se.

Varaktighet: Tidsbegränsad

Tillträde: Augusti

Arbetstid/Varaktighet: Deltid 29,6 h/vecka, dagtid (ange önskemål om omfattning i ansökan). Visstidsanställning 6 månader med eventuell förlängning. Provanställning kan komma att tillämpas.

Lön: Enligt gällande avtal.

Kontaktperson: Dr. Med. Vet. Erika Jonsson Laukka Erika.Jonsson.Laukka@ki.se

Sista ansökningsdag: 2017-06-07

Övrigt om ansökan: Insändes till Chatrin Engbo, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm eller jobbansokan@aldrecentrum.se.

Ansökan via e-post: jobbansokan@aldrecentrum.se

2017-05-12
Äldrecentrum söker en sjuksköterska till forskningsprojektet SNAC-K

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen. Projektet som startade 2001 ger en unik inblick i hela den äldre befolkningen.

Som sjuksköterska i SNAC-K kommer du att ansvara för en 2 h utförlig hälsointervju inklusive blodprovstagning och en 1,5 h neuropsykologisk testning. Utöver intervjuerna och testerna består arbetet av kodning och scanning av intervjuformulär och av de kognitiva testerna. Dessutom ansvarar du för kvalitetssäkring av datamaterialet. Övriga forskningsassistentuppgifter kan komma att ingå. Du kommer att ingå i en erfaren arbetsgrupp bestående av läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Kvalifikationskrav:
- Legitimerad sjuksköterska med minst fem års arbetslivserfarenhet.
- Du kan uttrycka dig väl och har en god muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga i svenska språket och gärna på engelska
- Du har förmåga att arbeta i team
- Du har goda datorkunskaper
- Tidigare testerfarenhet och grundläggande kunskaper i statistik och SPSS är meriterande.

För att lyckas i uppdraget behöver du vara strukturerad, självgående och kunna arbeta under givna tidsramar samt periodvis under press. Du är bra på att samarbeta och skapa goda relationer, både internt och externt. Rollen kräver att du är utvecklingsintresserad och diplomatisk.

Vid rekryteringen kommer vi att lägga stor vikt vid dina personliga egenskaper.Läs gärna mer om projektet på www.snac-k.se och www.aldrecentrum.se.

Varaktighet: Tillsvidareanställning

Tillträde: Snarast möjligt

Arbetstid/Varaktighet: Heltid 39,5 h/vecka, dagtid. Tillsvidareanställning, provanställning kan komma att tillämpas.

Lön: Fast månads- vecko- eller timlön. Enligt gällande avtal.

Kontaktperson: Gunilla Svanhagen, samordnare, 08-690 58 46, e-post: gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se

Sista ansökningsdag: 2017-06-07

Övrigt om ansökan: Insändes till Chatrin Engbo, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan16, 113 30 Stockholm eller jobbansokan@aldrecentrum.se.

Ansökan via e-post: jobbansokan@aldrecentrum.se

2017-05-11
Boende för äldre och kvalitet i fokus på konferens om framtidens äldreomsorg


Utredningen med förslag på en Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre presenterades när Stiftelsen Äldrecentrum bjöd in beslutsfattare och intresseorganisationer till en konferens den 27 april. Dessutom presenterades en färsk studie om hur äldre önskar bo när man inte längre klarar att bo kvar hemma och aktuell forskning om äldres väg in i och igenom äldreboendet.

Äldrecentrums vice ordförande Ella Bohlin (KD) tillika barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms län inledde seminariet med att ge fem perspektiv på den politiska satsningen för en bättre äldresjukvård. Det handlar om kompetensförsörjning, valfrihet, sammanhållen vård där arbetet för att kommunalisera hemsjukvården inletts, samt vård på rätt nivå och om forskning för kunskap.

Ella Bohlin, vice ordförande för Stiftelsen Äldrecentrum tillika barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms län.

Nationell kvalitetsplan
Sven Erik Wånell presenterade utredningen ”Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” som i slutet av mars överlämnades till regeringen. Sven Erik Wånell är utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum och var medarbetare i utredningen som leddes av Susanne Rolfner Suvanto.

Utredningen ska ge förslag på hur kvaliteten och effektiviteten inom vården och omsorgen om äldre ska förbättras och har tidsperspektivet 2019-2034.

Att få till en god bemanning med rätt kompetens och rimliga förutsättningar är viktigt.

– Ett begrepp är omsorgsrationalitet, att man som omvårdnadspersonal ska kunna bygga en relation på lyhördhet och att personen som vårdas ges respekt och kompetens. Relationer måste kunna uppstå som bygger på personkontinuitet, yrkesskicklighet, säkerhet och tillgänglighet, sade Sven Erik Wånell.

I utredningen anges att det idag arbetar en kvarts miljon anställda i äldreomsorgen. Men att det behövs fler.

Utredningen pekar på att antalet utbildningsplatser till undersköterska behöver öka, från 4000 per år till 16 000 per år. Idag ser man att 6 av tio undersköterskor eller motsvarande har adekvat utbildning.

– Ett av förslagen är därför att införa en legitimering av undersköterskor. I Norge och Danmark är yrket legitimerat och Sverige behöver också ta steget, sade Sven Erik Wånell.

I utredningen ges också förslag på att enhetschefer ska ha krav på adekvat högskoleutbildning och nationell ledarskapsutbildning.

Sven Erik Wånell i samtal med Stiftelsen Äldrecentrums direktör Chatrin Engbo.

Bostäder för äldre
När det gäller bostäder för äldre så pekar utredningen på utmaningen att skapa tillgängliga bostäder i det befintliga beståndet. Här föreslås att en inventering behöver genomföras. I utredningen fastslås också att bostadstillägget behöver höjas.

Studie om trygghetsboende
Jenny Österman och Ingrid Hjalmarson är utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och presenterade resultat från en studie som genomförts om hur äldre stockholmare vill bo när de inte längre klarar av att bo kvar i sin ordinarie bostad. Studien ger svar på vilka utmaningar de äldre ser med sin nuvarande bostad, och vad de har för önskemål när det gäller utformningen av trygghetsboenden med aktivitetscentra. Studien omfattar en enkätundersökning och intervjuer.

Bostadens tillgänglighet och möjligheten att kunna röra sig fritt är viktiga faktorer för att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden. Många äldre stockholmare står i dag i kö till någon form av anpassat boende.

 Trappor upplevs som ett stort problem, 50 procent angav att de behövde gå i trappor för att komma in eller ut ur sin nuvarande bostad, berättade Jenny Österman.

När det gäller utformningen av Trygghetsboenden visar studien att de äldre gärna vill ha en värd eller värdinna att kunna ställa frågor till, och man vill att Trygghetsboendet ska vara centralt beläget med god tillgänglighet men ändå ha tillgång till natur.

Rapporten i sin helhet med fler spännande resultat kommer snart att publiceras på Äldrecentrums webbplats.

Kortare boendetider
Pär Schön är forskare på Aging Research Center och utredare på Stiftelsen Äldrecentrum. Han berättade om vägen in i och igenom äldreboendet.

I sin forskning ser Pär Schön att effekter av kvarboendeprincipen är att det idag blivit platsbrist inom särskilda boenden och att behovströskeln höjts. Generellt sker flytten till äldreboende senare idag och det gör också att boendetiderna blir kortare.

 Våra resultat visar att allt fler personer är i livets absoluta slutfas när de flyttar till ett äldreboende. Det är en stor påfrestning på den äldre personen att genomföra en flytt i detta skede. Ska flytten ske tidigare eller behöver vi inrätta särskilda vårdplatser för den här gruppen – en form av ”äldrehospice” med hög medicinsk kompetens? sade Pär Schön.

Välfärdsteknologi för äldreomsorgen
Monica Rydén, utredare från Myndigheten för delaktighet, avslutade seminariet med att prata om välfärdsteknik inom äldreomsorgen och regeringsuppdraget ”Digital teknik” där Myndigheten för delaktighet ska ta fram och sprida information till kommuner om digital teknik och digitala trygghets- och servicetjänster.

2017-05-09
Slutbetänkande från Välfärdsutredningen överlämnat till regeringen

I mars 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen. Utredningen lämnade ett delbetänkande i november 2016. Idag överlämnade Välfärdsutredningen sitt slutbetänkande.

Välfärdsutredningens uppdrag har varit att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dessutom har utredningen sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas.

Slutbetänkandet från Välfärdsutredningen innehåller en mängd konkreta förslag. Bland annat vill utredningen att en sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. 

Länk till betänkandet "Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning" som pdf (öppnas i nytt fönster)

Läs mer på regeringens webbplats (öppnas i nytt fönster)

 

2017-05-05
Fler färdiga språkombud inom DigIT-projektet


Igår avslutades den fjärde utbildningsomgången av språkombud inom projektet DigIT med diplomutdelning på Stiftelsen Äldrecentrum. Språkombud arbetar med språkutveckling i svenska på arbetsplatsen, i detta fall med en digital inriktning. Nästa utbildning startar i höst!

DigIT är ett ESF-finansierat samverkansprojekt kring digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg som Stiftelsen Äldrecentrum deltar i. Projektet, som ägs av Stockholms stad, startades i januari 2016 och pågår till och med 2018. Syftet med projektet är dels att trygga kompetensförsörjningen i Stockholmsregionen dels att öka kunskap, vilja och förmåga hos medarbetare inom vård och omsorg att använda de digitala möjligheterna för att skapa värde för brukarna.

Läs mer>>

Kontakt

Kerstin Sjösvärd

Projektledare

e-post: kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se

tfn: 08-690 58 82


Maj Berg

Projektledare

e-post: maj.berg@aldrecentrum.se

tfn: 08-690 58 55

 

2017-05-05
Stiftelsen Äldrecentrum studerar sammanhållen vård för de mest sjuka äldre

I januari 2018 väntas reglerna för betalningsansvar för utskrivningsklara patienter från akutsjukhusen att ändras. Stiftelsen Äldrecentrum ska i ett nytt egeninitierat projekt kartlägga hur det ser ut i dag för att kunna se framtida förändringar och effekter.

Idag har kommunerna betalningsskyldighet för utskrivningsklara patienter tidigast fem vardagar efter det att kommunen fått kallelse till utskrivningsplanering från sjukvården. Den nya lagen innebär att betalningsansvaret nu istället träder i kraft redan efter tre dagar.

– Lagförslaget innebär att nya krav ställs på en utvecklad samverkan mellan huvudmännens verksamheter, inte minst när det gäller gruppen mest sjuka äldre. Flera verksamheter berörs. Inom Landstinget är det slutenvård, geriatrik och öppenvård. Hos kommunerna berörs bland annat beställarenheter och korttidsboenden, hemtjänst samt vård- och omsorgsboenden, säger Lars Sonde, som är projektledare och utredare på Stiftelsen Äldrecentrum.

– I projektet ska vi se hur det ser ut idag och rita kartan. Vad har nuvarande betalningsansvarslag gett för strukturer för patienter som kommer från slutenvård till öppenvård och kommunal vård och omsorg? Kartläggningen ska fungera som ett stöd i det utvecklingsarbete som huvudmännen nu står inför, förklarar Lars Sonde.

I Stockholms län pågår flera satsningar för äldre personer som är i behov av vård. Inom Landstinget pågår en utbyggnad av äldremottagningar och närakuter och flera försök görs med olika modeller för att förbättra hemgången för patienter från slutenvården. Samtidigt pågår förberedelsearbetet inför kommunalisering av hemsjukvården.

I projektet, som kommer att engagera flera utredare, ingår fyra delprojekt: Slutenvård, Strukturer för överföring, Korttidsvård och Hemtjänst. Forskningsledare är Lennarth Johansson.

För slutenvården ska en kartläggning göras av slutenvårdspatienter (65+) som skrivits in, gått igenom en utskrivningsplanering och tagits emot av kommunens omsorg. Här kommer projektet också kartlägga de patienter som återinskrivs inom en viss tid.

Inom delprojektet ”Strukturer för överföring” ska en kartläggning göras av befintliga strukturer men också pågående försök för överföring från slutenvård till öppenvård och eller kommunal omsorg. 

Enheterna för korttidsvård och deras respektive uppdrag ska kartläggas i delprojekt tre. 

I det fjärde delprojektet ska en kartläggning göras av hemtjänstens möjlighet att möta upp brukarnas behov efter utskrivning. Här ska också undersökas hur brukare och personal uppfattar mottagandet.

Data kommer att inhämtas från hela länet men specifikt från Stockholms stad, Norrtälje, Sundbyberg och Södertälje.

Kontakt

Lars Sonde

08-690 68 55

 

2017-05-04
En bok för dig med demenssjukdom

I fredags hade Svenskt Demenscentrum boksläpp för En bok för dig med demenssjukdom.

Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos.

Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter.

En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt.

Boken kostar 50 kr och kan beställas från Svenskt Demenscentrum (länk öppnas i nytt fönster). Den kan också laddas ned som pdf från Svensk Demenscentrums webbplats (länk öppnas i nytt fönster.

2017-04-28
Ny rapport från Vårdanalys: En primär angelägenhet

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i dag publicerat rapporten "En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum". Rapporten är myndighetens svar på ett regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik, patientcentrerad och effektiv primärvård.

Om rapporten i korthet
Primärvården har en viktig roll att fylla för en mer jämlik och patientcentrerad hälso- och sjukvård. Men det saknas flera förutsättningar för att primärvården ska bli den tydliga bas i vården som den är tänkt att vara. I synnerhet är primärvården svag inom de delar som borde vara dess styrkor: tillgänglighet, kontinuitet och samordning.

Vårdanalys bedömer därför att det behövs en samlad primärvårdsreform med fokus på tre utvecklingsområden: 1) Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion, med fokus på att stärka tillgänglighet, samordning och kontinuitet, 2) säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser och 3) stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande. 

Rapporten bygger på ett flertal delstudier som analyserar besöksmönstren i första linjens vård, förutsättningar och måluppfyllelse för primärvården i Sveriges landsting, Norges, Danmarks, Nederländernas och Storbritanniens primärvårdssystem samt internationell litteratur om primärvårdens styrning och organisation.

Länk till rapporten som pdf.  (Öppnas i nytt fönster.)

2017-04-03
Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen överlämnad till Åsa Regnér

På en presskonferens i Rosenbad i fredags den 31 mars kl. 9 mottog, barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér den 1000 sidor långa Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen från Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare för kvalitetsplanen. Utredningen är ett resultat av nära två års arbete i vilket Stiftelsen Äldrecentrums utredare Sven-Erik Wånell haft ett stort uppdrag.

Åsa Regnér framhöll vikten av denna utredning då 4–5 procent av Sveriges befolkning arbetar inom äldreomsorgen och påpekade också att de som är 80 år eller äldre kommer att öka med cirka 300 000 personer de närmaste 15 åren. Hon pekade också på de satsningar på två miljarder kronor per år som ska gå till personalförstärkningar inom äldreomsorgen vilket regeringen redan beslutat om och konstaterade också att 20 procent att platserna på äldreboende har försvunnit, vilket man tänker åtgärda genom ett nytt investeringsstöd att öka antalet platser på äldreboenden, även s.k. ”mellanboenden”, dvs. boenden för äldre som i högre grad behöver gemenskap och trygghet än vård och omsorg.  En annan viktig fråga som berördes var möjligheten att kunna förenkla biståndsbedömningar för att lättare kunna ge äldre med mindre servicebehov, snabbare handläggning.

I kvalitetsplanen behandlas följande områden:

  • Kvalitet och effektivitet
  • God kompetensförsörjning
  • Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser
  • Välfärdsteknik
  • Handläggning av behov
  • Boendeformer för äldre personer
  • Syftet med planen är att uppnå en jämlik och jämställd vård och omsorg i Sverige.

Enligt Susanne Rolfner Suvanto är förslaget att kvalitetsplanen ska genomföras under åren 2019–2034 och sträcker sig alltså över fyra mandatperioder. Planen är tänkt att fungera som vägledning, den ska vara långsiktig och uppföljning kommer vara en central del.

- Den nationella kvalitetsplanen är inte någonting som riktigt går att plocka delar ifrån om man vill uppnå en kvalitet eller en effekt av något. Allt hänger samman och det handlar om den här trion som utgör kvaliteten: den som får vård och omsorg, den som ger vård och omsorg och den anhöriga som finns bredvid. Det är denna trio allt byggs omkring och därför behövs alla insatserna, förslagen och åtgärderna tillsammans, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Några av kvalitetsplanens konkreta förslag:

  • Utred legitimation för undersköterskor.
  • Bestämmelser för att enhetschefer i särskilda boenden, hemtjänst och dagverksamheter ska ha lämplig utbildning.
  • Nationellt inriktningsmål för antal anställda per enhetschef inom vård och omsorg.
  • Nationell utbildning på högskolenivå för biståndshandläggare
  • Upprätta ett nationellt kompetenscentrum om äldre och psykisk hälsa.
  • Nationell strategi för nya former av välfärdsteknik och stimulansbidrag till kommunerna för innovationer.
  • Förslag i socialtjänstlagen att en kommun ska kunna besluta om serviceinsatser på gruppnivå för personer som fyllt 80 år.

I avsnittet om God kompetensförsörjning, som är utredningens största kapitel, la utredarna tonvikt på undersköterskans roll och föreslog en legitimering av undersköterskor för att stärka och synliggöra professionen. Det ger också en markör till arbetsgivare samt tydliggör för de äldre som då vet vilken kompetens en undersköterska har.

- Det finns inga enkla jobb i vård och omsorg om äldre personer, med det menar jag inte bara sådant som bara handlar om hälso- och sjukvård utan det gäller också den sociala omsorgen. Det är ett vackert yrke att arbeta med äldre personer. Ett mäktigt yrke som handlar om att ha andra människors liv i sina händer, säger Susanne Rolfner Suvanto.

2017-03-28
Samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus ska underlättas

I ett pressmeddelande på regeringens webbplats meddelas att Sveriges kommuner och landsting (SKL) efter en ansökan till regeringen får 12 miljoner kronor för att stödja arbetet med att patienter som inte längre behöver sjukhusvård, men däremot annan omsorg och vård, snabbare ska skrivas ut från sjukhus. Därigenom kan vårdplatser frigöras samtidigt som patienten snabbare får komma hem när man inte längre behöver sjukhusvård.

Beslutet är relaterat till den proposition regeringen beslutade om i februari om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen som föreslås i propositionen innebär bland annat att landsting och kommuner kommer behöva anpassa sin verksamhet och fastställa nya riktlinjer för samverkan mellan berörda enheter i den slutna och öppna vården. Medlen till SKL syftar till att stödja genomförandet av den nya lagstiftningen.

Den nya lagen i propositionen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Läs hela pressmeddelandet>>

2017-03-21
Teorin om demenssjukdomen Alzheimers uppkomst ifrågasätts

I en artikel i DN skriver Amina Manzoor att vägen till att hitta ett verksamt läkemedel mot Alzheimer tycks längre än forskarna tidigare trott och därför ifrågasätts nu teorin om sjukdomens uppkomst.

Alzheimer är en av de vanligaste demenssjukdomarna och behovet av en effektiv behandling är stort. Men efter många misslyckade läkemedelsprövningar börjar forskare ifrågasätta den ledande teorin om hur sjukdomen utvecklas.

Varje år får fler än 15 000 svenskar en alzheimerdiagnos. Att få diagnosen i dag innebär mycket lite hopp. Patienten blir gradvis sämre, förlorar minnet och sin personlighet. Men alzheimer leder inte bara till personligt lidande, utan även stora samhällskostnader i form av bland annat omvårdnad.

Varje år kostar demenssjukdomar samhället 63 miljarder kronor. Det är mer än de flesta kroniska sjukdomar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och chef för tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.

Behovet av effektiva behandlingar är stort. Det finns läkemedel vid alzheimer, men de kan bara bromsa symtomen under en period. Inget läkemedel kan ännu påverka sjukdomsförloppet. Det beror inte på brist på intresse från akademin och läkemedelsföretagen, det har funnits gott om lovande läkemedelskandidater. Men alzheimerforskningen är kantad av misslyckanden.

Enligt en analys var bara 0,4 procent av de kliniska läkemedelsförsöken mellan 2002 och 2012 framgångsrika.
Och trenden verkar fortsätta. Under de senaste månaderna har två stora forskningsprojekt med möjliga alzheimerläkemedel lagts ned, då inget av dem var bättre än placebo. Läs hela artikeln>>

 

2017-03-08
Stockholms hälso- och sjukvård kan effektiviseras

Att kunna erbjuda en jämlik vård med god kvalitet är en central fråga i Sverige. I takt med högre krav, fler framgångsrika behandlingar och en ökande åldrande befolkning kommer föredelningen av rådande resurser alltmer i fokus. Hur kan man göra vården mer effektiv?

Göran Stiernstedt, infektionsläkare och docent, som tidigare haft uppdraget nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, fick 2016 i uppdrag av Socialdemokraterna att analysera effektiviteten i vården i Stockholms län och ge förslag på förbättringsåtgärder. I rapporten Mest resurser – bäst sjukvård? Slutrapport om effektiviteten i Stockholms sjukvård går Göran Stiernstedt igenom de områden som kan påverka effektiviteten inom vården och ger förslag på hur dessa skulle kunna förbättras. De områden han undersöker är bland annat organisation, beslutsfattande, styrning, arbetssätt, administration, kompetensförsörjning och forskning.

Resultaten i utredningen pekar på att stora förändringar skulle behöva göras för att bättre utnyttja vårdens resurser på ett effektivt sätt. De medicinska resultaten inom svensk vård idag är goda. Svagheter är tillgänglighet, kontinuitet och brist på koordination. Man behöver omfördela patientströmmar från akutsjukhusen till primärvården för att kunna ge god vård till de mest akut sjuka, minska behovet av kostsamma nödlösningar samt undvika överbeläggningar, menar Göran Stiernstedt i rapporten. Detta skulle medföra bättre logistik på sjukhusen, bättre vårdkvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Det kan möjliggöras bland annat med hjälp av den medicintekniska utvecklingen, enligt Göran Stiernstedt. Vården för de mest sjuka vårdtagarna kan förbättras genom en ökad samverkan mellan kommun och landsting och ett proaktivt arbete. Vården behöver också bli mer mobil. Göran Stiernstedt avråder från att införa vårdval geriatrik som han anser skulle leda till en ökad fragmentisering av vården.

I rapporten framhålls också att ökad planering, kontinuitet och investeringar i IT-lösningar som främjar informationsutbyte kan effektivisera vården. Kompetensförsörjningen kan tryggas genom att göra arbeten inom vård- och omsorg mer attraktiva. Det handlar om högre löner och förbättrade arbetstidsmodeller. Göran Stiernstedt pekar särskilt på att det är viktigt att man vågar göra förändringar.

Ladda ner rapporten och läs mer