Nyheter

2017-05-04
En bok för dig med demenssjukdom

I fredags hade Svenskt Demenscentrum boksläpp för En bok för dig med demenssjukdom.

Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos.

Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter.

En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt.

Boken kostar 50 kr och kan beställas från Svenskt Demenscentrum (länk öppnas i nytt fönster). Den kan också laddas ned som pdf från Svensk Demenscentrums webbplats (länk öppnas i nytt fönster.

2017-04-28
Ny rapport från Vårdanalys: En primär angelägenhet

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i dag publicerat rapporten "En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum". Rapporten är myndighetens svar på ett regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik, patientcentrerad och effektiv primärvård.

Om rapporten i korthet
Primärvården har en viktig roll att fylla för en mer jämlik och patientcentrerad hälso- och sjukvård. Men det saknas flera förutsättningar för att primärvården ska bli den tydliga bas i vården som den är tänkt att vara. I synnerhet är primärvården svag inom de delar som borde vara dess styrkor: tillgänglighet, kontinuitet och samordning.

Vårdanalys bedömer därför att det behövs en samlad primärvårdsreform med fokus på tre utvecklingsområden: 1) Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion, med fokus på att stärka tillgänglighet, samordning och kontinuitet, 2) säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser och 3) stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande. 

Rapporten bygger på ett flertal delstudier som analyserar besöksmönstren i första linjens vård, förutsättningar och måluppfyllelse för primärvården i Sveriges landsting, Norges, Danmarks, Nederländernas och Storbritanniens primärvårdssystem samt internationell litteratur om primärvårdens styrning och organisation.

Länk till rapporten som pdf.  (Öppnas i nytt fönster.)

2017-04-03
Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen överlämnad till Åsa Regnér

På en presskonferens i Rosenbad i fredags den 31 mars kl. 9 mottog, barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér den 1000 sidor långa Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen från Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare för kvalitetsplanen. Utredningen är ett resultat av nära två års arbete i vilket Stiftelsen Äldrecentrums utredare Sven-Erik Wånell haft ett stort uppdrag.

Åsa Regnér framhöll vikten av denna utredning då 4–5 procent av Sveriges befolkning arbetar inom äldreomsorgen och påpekade också att de som är 80 år eller äldre kommer att öka med cirka 300 000 personer de närmaste 15 åren. Hon pekade också på de satsningar på två miljarder kronor per år som ska gå till personalförstärkningar inom äldreomsorgen vilket regeringen redan beslutat om och konstaterade också att 20 procent att platserna på äldreboende har försvunnit, vilket man tänker åtgärda genom ett nytt investeringsstöd att öka antalet platser på äldreboenden, även s.k. ”mellanboenden”, dvs. boenden för äldre som i högre grad behöver gemenskap och trygghet än vård och omsorg.  En annan viktig fråga som berördes var möjligheten att kunna förenkla biståndsbedömningar för att lättare kunna ge äldre med mindre servicebehov, snabbare handläggning.

I kvalitetsplanen behandlas följande områden:

  • Kvalitet och effektivitet
  • God kompetensförsörjning
  • Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser
  • Välfärdsteknik
  • Handläggning av behov
  • Boendeformer för äldre personer
  • Syftet med planen är att uppnå en jämlik och jämställd vård och omsorg i Sverige.

Enligt Susanne Rolfner Suvanto är förslaget att kvalitetsplanen ska genomföras under åren 2019–2034 och sträcker sig alltså över fyra mandatperioder. Planen är tänkt att fungera som vägledning, den ska vara långsiktig och uppföljning kommer vara en central del.

- Den nationella kvalitetsplanen är inte någonting som riktigt går att plocka delar ifrån om man vill uppnå en kvalitet eller en effekt av något. Allt hänger samman och det handlar om den här trion som utgör kvaliteten: den som får vård och omsorg, den som ger vård och omsorg och den anhöriga som finns bredvid. Det är denna trio allt byggs omkring och därför behövs alla insatserna, förslagen och åtgärderna tillsammans, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Några av kvalitetsplanens konkreta förslag:

  • Utred legitimation för undersköterskor.
  • Bestämmelser för att enhetschefer i särskilda boenden, hemtjänst och dagverksamheter ska ha lämplig utbildning.
  • Nationellt inriktningsmål för antal anställda per enhetschef inom vård och omsorg.
  • Nationell utbildning på högskolenivå för biståndshandläggare
  • Upprätta ett nationellt kompetenscentrum om äldre och psykisk hälsa.
  • Nationell strategi för nya former av välfärdsteknik och stimulansbidrag till kommunerna för innovationer.
  • Förslag i socialtjänstlagen att en kommun ska kunna besluta om serviceinsatser på gruppnivå för personer som fyllt 80 år.

I avsnittet om God kompetensförsörjning, som är utredningens största kapitel, la utredarna tonvikt på undersköterskans roll och föreslog en legitimering av undersköterskor för att stärka och synliggöra professionen. Det ger också en markör till arbetsgivare samt tydliggör för de äldre som då vet vilken kompetens en undersköterska har.

- Det finns inga enkla jobb i vård och omsorg om äldre personer, med det menar jag inte bara sådant som bara handlar om hälso- och sjukvård utan det gäller också den sociala omsorgen. Det är ett vackert yrke att arbeta med äldre personer. Ett mäktigt yrke som handlar om att ha andra människors liv i sina händer, säger Susanne Rolfner Suvanto.

2017-03-28
Samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus ska underlättas

I ett pressmeddelande på regeringens webbplats meddelas att Sveriges kommuner och landsting (SKL) efter en ansökan till regeringen får 12 miljoner kronor för att stödja arbetet med att patienter som inte längre behöver sjukhusvård, men däremot annan omsorg och vård, snabbare ska skrivas ut från sjukhus. Därigenom kan vårdplatser frigöras samtidigt som patienten snabbare får komma hem när man inte längre behöver sjukhusvård.

Beslutet är relaterat till den proposition regeringen beslutade om i februari om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen som föreslås i propositionen innebär bland annat att landsting och kommuner kommer behöva anpassa sin verksamhet och fastställa nya riktlinjer för samverkan mellan berörda enheter i den slutna och öppna vården. Medlen till SKL syftar till att stödja genomförandet av den nya lagstiftningen.

Den nya lagen i propositionen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Läs hela pressmeddelandet>>

2017-03-21
Teorin om demenssjukdomen Alzheimers uppkomst ifrågasätts

I en artikel i DN skriver Amina Manzoor att vägen till att hitta ett verksamt läkemedel mot Alzheimer tycks längre än forskarna tidigare trott och därför ifrågasätts nu teorin om sjukdomens uppkomst.

Alzheimer är en av de vanligaste demenssjukdomarna och behovet av en effektiv behandling är stort. Men efter många misslyckade läkemedelsprövningar börjar forskare ifrågasätta den ledande teorin om hur sjukdomen utvecklas.

Varje år får fler än 15 000 svenskar en alzheimerdiagnos. Att få diagnosen i dag innebär mycket lite hopp. Patienten blir gradvis sämre, förlorar minnet och sin personlighet. Men alzheimer leder inte bara till personligt lidande, utan även stora samhällskostnader i form av bland annat omvårdnad.

Varje år kostar demenssjukdomar samhället 63 miljarder kronor. Det är mer än de flesta kroniska sjukdomar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och chef för tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.

Behovet av effektiva behandlingar är stort. Det finns läkemedel vid alzheimer, men de kan bara bromsa symtomen under en period. Inget läkemedel kan ännu påverka sjukdomsförloppet. Det beror inte på brist på intresse från akademin och läkemedelsföretagen, det har funnits gott om lovande läkemedelskandidater. Men alzheimerforskningen är kantad av misslyckanden.

Enligt en analys var bara 0,4 procent av de kliniska läkemedelsförsöken mellan 2002 och 2012 framgångsrika.
Och trenden verkar fortsätta. Under de senaste månaderna har två stora forskningsprojekt med möjliga alzheimerläkemedel lagts ned, då inget av dem var bättre än placebo. Läs hela artikeln>>

 

2017-03-08
Stockholms hälso- och sjukvård kan effektiviseras

Att kunna erbjuda en jämlik vård med god kvalitet är en central fråga i Sverige. I takt med högre krav, fler framgångsrika behandlingar och en ökande åldrande befolkning kommer föredelningen av rådande resurser alltmer i fokus. Hur kan man göra vården mer effektiv?

Göran Stiernstedt, infektionsläkare och docent, som tidigare haft uppdraget nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, fick 2016 i uppdrag av Socialdemokraterna att analysera effektiviteten i vården i Stockholms län och ge förslag på förbättringsåtgärder. I rapporten Mest resurser – bäst sjukvård? Slutrapport om effektiviteten i Stockholms sjukvård går Göran Stiernstedt igenom de områden som kan påverka effektiviteten inom vården och ger förslag på hur dessa skulle kunna förbättras. De områden han undersöker är bland annat organisation, beslutsfattande, styrning, arbetssätt, administration, kompetensförsörjning och forskning.

Resultaten i utredningen pekar på att stora förändringar skulle behöva göras för att bättre utnyttja vårdens resurser på ett effektivt sätt. De medicinska resultaten inom svensk vård idag är goda. Svagheter är tillgänglighet, kontinuitet och brist på koordination. Man behöver omfördela patientströmmar från akutsjukhusen till primärvården för att kunna ge god vård till de mest akut sjuka, minska behovet av kostsamma nödlösningar samt undvika överbeläggningar, menar Göran Stiernstedt i rapporten. Detta skulle medföra bättre logistik på sjukhusen, bättre vårdkvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Det kan möjliggöras bland annat med hjälp av den medicintekniska utvecklingen, enligt Göran Stiernstedt. Vården för de mest sjuka vårdtagarna kan förbättras genom en ökad samverkan mellan kommun och landsting och ett proaktivt arbete. Vården behöver också bli mer mobil. Göran Stiernstedt avråder från att införa vårdval geriatrik som han anser skulle leda till en ökad fragmentisering av vården.

I rapporten framhålls också att ökad planering, kontinuitet och investeringar i IT-lösningar som främjar informationsutbyte kan effektivisera vården. Kompetensförsörjningen kan tryggas genom att göra arbeten inom vård- och omsorg mer attraktiva. Det handlar om högre löner och förbättrade arbetstidsmodeller. Göran Stiernstedt pekar särskilt på att det är viktigt att man vågar göra förändringar.

Ladda ner rapporten och läs mer

2017-02-28
Välbesökt utbildning om palliativ vård och mat återkommer i höst!

Vårens sex utbildningstillfällen om palliativ vård och mat blev snabbt fullbokade. Det finns ett stort behov av just de här kunskaperna hos vård- och omsorgspersonal, därav det stora intresset.

Allt fler personer får möjlighet att vårdas i sitt boende i livets slutskede. Detta ställer krav på att omvårdnadspersonalen har kunskaper för att kunna tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos den döende personen utifrån ett palliativt förhållningssätt.

– När en svårt sjuk person inte vill eller kan äta kommer tankarna på döden närmare. Vid ätsvårigheter kan det därför lätt uppstå etiska dilemman. I livets slutskede behöver omsorgspersonalen veta vad som är bäst för vårdtagaren och även kunna förklara för närstående vad som händer med kroppen, säger Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg på Stiftelsen Äldrecentrum.

– Att få information om hur man bemöter en person som befinner sig i ett palliativt skede, ger inte bara en trygghet för egen del utan man kan även sprida den informationen till sina arbetskamrater och till personens närstående, tillägger Britten Askestad, leg. sjuksköterska och utvecklingsledare på Stiftelsen Äldrecentrum.

Fler utbildningstillfällen planeras i september och oktober, så det kommer fler möjligheter att få ta del av utbildningen. 

Foto från det senaste seminarietillfället 22 februari.

2017-02-09
Hjärtsjuka får hjälp till självhjälp med ny digital teknik

Med det nya digitala hjälpmedlet Optilogg som består av en våg och en pekplatta kan hjärtsjuka själva kontrollera sin hälsa i hemmet, vilket har minskat vårddygnen på sjukhus med 36 procent, skriver Roland Cox i en artikel på Suntarbetsliv.se

Med den nya utrustningen har Eva Öhman, sjuksköterska, specialutbildad på hjärtsvikt, fått mer att göra på medicinmottagningen i Norrtälje. I gengäld har akutmottagningen avlastats och antalet vårddygn på sjukhuset har minskat.

- Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman.

Ett 40-tal patienter med relativt stora besvär fick hem en särskild våg som trådlöst skickar information till en pekplatta. På så sätt går det att själv hålla koll på vikten och hjärthälsan. Pekplattan föreslår medicinering eller annan åtgärd beroende på patientens värden. Att patienterna kan kontrollera sig själva minskar stress hos både dem och vårdpersonalen.

Tiohundras satsning på hjärtsviktskoll i hemmet är ett av 133 projekt som 2014–2019 får sammanlagt 150 miljoner i stöd från Stockholms läns landstings satsning Arbetsmiljölyftet.

Det tvååriga försöket har varit lyckosamt och våren 2017 pågår planering av att inom de närmaste åren införa Optilogg även i primärvården, där det också finns specialistutbildade hjärtsjuksköterskor.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Anpassade näringsrekommendationer för äldre kan minska sjukdomar

I en nyhetsuppdatering på Karolinska Institutet framhålls vikten av att främja ett hälsosamt åldrande, vilket kan minska den ekonomiska bördan när vår befolkning blir allt äldre. Genom att utveckla särskilt anpassade näringsrekommendationer för äldre, som implementeras i sjukvården, tror forskare att fler äldre minskar risken att råka ut för vissa åldersrelaterade sjukdomar.

Den slutsatsen drar forskare från Karolinska Institutet i samarbete med amerikanska och kanadensiska forskare i en vetenskaplig artikel i tidskriften Advances in Nutrition.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Vården i Sverige är fortfarande ojämlik

Kön, bostadsort och utbildning påverkar vårdens kvalitet, skriver Felicia Lindberg i en artikel i Läkartidningen.

Risken att dö i ett flertal sjukdomar har minskat, men svensk hälso- och sjukvård är fortfarande ojämlik enligt två nya rapporter från Socialstyrelsen. Tydliga skillnader ses för bland annat väntetider, strokevård, fallskador och förlossningsvård.

Läs hela artikeln>>

Ladda ner Socialstyrlsens rapporter (öppnas i nytt fönster):

Öppna jämförelser 2016 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Öppna jämförelser 2016 - Säker vård – En indikatorbaserad uppföljning

2017-01-17
Språkombudsutbildarutbildningen tar nya tag under 2017

Den 1 februari startade den fjärde omgången av den nationella språkombudsutbildarutbildningen som Stiftelsen Äldrecentrum arrangerar i samarbete med Vård- och Omsorgscollege. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utveckla kunskaper och färdigheter i att leda språkombudsutbildningar lokalt ute i landet. Språkombudsutbildarutbildningen har utvecklats med hjälp av medel från Skolverket.

Läs mer om bakgrund och relaterade projekt>>

Läs mer om språkombud>>

2017-01-13
Stiftelsen Äldrecentrum bidrar till nytt handledarstöd

Stiftelsen Äldrecentrum har bidragit med ett avsnitt som heter "Språkutvecklande arbetsplats" till Arbetsgivarverkets nya handledarstöd. Handledarstödet har till syfte att stötta myndigheter som tar emot praktikanter inom ramen för regeringens uppdrag praktik i staten, men kan också användas till andra målgrupper inom regeringsuppdraget. Läs mer

2017-01-13
Stiftelsen Äldrecentrum utbildar om SIP – samordnad individuell planering

Sedan 2010 finns det i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en individuell plan. Planen ska göras vid behov av samordning för personer som behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och om personen själv samtycker till det.

Arbetet med samordnad individuell planering, SIP, har, trots lagstiftningen, haft svårt att slå igenom i det dagliga arbetet när det gäller äldre personer. På uppdrag av Stockholms stads äldreförvaltning och Landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning pågår nu en utbildningssatsning där Stiftelsen Äldrecentrum anordnar SIP-seminarier i varje stadsdel. Biståndshandläggare, vårdcentraler, rehabenheter och hemtjänstutförare i stadsdelen bjuds in till en halvdag med föreläsning, filmvisning och gruppdiskussioner. Syftet är att öka kunskapen om SIP, få till bättre samverkan och fler samordnade individuella planer.

Stiftelsen Äldrecentrum håller även två utbildningstillfällen i februari 2017 riktade till chefer och samordnare för mindre hemtjänstutförare.
Läs mer i vår kalender!

2017-01-12
Självmord bland äldre – ny forskning

Tidskriften Äldre i Centrum har uppmärksammat att ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om självmord bland äldre har startat vid Göteborgs universitet.

Minskningen av antalet självmord – en minskning som varit störst bland de äldsta – har avstannat. Enligt en färsk lägesrapport från Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för den nationella samordningen av det suicidpreventiva arbetet, dog totalt 1 179 personer av självmord 2015. Sju av tio som tar sitt liv är män. Bland män över 64 år förekommer 25,4 självmord per 100 000 invånare, bland kvinnor 8,5, enligt myndigheten. Därmed ligger äldre män och kvinnor näst högst i självmordsstatistiken, bara snäppet under 45–64-åringar.

I Göteborg ska forskare inom bland annat genetik, neurokemi och socialpsykologi studera självmordsbeteende hos äldre 70 år och uppåt under ledning av pionjärforskaren på området, Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri med specialfokus på suicidologi.

Till Sveriges Radio säger hon att det saknas kunskap om varför äldre begår självmord, trots att de har en högre risk än yngre. Samt att det förekommer självmord dubbelt så ofta hos män 80 år och äldre jämfört med män i 20-års åldern – 38 självmord per 100 000 invånare jämfört med 19.

– Bristen på kunskap tror jag delvis beror på en slags ageism, det vill säga att man anser att det skulle vara normalt att äldre personer blir trötta på livet när det kommer upp i hög ålder. Ibland får jag höra att "men om jag var gammal och sjuk så skulle jag fundera på att ta livet av mig, det är inget konstigt med det".

Läs mer

2016-12-09
Var och hur vill äldre bo?

Under de senaste 15 åren har frågan om hur äldre personer boende uppmärksammats i olika sammanhang. Syftet har varit alltifrån att få underlag för planering av boendealternativ för äldre, till att försöka fånga preferenser hos framtida brukare av äldreomsorg.

2015 startade Stockholms stad en utredning om hur behovet av bostäder för äldre ska tillgodoses i framtiden. I det uppdraget ingår att beräkna det framtida behovet av bostäder för äldre, att se vilka möjligheter som finns att tillgodose samt att föreslå olika boendeformer för äldre.

Under hösten 2016 fick Stiftelsen Äldrecentrum i uppdrag av Äldreförvaltningen i Stockholms stad, att göra en studie som kompletterar Stockholms stads äldreboendeutredning. Uppdraget är att studera hur gruppen äldre ser på sitt nuvarande boende, hur de vill bo och hur de ser på olika boendealternativ. Studien omfattar ett 30-tal intervjuer med personer som är 75 år eller äldre och som har hemtjänst upp till 25 timmar per månad samt en enkätundersökning riktad till ett urval personer mellan 75 och 85 år. Rapporten ska vara klar i maj 2017.



Kontakt

Ingrid Hjalmarson
Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
e-post: ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se

2016-12-08
Beslutsstöd för geriatrisk vård underlättar bedömning

Inom Stockholms läns landsting finns tolv geriatriska kliniker. Trots att alla har samma uppdragsbeskrivning finns ingen enhetlig bedömning av vem som är i behov av geriatrisk vård. Stiftelsen Äldrecentrum fick därför i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm att ta fram ett beslutsstöd för remisser till geriatrisk slutenvård. Genom beslutsstödet hoppades Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att både få enhetliga bedömningar i hela länet och ett ökat antal direktintagna patienter till geriatriken.

Geriatrikens uppdrag är att ge vård till äldre med komplexa medicinska behov och samtidigt se till personens totala livssituation. Vården ges av ett multiprofessionellt geriatriskt team. Oftast kommer patienterna från akutsjukhusens akutavdelningar eller vårdavdelningar för fortsatt vård och rehabilitering. Platserna på geriatriken är begränsade. Det blir alltså viktigt att se till att de personer som har störst nytta av vårdinsatsen också får den.

Det framtagna beslutsstödet innehåller olika kriterier som ska vara uppfyllda för att patienten ska anses ha behov av geriatrisk vård (se faktaruta). Det innehåller också frågor för att utesluta behov av akutsjukhusets resurser. En skattning görs av patientens ”skörhet” med frågor om social situation, förflyttningsförmåga, antal läkemedel och vårdkontakter de senaste månaderna.

Stiftelsen Äldrecentrum har prövat beslutsstödet vid Brommageriatriken i Stockholm och vi kunde konstatera att beslutsstödet ringade in den geriatriska patienten väl. Men bedömningen av vem som är i behov av geriatrisk slutenvård är inte okomplicerad. Svaren visade att även andra faktorer än beslutsstödet påverkar om patienten remitteras till geriatriken eller inte. Det är faktorer som platstillgång, geriatrikens tillgång till röntgen och labb, vetskapen hos andra vårdgivare om möjligheten till direktinläggning och hur öppenvården är organiserad.

Exempel från Stiftelsen Äldrecentrums beslutsstöd för remiss till vård inom geriatrisk slutenvård.

2016-12-06
Uppskattad utbildning om våld återkommer i vår

Våld i nära relationer uppmärksammas alltmer och betecknas som ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) ställer krav både på socialtjänsten och på hälso- och sjukvården att kunna erbjuda våldsutsatta personer stöd och hjälp. Det ska finnas tydliga riktlinjer för arbetet, som anger var i organisationerna ansvaret för olika insatser ligger. Föreskrifterna framhåller också att personal som möter våldsutsatta ska ha utbildning.

Våga se, våga fråga, våga agera är en 2-dagars grundutbildning som riktar sig till personal inom äldreomsorgen och primärvården. Våldsutsatta personer finns i alla åldersgrupper och därför är det viktigt att personal inom äldreomsorgen har kunskap. Under våren 2017 kommer utbildningen att hållas 24 april och 17 maj. Ett vanligt omdöme är att utbildningen blev en ögonöppnare. 
Mer information samt anmälningslänk kommer att läggas upp på Stiftelsen Äldrecentrums webbplats inom kort.

Nedan några foton från senaste kurstillfället den 28 november.

Hur ska man i egenskap av personal gå tillväga om man upptäcker att en vårdtagare är utsatt för våld? Gruppdiskussioner angående vilka punkter en åtgärdsrutin på arbetsplatsen bör innehålla.

Ingrid Hjalmarson, utredare på stiftelsen Äldrecentrum och ansvarig för utbildningen delar ut blanketter till deltagarna.

Kursledare var Lisa Malmberg och Emilia Åkesson från Amphi Produktion.

2016-12-01
Delaktighet – en kärnfråga för alla med vård- och omsorgsbehov

På konferensen "Vi blir också äldre – livsvillkor för personer med utvecklingsstörning" var delaktighet, utbildning och riktlinjer centrala frågor. En vård där individen står i fokus och får bestämma så mycket som möjligt själv ska eftersträvas. Förutom ökad kunskap och utbildning för vård- och omsorgspersonal kan ett friare liv för äldre med utvecklingsstörning möjliggöras genom kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel.

Conny Bergqvist, Klippanrådgivare på FUB, talade om oron över att kanske inte ha något att göra och bara bli sittande framför Tv:n efter pensioneringen och hur viktigt det är att känna sig delaktig och att ha ett arbete eller andra aktiviteter att gå till.

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och direktör på Svenskt Demenscentrum, talade om vikten av en personcentrerad vård för alla som drabbas av en demenssjukdom. Hon åskådliggjorde också de vardagsproblem man ställs inför när minnet och tidsuppfattning försämras och hur man med enkla åtgärder, t.ex. genom form, färg och kontraster kan underlätta vardagen för någon som är demenssjuk.

Lars Sonde, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och Boel Karlin, medie- och webbpedagog på Svenskt Demenscentrum håller tillsammans på och utvecklar en kostnadsfri webbutbildning kring åldrande, utvecklingsstörning och demens med stöd av Allmänna Arvsfonden. Utbildningen baseras på intervjuer med personer med utvecklingsstörning, anhöriga samt vård- och omsorgspersonal. Utvecklingsstörda drabbas oftare av demenssjukdom än andra. 

Margareta Lunde-Martinsson, leg. sjuksköterska och föreläsare i Smärtbojen Utbildning AB, föreläste om åldrande och psykisk ohälsa. Cirka en tredjedel av personer med utvecklingsstörning lider av psykisk ohälsa. Brukaren förväntas utan undantag att följa det schema som vård- och omsorgspersonalen har gjort upp, vilket inskränker den fria viljan. Kraven kan bli för höga på brukarna, vilket kan medföra att man mår sämre. Ibland behövs det medicinska insatser, men ofta kan situationen förbättras genom arbetssätt, förhållningssätt och delaktighet.

Jan Pettersson, nybliven pensionär med en funktionsnedsättning, berättade om "Livet efter guldklockan". Vad ska man göra då? Han framhöll hur viktigt det är att vara aktiv och att fortsätta ha en fot i arbetslivet. Jan arbetar bland annat med barn. Han hyllade också vård- och omsorgspersonalen som han tycker gör ett fint arbete.

Jeanette Engeland, projektledare i Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse samt Ph.D-kandidat vid NTNU (Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet), Trondheim, föreläste om ett värdigt liv som pensionär – även för personer med utvecklingsstörning. I Norge är detta område ännu outforskat så Jeanette fick börja från början. I en jämförelse mellan Sverige och Norge konstaterar hon bland annat att man behöver öka dagverksamheten för utvecklingsstörda i Norge, detta genom att lagstadga om dagverksamhet så som man har gjort i Sverige. Jeanette menar också att individen måste stå i centrum och få göra egna val, vilket möjliggörs av god kunskap hos vård- och omsorgspersonal.

Monica Rydén, leg. arbetsterapeut och utredare på Myndigheten för delaktighet, berättade om olika kognitiva, tekniska och fysiska hjälpmedel, bland annat en "Handy" som har liknande funktioner som en mobiltelefon och vars programvara är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Olika typer av bildstöd är jättebra bland annat för att försöka få in "det egna valet" men det används för lite, exempelvis inom demensvården. Ett annat praktiskt verktyg är en kamera vid ytterdörrens titthål så att man enkelt kan se vem som står utanför dörren. Andra exempel är GPS-larm och trygghetslarm som bidrar till att man kan röra sig fritt. Vid sömnsvårigheter kan man prova med ett "tyngdtäcke" istället för att ge sömnmedicin. Appar kan ge olika typer av stöd, bl.a. tidsstöd och sinnesstimulering. Tydlig märkning och färgkoder är andra hjälpmedel som med fördel kan användas i bostaden. Monica efterlyser bland annat ökad kunskap om vad som behövs, fler innovationer, riktlinjer för kognitiv tillgänglighet och att man ska tänka in detta när man bygger bostäder etc.

Gunilla Birkestad, inspiratör och grundare av Skola för beröring, talade om beröring som dörröppnare. "Nyckeln till livet är beröring och närhet." Beröring kan medföra att gamla minnen kommer fram och hjälpa till med att få igång ett samtal. Taktil stimulering kan öppna dörrar till smärtlindring, prat, drömmar, liv, död, bekräftelse och glädje.

Moderator Ida Kåhlin med flera summerade dagen genom att framhålla att delaktighet är viktigt för alla i alla åldrar. Hon talade även om vikten av att skapa en formell kultur kring åldrande och utvecklingsstörning, men också om behovet av konkreta riktlinjer och policydokument.

Arrangörer var Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) i samverkan med Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Forum Carpe.

2016-11-04
Framtidens äldreomsorg i fokus på Öppet hus

Förra torsdagen höll Äldreforskningens Hus Öppet hus här på Gävlegatan 16 i Stockholm. Många besökare kom för att lyssna på föreläsningar med husets ämnesexperter, mingla bland bokborden och testa luktsinne, handstyrka eller minne på våra teststationer. Under eftermiddagen hölls flera storföreläsningar i Aula Medica med inledningstal av Drottning Silvia.

–Vi lever i ett åldrande samhälle. I takt med att välståndet ökar och mediciner blir mer effektiva, blir vi allt fler som lever allt längre. Detta är en mycket glädjande utveckling! Men den ställer oss också inför nya utmaningar. Som individer, som anhöriga, och som samhälle.

I ett samhälle med allt fler gamla kommer många att leva länge som friska. Andra kommer att leva med en eller flera sjukdomar. Många kommer att vara anhöriga till någon som är sjuklig. Och de samhällsekonomiska konsekvenserna av en förändrad demografi kommer vi alla att behöva förhålla oss till.

Därför är det av största vikt att vi nu fortsätter den positiva utvecklingen mot bättre hälsa och livskvalitet för äldre – och mot en ännu bättre sjukvård och äldreomsorg. Vi behöver mer forskning, mer kunskap. Och, inte minst, att denna kunskap får en praktisk tillämpning ute i samhället. Läs hela inledningstalet

Expressen intervjuar Drottning Silvia om dagen>>

Laura Fratiglioni, professor vid Aging Resersch Center, föreläste om att vi lever längre och friskare idag än för 20 år sedan.

Miia Kivipelto, professor vid Aging Reserach Center, talade om hur demens kan förebyggas.

Wilhelmina Hoffman, direktör på Svenskt Demenscentrum, berättade om arbetet för ett demensvänligt samhälle.

Pär Schön, forskare vid Aging Reserach Center och Stiftelsen Äldrecentrum, beskrev en äldrevård i obalans.

Det var fullbokat på förmiddagens seminarier i Äldreforskningens hus, där åhörarna bland annat kunde lyssna på föreläsningar om "Utbildning och kognitivt åldrande", "Måltid – mer än bara mat", "Fallolyckor bland äldre", "Tillit och kontinuitet – grunden för god kvalitet i hemtjänsten" samt "Den geriatriska patienten – vem är det?"

Engagerade besökare vid bok- och informationsborden i Äldreforskningens hus.

2016-10-21
Drottning Silvia till Äldreforskningens Öppet hus

Den 27 oktober håller Äldreforskningens hus i Stockhlm öppet för allmänheten. Klockan 8.30 öppnas dörrarna till Gävlegatan 16. Arrangörer är Aging Research Center, Svenskt Demenscentrum och jubilaren Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.

Under förmiddagen kan besökarna bland annat testa luktsinnet, minnesträna i Hjärnlabbet samt lyssna och ställa frågor till husets ämnesexperter. I korta seminarier behandlas alltifrån läkemedel och fallolyckor till kultur för ett demensvänligt samhälle. Det finns även bokbord och posterutställningar.

Kl. 13.30 flyttar evenemanget till Aula Medica, Nobels väg 6 i Solna (på andra sidan bron sett från Äldreforskningens hus). Där kommer Drottning Silvia att hålla ett inledningstal. Sedan föreläser professor Laura Fratiglioni om det friska åldrandet och professor Miia Kivipelto om att förebygga demens. Båda är verksamma vid Aging Research Center. Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar om arbetet för ett demensvänligt samhälle och Pär Schön, forskare på Stiftelsen Äldrecentrum, beskriver en äldrevård i obalans.

Fri entré hela dagen. Anmälan måste dock göras till seminarierna på förmiddagen.

Ladda ner hela programmet >> (pdf)

Läs mer om arrangörerna:

Aging Research Center (öppnas i nytt fönster)
Svenskt Demenscentrum (öppnas i nytt fönster)