Nyheter

2017-05-29
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Det är namnet på en aktuell rapport som tagits fram vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. I rapporten, som bygger på en enkät från 2005 och 2015, redovisas hur personalens arbetssituation inom äldreboende och hemtjänst har påverkats under det senaste decenniet.

I rapporten framkommer att hälften av de som arbetar inom äldreboende i Sverige år 2015 uppger att de allvarligt funderat på att sluta i arbetet. År 2005 var det 40 procent som svarade samma sak. För hemtjänst är siffrorna 46 procent år 2015 jämfört med 40 procent 2005.

Det är fler som allvarligt fundera på att sluta i arbetet i Sverige jämfört med övriga Norden. Sammantaget (både inom hemtjänst och äldreboenden) är det 49 procent som funderat på att sluta år 2015, jämfört med övriga Norden där 39 procent uppger att de funderat på att sluta.

Rapporten presenterades av professor Marta Szebehely och doktorand Rebecka Strandell (bilden) vid ett frukostseminarium hos Stiftelsen Äldrecentrum den 16 maj.

Äldreomsorg i förändring
‒ Äldreomsorgen är en verksamhet under stark förändring. Exempelvis har mer än var fjärde äldreboendeplats försvunnit sedan år 2000 och vi ser allt sjukare äldre som behöver hjälp både i äldreboenden och i hemtjänsten, säger Marta Szebehely.

Anställningsförhållandena varierar i Norden
‒ Vi ser sämre anställningsförhållanden i Sverige än i resten av Norden. Delade turer finns exempelvis i stort sett bara i Sverige, säger Marta Szebehely.

I Sverige arbetar drygt var tionde anställd inom den svenska äldreomsorgen delade turer varje vecka. I Danmark och Norge är det bara ett par procent som arbetar delade turer, i Finland något fler.

Andelen som svarar att arbetstiderna inte passar bra ihop med familjelivet och andra aktiviteter har ökat i Sverige mellan åren 2005 och 2015. År 2015 är också andelen klart högre i Sverige än i resten av Norden.

Fler hjälptagare
Rapporten visar att antalet personer som en anställd inom hemtjänsten hjälper under ett arbetspass har ökat påtagligt, från att år 2005 ha varit i genomsnitt 8,6 hjälptagare på vardagar dagtid, jämfört med 11,8 personer år 2015.

Studien tar också bland annat upp områden som arbetsbelastning och upplevelsen av handlingsutrymme och tillit i arbetet samt hur personalen ser på stöd och utvecklingsmöjligheter.

Fakta om studien
Rapporten ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg” av Marta Szebehely, Anneli Stranz och Rebecka Strandell bygger på den nordiska enkätstudien NORDCARE. Enkätstudien genomfördes första gången 2005 och omfattade då personal i Danmark, Finland, Norge och Sverige. 2015 genomfördes enkätstudien på nytt i de nordiska länderna. Enkäten har skickats till medlemmar i de nordiska kommunalarbetarförbunden.

Länk till rapport

Länk till rapporten "Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg" (öppnas i nytt fönster). 

2017-05-18
Svenskt Demenscentrum får medel för att sprida information om Nollvisionen

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum 1,8 miljoner kronor för att fortsätta sprida sitt utbildningsmaterial – den så kallade Nollvisionen. Nollvisionen handlar om hur tvång och begränsningar i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom kan förebyggas och undvikas. 

– Demenssjukdomar berör inte bara de som insjuknar utan även anhöriga och de som arbetar med att stödja och vårda den som har demens. Den som drabbas av en demenssjukdom är ofta i ett stort behov av bra stöd i sin vardag. Målet är att stödet och hjälpen som kvinnor och män med demenssjukdom får ges utan tvång och begränsningar. På så sätt kan vi skapa en trygg vård och omsorg för alla, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Svenskt Demenscentrum tog 2014 fram ett informationsmaterial om hur användningen av tvång eller begränsningar inom demensvården kan förebyggas eller undvikas. Materialet består av en handbok riktad till personal, en anhörigskrift, webbutbildningar och mobilappar med lättillgänglig vägledning. Materialet togs fram med ekonomiskt stöd från regeringen och har de senaste två åren kunnat spridas till personal, chefer och anhöriga.

De nu beslutade medlen gör det möjligt för Svenskt Demenscentrum att fortsätta spridningen av utbildningsmaterialet även under 2017.

Svenskt Demenscentrum ska rapportera resultatet av arbetet till Regeringskansliet senast den 15 mars 2018.

Läs mer om Svenskt Demenscentrum (länk öppnas i nytt fönster).

2017-05-12
Äldrecentrum söker testledare/forskningsassistent till forskningsprojektet

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen. Projektet som startade 2001 ger en unik inblick i hela den äldre befolkningen.

Som testledare i SNAC-K kommer du att träffa deltagare för en 1,5 h neuropsykologisk testning. Testerna mäter bland annat minne, verbal förmåga, och psykomotorisk snabbhet. Utöver att träffa deltagarna består arbetet av kodning och scanning av resultaten från de kognitiva testerna samt olika typer av kvalitetssäkring av datamaterialet. Övriga forskningsassistentuppgifter kan också förekomma. Du kommer att ingå i en erfaren arbetsgrupp bestående av läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Kvalifikationskrav:
- Psykolog/beteendevetare med minst ett års universitetsstudier i psykologi alternativt motsvarande erfarenheter från arbetslivet
- Du kan uttrycka dig väl och har en god muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga i svenska språket och gärna på engelska
- Du har förmåga att arbeta i team
- Du har goda datorkunskaper
- Tidigare testerfarenhet och grundläggande kunskaper i statistik och SPSS är meriterande.

För att lyckas i uppdraget behöver du vara strukturerad, självgående och kunna arbeta under givna tidsramar samt periodvis under press. Du är bra på att samarbeta och skapa goda relationer, både internt och externt. Rollen kräver att du är utvecklingsintresserad och diplomatisk.

Vid rekryteringen kommer vi att lägga stor vikt vid dina personliga egenskaper.

Läs gärna mer om projektet på www.snac-k.se och www.aldrecentrum.se.

Varaktighet: Tidsbegränsad

Tillträde: Augusti

Arbetstid/Varaktighet: Deltid 29,6 h/vecka, dagtid (ange önskemål om omfattning i ansökan). Visstidsanställning 6 månader med eventuell förlängning. Provanställning kan komma att tillämpas.

Lön: Enligt gällande avtal.

Kontaktperson: Dr. Med. Vet. Erika Jonsson Laukka Erika.Jonsson.Laukka@ki.se

Sista ansökningsdag: 2017-06-07

Övrigt om ansökan: Insändes till Chatrin Engbo, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm eller jobbansokan@aldrecentrum.se.

Ansökan via e-post: jobbansokan@aldrecentrum.se

2017-05-12
Äldrecentrum söker en sjuksköterska till forskningsprojektet SNAC-K

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care - Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med ARC - Karolinska Institutet. Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre boende på Kungsholmen. Projektet som startade 2001 ger en unik inblick i hela den äldre befolkningen.

Som sjuksköterska i SNAC-K kommer du att ansvara för en 2 h utförlig hälsointervju inklusive blodprovstagning och en 1,5 h neuropsykologisk testning. Utöver intervjuerna och testerna består arbetet av kodning och scanning av intervjuformulär och av de kognitiva testerna. Dessutom ansvarar du för kvalitetssäkring av datamaterialet. Övriga forskningsassistentuppgifter kan komma att ingå. Du kommer att ingå i en erfaren arbetsgrupp bestående av läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Kvalifikationskrav:
- Legitimerad sjuksköterska med minst fem års arbetslivserfarenhet.
- Du kan uttrycka dig väl och har en god muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga i svenska språket och gärna på engelska
- Du har förmåga att arbeta i team
- Du har goda datorkunskaper
- Tidigare testerfarenhet och grundläggande kunskaper i statistik och SPSS är meriterande.

För att lyckas i uppdraget behöver du vara strukturerad, självgående och kunna arbeta under givna tidsramar samt periodvis under press. Du är bra på att samarbeta och skapa goda relationer, både internt och externt. Rollen kräver att du är utvecklingsintresserad och diplomatisk.

Vid rekryteringen kommer vi att lägga stor vikt vid dina personliga egenskaper.Läs gärna mer om projektet på www.snac-k.se och www.aldrecentrum.se.

Varaktighet: Tillsvidareanställning

Tillträde: Snarast möjligt

Arbetstid/Varaktighet: Heltid 39,5 h/vecka, dagtid. Tillsvidareanställning, provanställning kan komma att tillämpas.

Lön: Fast månads- vecko- eller timlön. Enligt gällande avtal.

Kontaktperson: Gunilla Svanhagen, samordnare, 08-690 58 46, e-post: gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se

Sista ansökningsdag: 2017-06-07

Övrigt om ansökan: Insändes till Chatrin Engbo, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan16, 113 30 Stockholm eller jobbansokan@aldrecentrum.se.

Ansökan via e-post: jobbansokan@aldrecentrum.se

2017-05-11
Boende för äldre och kvalitet i fokus på konferens om framtidens äldreomsorg


Utredningen med förslag på en Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre presenterades när Stiftelsen Äldrecentrum bjöd in beslutsfattare och intresseorganisationer till en konferens den 27 april. Dessutom presenterades en färsk studie om hur äldre önskar bo när man inte längre klarar att bo kvar hemma och aktuell forskning om äldres väg in i och igenom äldreboendet.

Äldrecentrums vice ordförande Ella Bohlin (KD) tillika barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms län inledde seminariet med att ge fem perspektiv på den politiska satsningen för en bättre äldresjukvård. Det handlar om kompetensförsörjning, valfrihet, sammanhållen vård där arbetet för att kommunalisera hemsjukvården inletts, samt vård på rätt nivå och om forskning för kunskap.

Ella Bohlin, vice ordförande för Stiftelsen Äldrecentrum tillika barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms län.

Nationell kvalitetsplan
Sven Erik Wånell presenterade utredningen ”Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” som i slutet av mars överlämnades till regeringen. Sven Erik Wånell är utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum och var medarbetare i utredningen som leddes av Susanne Rolfner Suvanto.

Utredningen ska ge förslag på hur kvaliteten och effektiviteten inom vården och omsorgen om äldre ska förbättras och har tidsperspektivet 2019-2034.

Att få till en god bemanning med rätt kompetens och rimliga förutsättningar är viktigt.

– Ett begrepp är omsorgsrationalitet, att man som omvårdnadspersonal ska kunna bygga en relation på lyhördhet och att personen som vårdas ges respekt och kompetens. Relationer måste kunna uppstå som bygger på personkontinuitet, yrkesskicklighet, säkerhet och tillgänglighet, sade Sven Erik Wånell.

I utredningen anges att det idag arbetar en kvarts miljon anställda i äldreomsorgen. Men att det behövs fler.

Utredningen pekar på att antalet utbildningsplatser till undersköterska behöver öka, från 4000 per år till 16 000 per år. Idag ser man att 6 av tio undersköterskor eller motsvarande har adekvat utbildning.

– Ett av förslagen är därför att införa en legitimering av undersköterskor. I Norge och Danmark är yrket legitimerat och Sverige behöver också ta steget, sade Sven Erik Wånell.

I utredningen ges också förslag på att enhetschefer ska ha krav på adekvat högskoleutbildning och nationell ledarskapsutbildning.

Sven Erik Wånell i samtal med Stiftelsen Äldrecentrums direktör Chatrin Engbo.

Bostäder för äldre
När det gäller bostäder för äldre så pekar utredningen på utmaningen att skapa tillgängliga bostäder i det befintliga beståndet. Här föreslås att en inventering behöver genomföras. I utredningen fastslås också att bostadstillägget behöver höjas.

Studie om trygghetsboende
Jenny Österman och Ingrid Hjalmarson är utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och presenterade resultat från en studie som genomförts om hur äldre stockholmare vill bo när de inte längre klarar av att bo kvar i sin ordinarie bostad. Studien ger svar på vilka utmaningar de äldre ser med sin nuvarande bostad, och vad de har för önskemål när det gäller utformningen av trygghetsboenden med aktivitetscentra. Studien omfattar en enkätundersökning och intervjuer.

Bostadens tillgänglighet och möjligheten att kunna röra sig fritt är viktiga faktorer för att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden. Många äldre stockholmare står i dag i kö till någon form av anpassat boende.

 Trappor upplevs som ett stort problem, 50 procent angav att de behövde gå i trappor för att komma in eller ut ur sin nuvarande bostad, berättade Jenny Österman.

När det gäller utformningen av Trygghetsboenden visar studien att de äldre gärna vill ha en värd eller värdinna att kunna ställa frågor till, och man vill att Trygghetsboendet ska vara centralt beläget med god tillgänglighet men ändå ha tillgång till natur.

Rapporten i sin helhet med fler spännande resultat kommer snart att publiceras på Äldrecentrums webbplats.

Kortare boendetider
Pär Schön är forskare på Aging Research Center och utredare på Stiftelsen Äldrecentrum. Han berättade om vägen in i och igenom äldreboendet.

I sin forskning ser Pär Schön att effekter av kvarboendeprincipen är att det idag blivit platsbrist inom särskilda boenden och att behovströskeln höjts. Generellt sker flytten till äldreboende senare idag och det gör också att boendetiderna blir kortare.

 Våra resultat visar att allt fler personer är i livets absoluta slutfas när de flyttar till ett äldreboende. Det är en stor påfrestning på den äldre personen att genomföra en flytt i detta skede. Ska flytten ske tidigare eller behöver vi inrätta särskilda vårdplatser för den här gruppen – en form av ”äldrehospice” med hög medicinsk kompetens? sade Pär Schön.

Välfärdsteknologi för äldreomsorgen
Monica Rydén, utredare från Myndigheten för delaktighet, avslutade seminariet med att prata om välfärdsteknik inom äldreomsorgen och regeringsuppdraget ”Digital teknik” där Myndigheten för delaktighet ska ta fram och sprida information till kommuner om digital teknik och digitala trygghets- och servicetjänster.

2017-05-09
Slutbetänkande från Välfärdsutredningen överlämnat till regeringen

I mars 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen. Utredningen lämnade ett delbetänkande i november 2016. Idag överlämnade Välfärdsutredningen sitt slutbetänkande.

Välfärdsutredningens uppdrag har varit att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dessutom har utredningen sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas.

Slutbetänkandet från Välfärdsutredningen innehåller en mängd konkreta förslag. Bland annat vill utredningen att en sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. 

Länk till betänkandet "Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning" som pdf (öppnas i nytt fönster)

Läs mer på regeringens webbplats (öppnas i nytt fönster)

 

2017-05-05
Fler färdiga språkombud inom DigIT-projektet


Igår avslutades den fjärde utbildningsomgången av språkombud inom projektet DigIT med diplomutdelning på Stiftelsen Äldrecentrum. Språkombud arbetar med språkutveckling i svenska på arbetsplatsen, i detta fall med en digital inriktning. Nästa utbildning startar i höst!

DigIT är ett ESF-finansierat samverkansprojekt kring digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg som Stiftelsen Äldrecentrum deltar i. Projektet, som ägs av Stockholms stad, startades i januari 2016 och pågår till och med 2018. Syftet med projektet är dels att trygga kompetensförsörjningen i Stockholmsregionen dels att öka kunskap, vilja och förmåga hos medarbetare inom vård och omsorg att använda de digitala möjligheterna för att skapa värde för brukarna.

Läs mer>>

Kontakt

Kerstin Sjösvärd

Projektledare

e-post: kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se

tfn: 08-690 58 82


Maj Berg

Projektledare

e-post: maj.berg@aldrecentrum.se

tfn: 08-690 58 55

 

2017-05-05
Stiftelsen Äldrecentrum studerar sammanhållen vård för de mest sjuka äldre

I januari 2018 väntas reglerna för betalningsansvar för utskrivningsklara patienter från akutsjukhusen att ändras. Stiftelsen Äldrecentrum ska i ett nytt egeninitierat projekt kartlägga hur det ser ut i dag för att kunna se framtida förändringar och effekter.

Idag har kommunerna betalningsskyldighet för utskrivningsklara patienter tidigast fem vardagar efter det att kommunen fått kallelse till utskrivningsplanering från sjukvården. Den nya lagen innebär att betalningsansvaret nu istället träder i kraft redan efter tre dagar.

– Lagförslaget innebär att nya krav ställs på en utvecklad samverkan mellan huvudmännens verksamheter, inte minst när det gäller gruppen mest sjuka äldre. Flera verksamheter berörs. Inom Landstinget är det slutenvård, geriatrik och öppenvård. Hos kommunerna berörs bland annat beställarenheter och korttidsboenden, hemtjänst samt vård- och omsorgsboenden, säger Lars Sonde, som är projektledare och utredare på Stiftelsen Äldrecentrum.

– I projektet ska vi se hur det ser ut idag och rita kartan. Vad har nuvarande betalningsansvarslag gett för strukturer för patienter som kommer från slutenvård till öppenvård och kommunal vård och omsorg? Kartläggningen ska fungera som ett stöd i det utvecklingsarbete som huvudmännen nu står inför, förklarar Lars Sonde.

I Stockholms län pågår flera satsningar för äldre personer som är i behov av vård. Inom Landstinget pågår en utbyggnad av äldremottagningar och närakuter och flera försök görs med olika modeller för att förbättra hemgången för patienter från slutenvården. Samtidigt pågår förberedelsearbetet inför kommunalisering av hemsjukvården.

I projektet, som kommer att engagera flera utredare, ingår fyra delprojekt: Slutenvård, Strukturer för överföring, Korttidsvård och Hemtjänst. Forskningsledare är Lennarth Johansson.

För slutenvården ska en kartläggning göras av slutenvårdspatienter (65+) som skrivits in, gått igenom en utskrivningsplanering och tagits emot av kommunens omsorg. Här kommer projektet också kartlägga de patienter som återinskrivs inom en viss tid.

Inom delprojektet ”Strukturer för överföring” ska en kartläggning göras av befintliga strukturer men också pågående försök för överföring från slutenvård till öppenvård och eller kommunal omsorg. 

Enheterna för korttidsvård och deras respektive uppdrag ska kartläggas i delprojekt tre. 

I det fjärde delprojektet ska en kartläggning ska göras av hemtjänstens möjlighet att möta upp brukarnas behov efter utskrivning. Här ska också undersökas hur brukare och personal uppfattar mottagandet.

Data kommer att inhämtas från hela länet men specifikt från Stockholms stad, Norrtälje, Sundbyberg och Södertälje.

Kontakt

Lars Sonde

08-690 68 55

2017-05-04
En bok för dig med demenssjukdom

I fredags hade Svenskt Demenscentrum boksläpp för En bok för dig med demenssjukdom.

Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos.

Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter.

En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt.

Boken kostar 50 kr och kan beställas från Svenskt Demenscentrum (länk öppnas i nytt fönster). Den kan också laddas ned som pdf från Svensk Demenscentrums webbplats (länk öppnas i nytt fönster.

2017-04-28
Ny rapport från Vårdanalys: En primär angelägenhet

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i dag publicerat rapporten "En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum". Rapporten är myndighetens svar på ett regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik, patientcentrerad och effektiv primärvård.

Om rapporten i korthet
Primärvården har en viktig roll att fylla för en mer jämlik och patientcentrerad hälso- och sjukvård. Men det saknas flera förutsättningar för att primärvården ska bli den tydliga bas i vården som den är tänkt att vara. I synnerhet är primärvården svag inom de delar som borde vara dess styrkor: tillgänglighet, kontinuitet och samordning.

Vårdanalys bedömer därför att det behövs en samlad primärvårdsreform med fokus på tre utvecklingsområden: 1) Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion, med fokus på att stärka tillgänglighet, samordning och kontinuitet, 2) säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser och 3) stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande. 

Rapporten bygger på ett flertal delstudier som analyserar besöksmönstren i första linjens vård, förutsättningar och måluppfyllelse för primärvården i Sveriges landsting, Norges, Danmarks, Nederländernas och Storbritanniens primärvårdssystem samt internationell litteratur om primärvårdens styrning och organisation.

Länk till rapporten som pdf.  (Öppnas i nytt fönster.)

2017-04-03
Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen överlämnad till Åsa Regnér

På en presskonferens i Rosenbad i fredags den 31 mars kl. 9 mottog, barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér den 1000 sidor långa Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen från Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare för kvalitetsplanen. Utredningen är ett resultat av nära två års arbete i vilket Stiftelsen Äldrecentrums utredare Sven-Erik Wånell haft ett stort uppdrag.

Åsa Regnér framhöll vikten av denna utredning då 4–5 procent av Sveriges befolkning arbetar inom äldreomsorgen och påpekade också att de som är 80 år eller äldre kommer att öka med cirka 300 000 personer de närmaste 15 åren. Hon pekade också på de satsningar på två miljarder kronor per år som ska gå till personalförstärkningar inom äldreomsorgen vilket regeringen redan beslutat om och konstaterade också att 20 procent att platserna på äldreboende har försvunnit, vilket man tänker åtgärda genom ett nytt investeringsstöd att öka antalet platser på äldreboenden, även s.k. ”mellanboenden”, dvs. boenden för äldre som i högre grad behöver gemenskap och trygghet än vård och omsorg.  En annan viktig fråga som berördes var möjligheten att kunna förenkla biståndsbedömningar för att lättare kunna ge äldre med mindre servicebehov, snabbare handläggning.

I kvalitetsplanen behandlas följande områden:

  • Kvalitet och effektivitet
  • God kompetensförsörjning
  • Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser
  • Välfärdsteknik
  • Handläggning av behov
  • Boendeformer för äldre personer
  • Syftet med planen är att uppnå en jämlik och jämställd vård och omsorg i Sverige.

Enligt Susanne Rolfner Suvanto är förslaget att kvalitetsplanen ska genomföras under åren 2019–2034 och sträcker sig alltså över fyra mandatperioder. Planen är tänkt att fungera som vägledning, den ska vara långsiktig och uppföljning kommer vara en central del.

- Den nationella kvalitetsplanen är inte någonting som riktigt går att plocka delar ifrån om man vill uppnå en kvalitet eller en effekt av något. Allt hänger samman och det handlar om den här trion som utgör kvaliteten: den som får vård och omsorg, den som ger vård och omsorg och den anhöriga som finns bredvid. Det är denna trio allt byggs omkring och därför behövs alla insatserna, förslagen och åtgärderna tillsammans, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Några av kvalitetsplanens konkreta förslag:

  • Utred legitimation för undersköterskor.
  • Bestämmelser för att enhetschefer i särskilda boenden, hemtjänst och dagverksamheter ska ha lämplig utbildning.
  • Nationellt inriktningsmål för antal anställda per enhetschef inom vård och omsorg.
  • Nationell utbildning på högskolenivå för biståndshandläggare
  • Upprätta ett nationellt kompetenscentrum om äldre och psykisk hälsa.
  • Nationell strategi för nya former av välfärdsteknik och stimulansbidrag till kommunerna för innovationer.
  • Förslag i socialtjänstlagen att en kommun ska kunna besluta om serviceinsatser på gruppnivå för personer som fyllt 80 år.

I avsnittet om God kompetensförsörjning, som är utredningens största kapitel, la utredarna tonvikt på undersköterskans roll och föreslog en legitimering av undersköterskor för att stärka och synliggöra professionen. Det ger också en markör till arbetsgivare samt tydliggör för de äldre som då vet vilken kompetens en undersköterska har.

- Det finns inga enkla jobb i vård och omsorg om äldre personer, med det menar jag inte bara sådant som bara handlar om hälso- och sjukvård utan det gäller också den sociala omsorgen. Det är ett vackert yrke att arbeta med äldre personer. Ett mäktigt yrke som handlar om att ha andra människors liv i sina händer, säger Susanne Rolfner Suvanto.

2017-03-28
Samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus ska underlättas

I ett pressmeddelande på regeringens webbplats meddelas att Sveriges kommuner och landsting (SKL) efter en ansökan till regeringen får 12 miljoner kronor för att stödja arbetet med att patienter som inte längre behöver sjukhusvård, men däremot annan omsorg och vård, snabbare ska skrivas ut från sjukhus. Därigenom kan vårdplatser frigöras samtidigt som patienten snabbare får komma hem när man inte längre behöver sjukhusvård.

Beslutet är relaterat till den proposition regeringen beslutade om i februari om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen som föreslås i propositionen innebär bland annat att landsting och kommuner kommer behöva anpassa sin verksamhet och fastställa nya riktlinjer för samverkan mellan berörda enheter i den slutna och öppna vården. Medlen till SKL syftar till att stödja genomförandet av den nya lagstiftningen.

Den nya lagen i propositionen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Läs hela pressmeddelandet>>

2017-03-21
Teorin om demenssjukdomen Alzheimers uppkomst ifrågasätts

I en artikel i DN skriver Amina Manzoor att vägen till att hitta ett verksamt läkemedel mot Alzheimer tycks längre än forskarna tidigare trott och därför ifrågasätts nu teorin om sjukdomens uppkomst.

Alzheimer är en av de vanligaste demenssjukdomarna och behovet av en effektiv behandling är stort. Men efter många misslyckade läkemedelsprövningar börjar forskare ifrågasätta den ledande teorin om hur sjukdomen utvecklas.

Varje år får fler än 15 000 svenskar en alzheimerdiagnos. Att få diagnosen i dag innebär mycket lite hopp. Patienten blir gradvis sämre, förlorar minnet och sin personlighet. Men alzheimer leder inte bara till personligt lidande, utan även stora samhällskostnader i form av bland annat omvårdnad.

Varje år kostar demenssjukdomar samhället 63 miljarder kronor. Det är mer än de flesta kroniska sjukdomar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och chef för tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.

Behovet av effektiva behandlingar är stort. Det finns läkemedel vid alzheimer, men de kan bara bromsa symtomen under en period. Inget läkemedel kan ännu påverka sjukdomsförloppet. Det beror inte på brist på intresse från akademin och läkemedelsföretagen, det har funnits gott om lovande läkemedelskandidater. Men alzheimerforskningen är kantad av misslyckanden.

Enligt en analys var bara 0,4 procent av de kliniska läkemedelsförsöken mellan 2002 och 2012 framgångsrika.
Och trenden verkar fortsätta. Under de senaste månaderna har två stora forskningsprojekt med möjliga alzheimerläkemedel lagts ned, då inget av dem var bättre än placebo. Läs hela artikeln>>

 

2017-03-08
Stockholms hälso- och sjukvård kan effektiviseras

Att kunna erbjuda en jämlik vård med god kvalitet är en central fråga i Sverige. I takt med högre krav, fler framgångsrika behandlingar och en ökande åldrande befolkning kommer föredelningen av rådande resurser alltmer i fokus. Hur kan man göra vården mer effektiv?

Göran Stiernstedt, infektionsläkare och docent, som tidigare haft uppdraget nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, fick 2016 i uppdrag av Socialdemokraterna att analysera effektiviteten i vården i Stockholms län och ge förslag på förbättringsåtgärder. I rapporten Mest resurser – bäst sjukvård? Slutrapport om effektiviteten i Stockholms sjukvård går Göran Stiernstedt igenom de områden som kan påverka effektiviteten inom vården och ger förslag på hur dessa skulle kunna förbättras. De områden han undersöker är bland annat organisation, beslutsfattande, styrning, arbetssätt, administration, kompetensförsörjning och forskning.

Resultaten i utredningen pekar på att stora förändringar skulle behöva göras för att bättre utnyttja vårdens resurser på ett effektivt sätt. De medicinska resultaten inom svensk vård idag är goda. Svagheter är tillgänglighet, kontinuitet och brist på koordination. Man behöver omfördela patientströmmar från akutsjukhusen till primärvården för att kunna ge god vård till de mest akut sjuka, minska behovet av kostsamma nödlösningar samt undvika överbeläggningar, menar Göran Stiernstedt i rapporten. Detta skulle medföra bättre logistik på sjukhusen, bättre vårdkvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Det kan möjliggöras bland annat med hjälp av den medicintekniska utvecklingen, enligt Göran Stiernstedt. Vården för de mest sjuka vårdtagarna kan förbättras genom en ökad samverkan mellan kommun och landsting och ett proaktivt arbete. Vården behöver också bli mer mobil. Göran Stiernstedt avråder från att införa vårdval geriatrik som han anser skulle leda till en ökad fragmentisering av vården.

I rapporten framhålls också att ökad planering, kontinuitet och investeringar i IT-lösningar som främjar informationsutbyte kan effektivisera vården. Kompetensförsörjningen kan tryggas genom att göra arbeten inom vård- och omsorg mer attraktiva. Det handlar om högre löner och förbättrade arbetstidsmodeller. Göran Stiernstedt pekar särskilt på att det är viktigt att man vågar göra förändringar.

Ladda ner rapporten och läs mer

2017-02-28
Välbesökt utbildning om palliativ vård och mat återkommer i höst!

Vårens sex utbildningstillfällen om palliativ vård och mat blev snabbt fullbokade. Det finns ett stort behov av just de här kunskaperna hos vård- och omsorgspersonal, därav det stora intresset.

Allt fler personer får möjlighet att vårdas i sitt boende i livets slutskede. Detta ställer krav på att omvårdnadspersonalen har kunskaper för att kunna tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos den döende personen utifrån ett palliativt förhållningssätt.

– När en svårt sjuk person inte vill eller kan äta kommer tankarna på döden närmare. Vid ätsvårigheter kan det därför lätt uppstå etiska dilemman. I livets slutskede behöver omsorgspersonalen veta vad som är bäst för vårdtagaren och även kunna förklara för närstående vad som händer med kroppen, säger Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg på Stiftelsen Äldrecentrum.

– Att få information om hur man bemöter en person som befinner sig i ett palliativt skede, ger inte bara en trygghet för egen del utan man kan även sprida den informationen till sina arbetskamrater och till personens närstående, tillägger Britten Askestad, leg. sjuksköterska och utvecklingsledare på Stiftelsen Äldrecentrum.

Fler utbildningstillfällen planeras i september och oktober, så det kommer fler möjligheter att få ta del av utbildningen. 

Foto från det senaste seminarietillfället 22 februari.

2017-02-09
Hjärtsjuka får hjälp till självhjälp med ny digital teknik

Med det nya digitala hjälpmedlet Optilogg som består av en våg och en pekplatta kan hjärtsjuka själva kontrollera sin hälsa i hemmet, vilket har minskat vårddygnen på sjukhus med 36 procent, skriver Roland Cox i en artikel på Suntarbetsliv.se

Med den nya utrustningen har Eva Öhman, sjuksköterska, specialutbildad på hjärtsvikt, fått mer att göra på medicinmottagningen i Norrtälje. I gengäld har akutmottagningen avlastats och antalet vårddygn på sjukhuset har minskat.

- Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman.

Ett 40-tal patienter med relativt stora besvär fick hem en särskild våg som trådlöst skickar information till en pekplatta. På så sätt går det att själv hålla koll på vikten och hjärthälsan. Pekplattan föreslår medicinering eller annan åtgärd beroende på patientens värden. Att patienterna kan kontrollera sig själva minskar stress hos både dem och vårdpersonalen.

Tiohundras satsning på hjärtsviktskoll i hemmet är ett av 133 projekt som 2014–2019 får sammanlagt 150 miljoner i stöd från Stockholms läns landstings satsning Arbetsmiljölyftet.

Det tvååriga försöket har varit lyckosamt och våren 2017 pågår planering av att inom de närmaste åren införa Optilogg även i primärvården, där det också finns specialistutbildade hjärtsjuksköterskor.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Anpassade näringsrekommendationer för äldre kan minska sjukdomar

I en nyhetsuppdatering på Karolinska Institutet framhålls vikten av att främja ett hälsosamt åldrande, vilket kan minska den ekonomiska bördan när vår befolkning blir allt äldre. Genom att utveckla särskilt anpassade näringsrekommendationer för äldre, som implementeras i sjukvården, tror forskare att fler äldre minskar risken att råka ut för vissa åldersrelaterade sjukdomar.

Den slutsatsen drar forskare från Karolinska Institutet i samarbete med amerikanska och kanadensiska forskare i en vetenskaplig artikel i tidskriften Advances in Nutrition.

Läs hela artikeln>>

2017-01-26
Vården i Sverige är fortfarande ojämlik

Kön, bostadsort och utbildning påverkar vårdens kvalitet, skriver Felicia Lindberg i en artikel i Läkartidningen.

Risken att dö i ett flertal sjukdomar har minskat, men svensk hälso- och sjukvård är fortfarande ojämlik enligt två nya rapporter från Socialstyrelsen. Tydliga skillnader ses för bland annat väntetider, strokevård, fallskador och förlossningsvård.

Läs hela artikeln>>

Ladda ner Socialstyrlsens rapporter (öppnas i nytt fönster):

Öppna jämförelser 2016 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Öppna jämförelser 2016 - Säker vård – En indikatorbaserad uppföljning

2017-01-17
Språkombudsutbildarutbildningen tar nya tag under 2017

Den 1 februari startade den fjärde omgången av den nationella språkombudsutbildarutbildningen som Stiftelsen Äldrecentrum arrangerar i samarbete med Vård- och Omsorgscollege. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utveckla kunskaper och färdigheter i att leda språkombudsutbildningar lokalt ute i landet. Språkombudsutbildarutbildningen har utvecklats med hjälp av medel från Skolverket.

Läs mer om bakgrund och relaterade projekt>>

Läs mer om språkombud>>

2017-01-13
Stiftelsen Äldrecentrum bidrar till nytt handledarstöd

Stiftelsen Äldrecentrum har bidragit med ett avsnitt som heter "Språkutvecklande arbetsplats" till Arbetsgivarverkets nya handledarstöd. Handledarstödet har till syfte att stötta myndigheter som tar emot praktikanter inom ramen för regeringens uppdrag praktik i staten, men kan också användas till andra målgrupper inom regeringsuppdraget. Läs mer