Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom uppdaterade

Mer vidareutbildning för personalen, rätt till dagverksamhet och trivsammare måltider för alla, även de som bor kvar hemma. Det kan leda till bättre vård och omsorg för de som drabbas av demens, enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer som publiceras idag.

Varje år insjuknar runt 20 000-25 000 personer i någon form av demenssjukdom, ungefär lika många dör. Sammanlagt är cirka 130 000-150 000 personer drab-bade, vilket gör demens till en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen är obotlig men med olika insatser och åtgärder kan symtomen lindras, så att vardagen underlättas vilket kan ge en förbättrad livskvalitet för såväl drabbade som deras anhöriga.

De nya uppdaterade nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demens-sjukdom ger rekommendationer om vilka insatser som bör sättas in vid olika tillstånd och grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

En viktig utgångspunkt är att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och rekommendationerna om utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal och LSS-handläggare är också i linje med detta, skriver Socialstyrelsen på sin webbplats.

– Under remissperioden har vi fått en del kritik mot att för stort fokus lagts på personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Faktum är att omkring 100 000 personer bor kvar hemma och vi har därför lagt till en ny rekommendation om så kallad anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende, säger Stefan Brené, projektledare för riktlinjearbetet på Socialstyrelsen.

Alla bör erbjudas en tryggare och lugnare måltidssituation
Det innebär att när hemtjänstpersonalen kommer på besök så ska en så ordinär, trygg och lugn måltidssituation som möjligt skapas – vilket kräver mer tid. Det innebär att personalen får möjlighet att hinna sitta ner och samtala vilket skapar en socialt lustfylld situation men det ger också möjlighet för personalen att ha bättre koll på om personerna verkligen äter ordentligt.

I riktlinjerna rekommenderas också att den som har lätt till medelsvår demens-sjukdom och ännu bor kvar hemma bör erbjudas dagverksamhet.

– Besök i dagverksamhet ger aktivering och gemenskap som innebär en förbättrad livskvalitet och en mindre vårdinsats. Men det innebär också en tillfällig avlösning för vårdande anhöriga, säger Stefan Brené.

Utökad utbildningsinsats ger ökade kostnader
För att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård och omsorg till personer med demenssjukdom behöver personalens kompetens höjas genom olika former av utbildningar. Detta bör erbjudas kontinuerligt och långsiktigt i kombination med praktisk träning och handledning. En utökad utbildningsinsats och handledning i personcentrerad vård och omsorg och en utbyggd dagverksamhet skulle ge ökade kostnader på i storleksordningen 900 miljoner till 1,1 miljarder kronor, bara för det första året.

Socialstyrelsen har utvecklat en förvaltningsmodell för de nationella riktlinjerna som innebär att när ny forskning och nya rön som föranleder att någon del eller delar av riktlinjerna behöver förändras, så görs det årligen.

– Det betyder att vi inte behöver vänta onödigt lång tid med att modernisera rekommendationerna, utan det kan göras med kortare avstämningar om behov finns, säger Stefan Brené. 

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats>> (länk öppnas i nytt fönster).