Nyheter

2016-06-19
Äldretema i Almedalen med äldreminister Åsa Regnér

Kultur, mångfald och möjligheter för en åldrande befolkning är rubriken på Stiftelsen Äldrecentrums och Svenskt Demenscentrum seminariedag den 5 juli under sommarens Almedalsvecka i Visby. Seminariet, som äger rum i Fornsalen på Gotlands Museum, gästas av bland andra äldreminister Åsa Regnér samt Stockholmspolitikerna Clara Lindblom, äldreborgarråd, och Ella Bohlin, äldrelandstingsråd.

Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. En jämlik och säker vård kräver inte bara fler händer utan också personal med rätt kompetens. Det behövs ökad kunskap om äldre med utländsk bakgrund. Språkutveckling på arbetsplatser och kultur i vård och omsorg är andra centrala områden.

Hur ser villkoren ut för dagens äldre? Vilka utmaningar kommer framtidens vård att ställas inför och hur ser lösningarna ut? En demensvård utan tvång, är det möjligt? Det är några frågor som tas upp under seminariet där både forskare och yrkesverksamma inom vård och omsorg deltar.

Datum och tid: 5 juli, kl. 12.30–17.00

Plats: Bildstenshallen i Fornsalen, Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Arrangörer: Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum i samarbete med Demensförbundet, 1,6- & 2,6-miljonerklubben, Migrationsskolan, Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård, Silviahemmet, Svensk sjuksköterskeförening och föreningen Vård- och omsorgscollege.

Ladda ner programmet (pdf 3 sid)

2016-06-18
Ny bok: Anhörig i nöd och lust

Den 9 maj utkom boken Anhörig i nöd och lust skriven av Lennart Johansson, forskningsledare på Stiftelsen Äldrecentrum samt psykolog och docent med över 35 års erfarenhet av forskning och utvecklingsarbete inom äldreomsorgen.

Boken vänder sig till dig som är anhörig och innehåller guidning och stöd till dig som vårdar, stödjer eller hjälper en närstående. Syftet är att hjälpa anhöriga att utifrån var och ens unika situation finna balans mellan att hjälpa andra och livet i övrigt. Bokens övergripande budskap är tydligt: för att kunna hjälpa andra måste också du få hjälp.

Anhörig i nöd och lust är utgiven av Vårdförlaget.

Beställ boken här>>

För mer information kontakta
Lennart Johansson, forskningsledare Stiftelsen Äldrecentrum
e-post: lennart.johansson@aldrecentrum.se
tfn: 08-690 68 68

2016-06-18
Det behövs krafttag för att vi ska kunna bekämpa Alzheimer!

På uppdrag av Lancets redaktörer har forskaren Bengt Winblad i samarbete med ett 30-tal forskarkollegor från olika delar av världen givit ut en gedigen rapport om situationen på Alzheimerområdet idag och vilka utmaningar vi kommer att ställas inför i framtiden då antalet sjuka i Alzheimer och demenssjukdomar ökar kraftigt i takt med att vi lever allt längre. Rapporten, som publicerades i Lancet Neurology i april, är avsedd att ge expertrekommendationer och information till politiker och beslutfattare om Alzheimers sjukdom.

– Diagnostisering och behandling måste effektiviseras och utvecklas för att samhället på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt ska kunna bistå dem som insjuknar, säger Bengt Winblad. En tidig diagnostisering och förebyggande behandling spelar en avgörande roll. Forskningen behöver ökade resurser för att ta fram bättre behandlingsmetoder och mediciner, då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling mot Alzheimer, fortsätter han.

Hur ser du på möjligheterna för ett ökat europeiskt och internationellt samarbete kring bekämpning av Alzheimer?

Rapportens syfte är att politiker ska få upp ögonen för att Alzheimer är ett växande problem som redan nu kostar samhället väldigt mycket pengar, samt att stimulera till ökad samverkan för att stärka Europa i den här frågan. Ett gott exempel på ett sådant samarbete är European Alzheimer's Disease Consortium (EADC), där 60–80 personer från 67 europeiska forskningscentra möts för att bland annat diskutera forskningssamarbeten två ggr per år. För att vi ska komma vidare behöver man stärka den basala forskningen och utarbeta en tydlig plan för hur patientvård, grundforskning, epidemiologisk och klinisk forskning om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ska organiseras i framtiden. Detta behövs både på en nationell och europeisk nivå. Rapporten är ett utkast till en sådan plan för Europa, men det behövs även en nationell plan för Sverige.

Vilka utsikter finns det i dagsläget att hitta ett effektivt läkemedel mot Alzheimer?

   Idag finns långt framskridna studier som visar på positiva resultat för att hitta bättre läkemedel mot Alzheimer. Men här behövs det förstås mer resurser. Det är således viktigt att även involvera både forskningsfinansiärer och läkemedelsindustrin i samarbetet. Rapporten presenterades i mars på Brain Awareness Week 2016 i Bryssel.

Vilka förhoppningar har du och vilket resultat skulle du önska av detta?

   Rapporten ingick i Brain Awareness Week för att utbilda EU-parlamentariker och höja kompetensen inom området. Cirka 150 personer medverkade. Min förhoppning är att en ökad förståelse för problematiken kring Alzheimer ska leda till att frågan prioriteras och även utveckla det europeiska samarbetet.

Vad kan Sverige göra för att bekämpa Alzheimer?

Det behövs krafttag för att vi ska kunna bekämpa Alzheimer och det gäller att Sverige inte hamnar på efterkälken – vi behöver en nationell plan. Ett bra exempel är USA där man har avsatt resurser och har en tydlig plan för hur Alzheimer och demenssjukdomar ska bekämpas. Ett annat bra exempel är Englands premiärminister Cameron som vid ett G8-möte har satt upp som mål att ha ett färdigt läkemedel mot Alzheimer år 2025.


Publikation: "Defeating Alzheimer's disease and other dementias: a priority for European science and society", Bengt Winblad, Philippe Amouyel, Sandrine Andrieu et al, The Lancet Neurology, 2016;15:455-532, published online 14 March 2016.

För mer information kontakta
Bengt Winblad, MD, PhD, Professor in Geriatrics, Center for Alzheimer Research
Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet
Tfn: +46 (0) 70-632 67 71
E-post: bengt-winblad-swedishbrainpower@ki.se eller bengt.winblad@ki.se

Teresa Brandell, kommunikatör Stiftelsen Äldrecentrum

2016-03-23
Språkombudsutbildning i form av "blended learning" – nu tillgänglig på nätet

En kort bakgrund

Språkombudsutbildningen är framtagen i samarbete mellan VO-College, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum. Utbildningen bygger på den tidigare språkombudsutbildningen som togs fram inom ramen för projekten Språksam och Arbetsam.

Läs mer om Språksam och Arbetsam här: 

Språksam>>

Arbetsam>>

Syftet med utbildningen är att utbilda språkombud runt om i landet för att utveckla språkstimulerande arbetsplatser.

Vem riktar sig utbildningen till?

Till dig som arbetar inom vård och omsorg.

Vad kommer jag att veta och kunna efter avslutad utbildning?

Efter avslutad utbildning ska du som språkombud:

  • ha verktyg för att stötta dina kollegor när det gäller språkutveckling
  • veta hur olika dokument kan förenklas och göras tydligare
  • implementera rollen i den egna verksamheten och öppna upp för en lärande och språkutvecklande arbetsplats. 
Hur är utbildningen uppbyggd?

Utbildningen består av fyra klassrumsträffar och tre webbdelar.
Utbildningen genomförs under en period på cirka sex månader. 

Vad ingår i utbildningen?

Du kommer att få både teoretiska och praktiska kunskaper, samt ha möjlighet att praktisera din blivande språkombudsroll.

I språkombudsutbildningen får du uppdrag som du genomför på arbetsplatsen, vilket hjälper dig att implementera språkombudsrollen och inleda arbetet mot en lärande och språkutvecklande arbetsplats.

Hur kan jag ta del av utbildningen?

Språkombudsutbildningar genomförs inom några regionala Vård- och omsorgscollege samt vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Allt material kring språkombud och språkombudsutbildning finns nu att tillgå på Vård- och omsorgscollege webbplats:

  • Gå in på www.vo-college.se
  • Klicka högst upp till höger på fliken ”Om VO-College”.
  • Bläddra ner i innehållsregistret på höger sida och klicka på den flik som heter ”Språkombud”.
  • På sidan ”Språkombud” finns information kring Språkombudsutbildningen, samt de olika webbdelarna. Det här innehållet är öppet för allmänheten och det krävs ingen inloggning.
  • Direktlänk dit är: https://www.vo-college.se/sprakombud   

För mer information

 

Äldrecentrum

Bengt Larsson

Tfn: 08-690 58 39

E-post: bengt.larsson@aldrecentrum.se

 

VO-College

Zenita Cider

Tfn: 08-452 76 24

E-post: zenita.cider@vo-college.se

  

2016-03-23
Riv barriärerna mellan sfi och arbetslivet

”SFI. Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling”, skriver Bengt Larsson, utvecklingschef på Äldrecentrum, i en debattartikel i Dagens samhälle idag.

Som säkert många uppmärksammat har debattsidorna de senaste veckorna varit fyllda med utspel om vad som krävs för att nyanlända ska kunna komma in i det svenska samhället. Bland annat vill Svenskt Näringsliv, Liberalerna och Centerpartiet sänka ingångslönerna för att minska trösklarna till arbetslivet.

”Men det krävs mer än jobb för att komma in i det svenska samhället och lära sig det nya språket”, menar Bengt Larsson.

I artikeln tar han upp exempel från forskningsstudier och arbetsplatser som visar på att interaktionen mellan sfi-studenter och deras handledare och arbetskamrater under en arbetsplatspraktik språkmässigt är mycket begränsad. Slutsatsen är att varken praktik eller arbete automatiskt leder till språkutveckling.

Men det finns även goda exempel, bland annat inom vård och omsorg, där arbetsplatser samarbetat med SFI och fått mycket lyckade resultat. Dessa metoder har nu spridit sig vidare till Spanien, Tyskland, England, Belgien och Polen, skriver Bengt Larsson vidare.

Ett sådant exempel är Föreningen Vård- och omsorgscollege (VO-college) som är en samverkansform mellan arbetsliv och utbildning. Föreningen arbetar för en arbetslivsanpassad och attraktiv vård- och omsorgsutbildning.

”VO-college har nyligen utbildat 21 språkombudsutbildare som sin i sin tur ska utbilda språkombud i 10 regioner. Ombuden ska ge språkstöd till dem som behöver det, men också bidra till att öka den språkliga medvetenheten på arbetsplatserna. Språkombuden kan underlätta när nyanlända nu via snabbspår ska komma in på arbetsplatserna”, fortsätter Bengt Larsson.

Kunskap, erfarenhet och beprövade metoder från fungerande samarbeten på olika arbetsplatser för att främja vuxnas lärande av ett andra-språk finns således redan idag.

”Nu är det dags att skapa rätt politiska förutsättningar och undanröja strukturella hinder. Men vi får inte heller glömma att det även handlar om attityder. Såväl chefers som medarbetares stöd är avgörande för individernas och arbetsplatsens språkutveckling”, avslutar Bengt Larsson.

Läs debattartikeln i sin helhet på Dagens samhälles webbplats>>

 

Kontakt

Bengt Larsson

Utvecklingschef

Tfn: +46 8 690 58 39    

E-post: bengt.larsson@aldrecentrum.se

  

2016-03-21
SNAC-K studien fyller 15 år!

SNAC står för Swedish National Study on Aging and Care och är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vården och omsorgen för de äldre. Studien kartlägger vilken betydelse levnadsvillkor, livsstil och personlighet har för hälsa och välmående. SNAC-studien startade 2001 och den bedrivs på fyra platser i landet. I Stockholm omfattas Kungsholmen och Essingeöarna och det är den studien som kallas SNAC-K. Den består av en befolkningsstudie och en vårdsystemstudie. Läs mer om studien här>>

Här följer några röster från dem som arbetar med studien samt en intervju med en av studiens deltagare.

”Det som är unikt med SNAC-K studien, som nu är inne på sitt femtonde år, är att vi kunnat följa personer över lång tid och därigenom har vi fått en bättre förståelse för hur olika åldrandet kan vara för olika människor. Studien visar vad som bidrar till ett bra åldrande och vad som är riskfaktorer för ett mer problematiskt åldrande.”

Mårten Lagergren, Docent SNAC-K projektet

"Att ha fått förmånen att följa alla deltagare under 15 år är så fantastiskt! Många goda minnen av samtal och möten med deltagare och deras anhöriga. Det är en glädje att gå till jobbet varje dag!"

Tina Kiderud, samordnare SNAC-K projektet

”Den longitudinella studien SNAC-K, som är unik i sitt slag, avser att ge ökade kunskaper om åldrandet och hälsoutvecklingen. Studien ger underlag för utveck­lingen av såväl förebyggande insatser som av vården och omsorgen om äldre personer. Genom att studien nu pågått så lång tid finns ett antal mätpunkter avseende samma personer. Detta möjliggör analys av samband över tiden. Olika orsakssamband kan på detta sätt klarläggas. Stiftelsen Äldrecentrum uppskattar att ha förtroendet att leda projektet.”

Chatrin Engbo, direktör Äldrecentrum


Intervju med Britta Lundberg 90, deltagare i SNAC-K-studien sedan 2007

Minns du hur du tänkte när du bestämde dig för att delta i studien första gången?

Jag blev glad över att bli uppmärksammad och smickrad över att ha blivit tillfrågad om att delta. Det är skönt att bli sedd! Och att få göra en insats för forskningen. Jag hade hört talas om studien innan – en av mina grannar är också med.

Hur har du upplevt att det är att delta? Vad är de största fördelarna? Finns det saker som är mindre bra?

Enbart fördelar! Under min första testning upptäckte läkaren på Äldrecentrum att jag hade alldeles för högt blodtryck. Redan nästa dag uppsökte jag husläkare som satte in den medicin jag behövde.

Om det inte varit för SNAC-K-studien hade jag inte levt idag!

Hur upplevde du bemötandet?

Jag har träffat olika personer och fått ett mycket gott bemötande varje gång. De som har gjort testerna har varit mycket engagerade.

Kände du någon oro eller stress inför alla tester?

Nej, bara lite överraskad och glad och förväntansfull. Det är väldigt intensivt och går åt mycket kraft till testerna, men det är roligt! Det svåraste testet var luktprovet, då jag tyckte att en jordgubbe luktade som en disktrasa.

Har du deltagit på SNAC-K:s informationsmöten som vi ordnar vart tredje år? (senast hösten 2015) Vad tycker du om dessa möten?

Ja, jag har varit med vid två, tre tillfällen. Det är bra att få en redovisning över studiens resultat, även om informationen är ganska allmänt hållen då man sveper över hela fältet. Det är också bra att få ta del av den skriftliga information, bland annat statistik, som delas ut i samband med mötet.

Ett önskemål från min sida är att det skulle hållas fler informationsmöten och kanske i mindre skala, så att vi som deltar får mer tid att ställa frågor. Det finns ett mycket stort intresse för dessa möten!

Finns det något annat kring SNAC-K-studien som du skulle vilja tillägga?

Ja, en liten anekdot! När jag vid ett test-tillfälle berättade att jag vuxit upp i området kring Gävlegatan, där Äldreforskningens hus ligger, frågade en av testledarna om jag skulle vilja skriva en liten berättelse om min uppväxt och ta med mig till nästa test-tillfälle. Detta inspirerade mig till att skriva en bok om mitt liv som utgavs för fem år sedan.

  

2016-03-11
Nytt språkstöd för arbetsplatser med nyanlända

Behöver din arbetsplats stöd i hur ni kan underlätta för nya medarbetare som lär sig svenska? På www.ya-delegationen.se/handledarutbildning/handledarstod hittar du ett nytt språkstöd: Språkutvecklande arbetsplats. Klicka på de gröna boxarna längst till höger (dator/surfplatta) eller längst ner (mobil).

Stödet är generellt och kan användas av alla arbetsplatser med anställda, praktikanter eller elever, som behöver stöd i att utveckla sin svenska. Språkstödet är kortfattat, konkret och praktiskt. Innehållet består av korta filmer, sketch Notes och mallar. Det är kostnadsfritt och ingen registrering behövs. Spara ner YA-logotypen på din mobils hemskärm, så kommer du åt handledar- och språkstödet lika enkelt som en app.

 

 

2016-03-11
Vikariatet som kommunikatör är tillsatt.

Nu är vikariatet som kommunikatör tillsatt. Teresa Brandell började anställningen den 24 februari och ersätter Linda Larsson som är föräldraledig fram till den 1 april 2017.
Med vänlig hälsning
Chatrin Engbo
Direktör
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

2016-02-03
Konferens om kontaktmannaskap inom äldreomsorgen - i möte med anhöriga

Den 22 april bjuder Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum in till en konferens för omsorgspersonal och chefer, biståndshandläggare, anhörigkonsulenter, beslutsfattare och andra intressenter inom äldreomsorgen om kontaktmannaskap i möte med anhöriga.

Enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA) finns det cirka 1,3 miljoner personer i vuxen ålder som regelbundet vårdar, hjälper eller ger stöd till en närstående i Sverige. Av all omsorg om äldre som ges i hemmet svarar anhöriga för mer än 75 procent.

Den här konferensen tar upp aktuella områden som du som kontaktman möter i ditt arbete. Under denna konferens får du tips, tankar och idéer om hur du kan ta tillvara anhörigas kunskaper och samverka med dem i hjälpen och vården av deras närstående.

Konferensens innehåll:

  • Att vara anhörig - när tillvaron förändras.
  • Samverkan mellan anhöriga och kontaktman.
  • Vård i livets slut - att stötta anhöriga.
  • Anhöriga och våld i nära relationer - våga se och fråga när någon far illa.
  • Anhörigkonsulent - stöd till anhöriga.

Konferensen arrangeras den 22 april 2016, klockan 09.30-16.00 på Fazer restaurang och konferens, Fleminggatan 18, Stockholm.

Via denna länk kan du läsa mer om hur du anmäler dig, kostnad samt programmet i sin helhet: http://www.aldrecentrum.se/Kalender/?pr=3212

Läs mer om konferensen

För mer information

Eva Norman
e-post: eva.norman@aldrecentrum.se 
telefon: 08-690 58 03

2016-01-14
Miia Kivipelto får Alzheimerfondens stora forskningspris

Professor Miia Kivipelto, Aging Research Center, Karolinska Institutet, tilldelas ”Alzheimerfondens stora forskningspris”. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor. 

- Vi har forskat i många år om vad vi kan göra för att förebygga alzheimerdemens och kommit ganska långt. Vi publicerade nyligen Finger-studien som är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Där kunde vi visa att hälsosam livsstil i viss mån kan förebygga minnesproblem. Det vi har kommit fram till är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan, berättar Miia Kivipelto i en intervju på Alzheimerfondens hemsida.

Läs hela intervjun på Alzheimerfondens hemsida: http://www.alzheimerfonden.se/forskning/nagra-projekt-som-far-stod/miia-kivipelto2

Läs mer om Miia Kivipelto på Aging Research Centers hemsida: http://ki-su-arc.se/about-us/staff/miia-kivipelto/