Nyheter

2018-10-17
Stort intresse för forskning bland deltagarna i SNAC-K

Laura Fratiglioni i Aula Medica

SNAC-studien bedrivs sedan starten 2001 på fyra platser i landet, bland annat på Kungsholmen/Essingeöarna i Stockholm (SNAC-K). När SNAC-K den 17 oktober bjöd in alla sina testdeltagare till en eftermiddag med föreläsningar om aktuell forskning fylldes Karolinska Institutets Aula Medica av intresserade åhörare.

 

SNAC-K består av en befolkningsstudie och en vårdsystemstudie som kartlägger hur livsvillkor, livsstil och personlighet påverkar äldres hälsa och välmående. I vårdsystemstudien följs personer som fyllt 65 år och är beviljade äldreomsorg eller har långvarig hemsjukvård eller hemrehabilitering. De som deltar i befolkningsstudien är från 60 år och uppåt och genomgår med jämna mellanrum omfattande tester. Sjuksköterskor, läkare och psykologer bedömer fysisk funktionsförmåga, samlar in sociala och demografiska data, tar blodprover och mäter även längd och vikt. Kliniska, neurologiska och psykiatriska undersökningar genomförs och kognitiva förmågor bedöms genom olika tester.

120 miljoner uppgifter
Anders Wimo är läkare, professor och nationell samordnare för SNAC och gav en bakgrund till SNAC-K, som är en del av den nationella studien.
-  Totalt har cirka 30 000 undersökningar genomförts åren 2001 – 2018. Varje undersökning omfattar cirka 4 000 uppgifter, vilket innebär att totalt har mer än 120 miljoner uppgifter registrerats, berättade Anders Wimo.

Syftet med datainsamlingen är att få ett underlag för att planera framtidens sjukvård och omsorg av äldre.

Befolkningens åldrande är en framgångssaga
Professor Laura Fratiglioni, ansvarig för befolkningsstudien inom SNAC-K, berättade om flera positiva hälsoförändringar för äldre som skett under de senaste decennierna. Hon betonade att befolkningens åldrande är en framgångssaga för människor och för vårt samhälle. Bland annat har risken för såväl hjärt-och kärlsjukdomar, som funktionsnedsättning och demens minskat i västvärlden.

Laura Fratiglioni menade att det är dags att göra upp med en rad seglivade myter kring åldrande, till exempel att många äldre lever längre, men med sämre hälsa eller att det inte finns så mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre.
-  Vi har en bra hälsa hos äldre om man ser utifrån ett funktionsperspektiv. Äldre lever längre nu och med bättre hälsa, sa Laura Fratiglioni, som även påpekade att det finns mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre, genom att främja en  hälsosam livsstil och ett aktivt, engagerat liv.

Motverka depression
Linnea Sjöberg är medicine doktor och forskare och har specialiserat sig på depression hos äldre, som hon menar ofta är underbehandlad. En riskfaktor för att utveckla depression tycks vara om man varit med om många negativa livshändelser. Depression är också vanligare hos dem som har demens eller fysisk funktionsnedsättning och hos dem som saknar partner. Men allt är inte nattsvart! Det finns hjälp att få.

- Utöver läkemedel och psykoterapi pekar viss forskning på att fysisk aktivitet kan hjälpa vid mildare depressioner och kan verka förebyggande för att utveckla depression hos äldre och detsamma gäller även för sociala aktiviteter och interaktioner/sammanhang, sa Linnea Sjöberg.
Hon betonade hur positiv denna forskning var, inte minst för dem som tagit sig till Aula Medica för att lyssna på eftermiddagens föreläsningar. 

- Ni har ju både tagit er hit (utfört någon form av fysisk aktivitet), ni har eller kommer förhoppningsvis att ha sociala interaktioner, både med varandra och med oss forskare och medarbetare, och ni alla ingår i ett väldigt viktigt socialt sammanhang i egenskap av deltagare i SNAC-K studierna, avslutade Linnea Sjöberg.

Balansträning förebygger
Anna-Karin Welmer är sjukgymnast, docent och vice projektledare för SNAC-K befolkningsstudien. Hon berättade om det stora folkhälsoproblem som fallolyckor utgör, inte minst för den äldre befolkningen. Varje år dör cirka 1 000 personer i fallolyckor.

- Särskilt drabbade är äldre med nedsatt kognitiv och fysisk funktion. Om man är multisjuk och beroende av hjälp är även detta en riskfaktor. Olika typer av läkemedel kan också öka risken för fallolyckor, berättade Anna-Karin Welmer.

Det verkar finnas vissa könsskillnader i vad som utgör risker för skadliga fallolyckor, där man ser ett samband mellan att män med smärta eller nedsatt muskelstyrka och män som röker eller lever med hjärtsjukdom har större risk för fallolyckor. När det gäller kvinnor finns ett annat samband, där de som har behov av hjälp vid dagliga aktiviteter och som har nedsatt kognitiv förmåga, löper större risk att drabbas av skadliga fallolyckor. Det går dock att minska risken att ramla.
- Fysisk aktivitet är bra och särskilt balansövningar är viktiga för att förebygga skadliga fallolyckor, avslutade Anna-Karin Welmer.  

Äldre får fler mediciner än förr
Johan Fastbom, läkare och professor, har forskat om läkemedelsanvändning under lång tid. Han kan konstatera att läkemedelsanvändning hos äldre, dvs de som är över 81 år, har ökat de senaste 20 åren. Men det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedel.
- Många psykofarmaka har minskat, medan behandling med demensläkemedel har ökat. Dessutom kan man se en underbehandling av vissa somatiska tillstånd, menade Johan Fastbom.
En del av ökningen beror förstås på att man på senare år utvecklat läkemedel som tidigare inte fanns, till exempel när det gäller demensläkemedel. Men även användningen av det smärtlindrande medlet paracetamol har ökat. Vissa typer av medicin används istället i mindre omfattning än förr. Som alltid behöver man väga risker mot nytta och göra uppföljningar.

Luktsinnet - viktigt för välbefinnandet
Erika Jonsson Laukka, psykolog och docent, berättade om luktsinnet, som har en nära koppling till känslor, och hur det förändras vid åldrandet. Människan har ett väl utvecklat luktsinne. Det behövs på olika sätt, till exempel som varningssystem för rök, eld, gas eller mat som blivit dålig. Men luktsinnet ger också positiva upplevelser och hjälper oss att få aptit. Kvinnor är i regel bättre än män på att identifiera lukter och det finns ett samband mellan hög utbildning och bättre luktsinne. Många äldre upplever att luktsinnet blir sämre. Ålder är den största riskfaktorn, men även vaskulär sjukdom kan försämra luktsinnet.
- Luktsinnet är en väldigt viktig faktor när det gäller att väcka vår aptit och få mat att smaka gott, påpekade Erika Jonsson Laukka.

Det finns också forskning som visat att faktorer kopplade till ätbeteende också var kopplade till luktfunktion.
- Det är rimligt att anta att det är det nedsatta luktsinnet som leder till minskad vikt och minskad aptit och inte tvärtom, säger Erika Jonsson Laukka.

Positivt är att det även som äldre går att träna upp sitt luktsinne.

Anhörigas insatser till äldre
Anders Wimo, läkare, professor och nationell samordnare för SNAC, gav både ett nationellt och globalt perspektiv på den viktiga anhörigvården. Bland annat framkom att i Sverige får hemmaboende äldre med kognitiv nedsättning dubbelt så mycket så kallad ”informell” omsorg eller vård som ”formell” vård, av samhället.

När det gäller vård av demenssjuka visade Anders Wimo att det är stor skillnad mellan olika länder. I höginkomstländer bor mellan en tredjedel och hälften av demenssjuka på särskilt boende, medan i låg- och medelinkomstländer är det endast 6 procent som bor på särskilt boende. Resten vårdas i hemmet.

- När det gäller informell vård och omvårdnad globalt räknar man med 82 miljarder timmar per år, som utförs av 40 miljoner heltidsarbetare. Av de arbetade timmarna utförs 71 procent av kvinnor. 60 procent av det informella vård- och omsorgsarbetet låg eller medelinkomstländer, berättade Anders Wimo.

Powerpoint-presentationer från föreläsningarna den 17 oktober
Mer om SNAC-K, foton och föreläsarnas presentationer finns här

Fakta

SNAC står för the Swedish National Study on Aging and Care. Studien bedrivs i fyra områden: Nordanstig, Kungsholmen och Essingeöarna, Karlskrona samt i Skåne där den pågår i kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad. SNAC stöds av Socialdepartementet samt kommunerna, landstingen och universiteten i de fyra områdena. Läs mer på www.snac.org.

Fotograf: Maria Yohuang

 



2018-10-09
Sydkoreanska tjänstemän på blixtbesök på Äldrecentrum

Sydkoreanskt besök på Äldrecentrum

Ett femtontal tjänstemän från  Changwon, Sydkoreas nionde största stad med drygt en miljon invånare, besökte på tisdagen under ett endagsbesök i Stockholm Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum för att få information om både Äldrecentrums verksamhet och om situationen för äldre i Sverige i stort.

 

Syftet med studieresan som, förutom besöket på Äldrecentrum i Stockholm, omfattade nedslag i både Danmark, Norge och Finland, var att lära sig mer om de nordiska länderna och om hur nordisk äldreomsorg fungerar. 


Delegationen togs emot av Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundström och av forskningsledare Lennarth Johansson. Tillsammans gav de  under en och en halv timme en presentation av Äldrecentrum. Lennarth Johansson, som våren 2018 tog emot en sydkoreansk grupp på studiebesök, kunde också ge en bild av skillnaderna mellan koreansk tradition inom äldreomsorgen, där äldre ofta tas om hand av familjen, och Sverige, där samhället har ansvar för vården om våra gamla. 

- Intresset för svensk äldreomsorg har aktualiserats i Sydkorea det senaste året. Landet är en växande ekonomi, där kraven på god sjukvård och äldrevård har ökat. Sydkorea har sedan tidigare infört en långvårdsförsäkring och nu behöver man på grund av ett ökat demografiskt tryck modernisera äldreomsorgen. Nativiteten har gått ner, Fler äldre ska försörjas av färre yngre. Tidigare traditioner med kvinnor som stannar hemma för att vårda de gamla är på väg att lösas upp, menar Lennarth Johansson. 

De besökande tjänstemännen fick en fyllig bild av vilka utmaningar svensk äldreomsorg står inför och en inblick i Äldrecentrums uppdrag och roll i skapandet av kunskap omkring äldrefrågor. 



2018-09-28
Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län - ny gemensam FoU-rapport!

rapport Analys av stöd till personer över 65 år som har eller riskerar psykisk ohälsa i Stockholms län

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är en av de fyra FoU-enheter i Stockholms län med inriktning mot äldre som tillsammans med Nestor FoU-center, FOU nu och FoU Nordost åt Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län har genomfört en fördjupad analys av stöd till personer över 65 år med psykisk ohälsa. Nu presenteras resultaten i en gemensam rapport.

 

Läs rapporten här: Analys av stöd för personer över 65 år som har eller riskerar psykisk ohälsa inom Stockholms län. Om primärvårdens och kommunernas samverkan och stödinsatser, deras förutsättningar att upptäcka psykisk ohälsa samt hur personer med psykisk ohälsa ser på dessas insatser - Nu och framåt

Delprojekten har undersökt vilka stödinsatser som ges för äldre med psykisk ohälsa samt vilka före­byggande stödinsatser som ges till gruppen som riskerar psykisk ohälsa. Även samverkan mellan kommuner och landsting har kartlagts, liksom förutsättningar hos personal (i hemtjänst, socialtjänst och primärvård) för att upptäcka signaler om, och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa. Äldrecentrums delprojekt har handlat om att beskriva vilka erfarenheter representanter för patient, brukar- och anhörigorganisationer har av det stöd som ges från kommuner och landsting till personer över 65 år med psykisk ohälsa.

Läs mer om uppdraget här: Uppdrag Psykisk Hälsa

Förutom de fyra delrapporterna, däribland Äldrecentrums delrapport Stöd till äldre med psykisk ohälsa, inkluderar rapporten en gemensam analys av läget i Stockholms län 2018.

 

Övriga delrapporter – en från varje FoU-enhet
Ytterligare tre delrapporter har skrivits inom ramen för samma uppdrag. Varje delrapport är skriven enskilt av respektive FoU-enhet.

Nestor FoU-center: Kartläggning av samverkan mellan kommun och primärvård i Stockholms län vid insatser för äldre personer med psykisk ohälsa, av Anders Nordlund, Eva Lindqvist och Milja Ranung
http://www.nestorfou.se

FOU nu: Stödinsatser för äldre som har eller riskerar psykisk ohälsa – delprojekt 1
http://www.founu.se

FoU Nordost: Upptäcka signaler om och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa hos äldre personer – en kvalitativ studie av Lis Bodil Karlsson 
http://www.founordost.se

 

 

Äldrecentrums delrapport

Kontakt:

2018-08-28
Åsa Hedberg Rundgren ny direktör för Äldrecentrum

Åsa Hedberg Rundgren ny direktör på Äldrecentrum

 

Den 1 september tillträder Åsa Hedberg Rundgren som direktör för Äldrecentrum när stiftelsens tidigare direktör Chatrin Engbo går i pension.
Åsa Hedberg Rundgren är leg. sjukgymnast och medicine doktor. Hon kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef på FOU Nordost, med erfarenhet av forskning, utveckling, implementering och utvärdering inom vård, omsorg, stöd och service till äldre.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet med det övergripande uppdraget att öka kunskapen om äldre personers livsvillkor, hälsa och ohälsa, vård och omsorgsbehov. Kärnverksamheten utgörs av utrednings- och analysuppdrag, men Äldrecentrum initierar även egna utredningar omkring frågor som rör äldres behov och samhällets förmåga att möta behoven.

Spridning av resultaten med syftet att förbättra situationen för äldre i samhället, är en annan del av verksamheten.

- Lika viktigt som resultaten av våra utredningar är uppdraget att skapa förutsättningar för att kunskaperna används, menar Åsa Hedberg Rundgren. Detta sker redan, bland annat genom nätverk och utbildningar för chefer och personal inom vård och omsorg, men som alltid kan kommunikationen omkring vår verksamhet utvecklas.

Åsa Hedberg Rundgren har en gedigen bakgrund från äldreforskningsområdet och har de senaste tre åren arbetat med liknande frågor som chef för FoU-Nordost.  Också där med inriktning mot äldrefrågor. Åsa Hedberg Rundgren har dessutom bred erfarenhet av organisationsplanering, arbets- och projektledning och kommunikationsarbete.

- Äldrecentrum, som funnits i över 30 år, sedan 1986, är känt för sin långa erfarenhet och sina väl genomarbetade utredningar på äldreområdet, säger Åsa Hedberg Rundgren. Jag ser verkligen fram emot att göra vad jag kan för att se till att vi fortsätter att leverera relevanta bidrag till utvecklingen på området.

 



2018-04-26
Uppdrag psykisk hälsa

Kommuner och landsting delar ansvaret för vård av och stöd till äldre med psykisk ohälsa. Nu har Äldrecentrum och de övriga tre FOU:erna i Stockholms län som har fokus på äldrefrågor, fått ett gemensamt uppdrag av Stockholms läns landsting och Storsthlm (f.d KSL) att kartlägga och analysera stödinsatser för äldre med psykisk ohälsa. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för personal i hemtjänst, socialtjänst och primärvård att upptäcka signaler om psykisk ohälsa.

Äldrecentrums delprojekt
Äldrecentrums delprojekt syftar till att beskriva de erfarenheter som representanter för patient-, brukar- och anhörigorganisationer har av det stöd som ges från kommuner och landsting till personer 65 år och äldre med psykisk ohälsa.

Idag saknas intresseföreningar eller brukarföreningar som är helt inriktade på äldre (65+) med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Däremot finns det organisationer som stöder personer med psykisk ohälsa i alla åldrar. Det finns även organisationer som är inriktade på vissa sjukdomar, till exempel Schizofreniförbundet, som arbetar för ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar.

Frågeställningar och metod
Följande frågeställningar ska belysas med hjälp av intervjuer med representanter för patient-, brukar- och anhörigorganisationer:
·         Vad anser företrädare för patient-, brukar- och anhörigorganisationer om stödet till personer över 65 år med psykisk ohälsa?
·         Vad anser företrädarna kan förbättras, vilka insatser och stöd saknas?
·         Hur kan insatser och stöd för brukare och anhöriga utvecklas?

Äldrecentrums delprojekt har startat under våren och ska slutrapporteras, tillsammans med de övriga delprojekten, senast den 28 september 2018.

Ansvarig utredare, Lars Sonde, lars.sonde@aldrecentrum.se



2018-03-16
Stora skillnader i biståndsbedömning mellan Stockholms stads stadsdelar visar ny SNAC-rapport

 

 
 

 

StockholmSNAC - Rapport från undersökning 2017 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad av Mårten Lagergren

Omsorg om äldre och funktionshindrade kräver stora resurser. Antalet äldre med behov av stöd kommer också att öka kraftigt det närmaste decenniet, vilket ökar kravet på resurser. En förutsättning för att medlen ska räcka till är en väl fungerande behovsbedömning och en fördelning av resurserna på olika nivåer som motsvarar behoven.

Denna studie som Äldrecentrum gjort på uppdrag av äldreförvaltningen ställer Stockholms stads alla stadsdelsnämnders beviljade insatser - hemtjänst och plats i särskilt boende - i relation till behov på individnivå.
Undersökningen har gjorts genom utdrag av statistik från verksamhetssystemet Paraplyet som registrerar beslut om äldreomsorg från mars 2017. En undersökning med samma syfte gjordes även 2008/09.
Studien visar att beviljade insatser i äldreomsorgen har ett klart samband med behovet av stöd och hjälp som det beskrivs med graden av funktionsnedsättning. Men en annan slutsats är att det finns stora skillnader mellan stadsdelarna när det gäller hur personer på en viss behovsnivå tilldelas boendeform och hemtjänstinsatser. Här finns rapporten!



2017-12-15
Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom uppdaterade

Mer vidareutbildning för personalen, rätt till dagverksamhet och trivsammare måltider för alla, även de som bor kvar hemma. Det kan leda till bättre vård och omsorg för de som drabbas av demens, enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer som publiceras idag.

Varje år insjuknar runt 20 000-25 000 personer i någon form av demenssjukdom, ungefär lika många dör. Sammanlagt är cirka 130 000-150 000 personer drab-bade, vilket gör demens till en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen är obotlig men med olika insatser och åtgärder kan symtomen lindras, så att vardagen underlättas vilket kan ge en förbättrad livskvalitet för såväl drabbade som deras anhöriga.

De nya uppdaterade nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demens-sjukdom ger rekommendationer om vilka insatser som bör sättas in vid olika tillstånd och grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

En viktig utgångspunkt är att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och rekommendationerna om utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal och LSS-handläggare är också i linje med detta, skriver Socialstyrelsen på sin webbplats.

– Under remissperioden har vi fått en del kritik mot att för stort fokus lagts på personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Faktum är att omkring 100 000 personer bor kvar hemma och vi har därför lagt till en ny rekommendation om så kallad anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende, säger Stefan Brené, projektledare för riktlinjearbetet på Socialstyrelsen.

Alla bör erbjudas en tryggare och lugnare måltidssituation
Det innebär att när hemtjänstpersonalen kommer på besök så ska en så ordinär, trygg och lugn måltidssituation som möjligt skapas – vilket kräver mer tid. Det innebär att personalen får möjlighet att hinna sitta ner och samtala vilket skapar en socialt lustfylld situation men det ger också möjlighet för personalen att ha bättre koll på om personerna verkligen äter ordentligt.

I riktlinjerna rekommenderas också att den som har lätt till medelsvår demens-sjukdom och ännu bor kvar hemma bör erbjudas dagverksamhet.

– Besök i dagverksamhet ger aktivering och gemenskap som innebär en förbättrad livskvalitet och en mindre vårdinsats. Men det innebär också en tillfällig avlösning för vårdande anhöriga, säger Stefan Brené.

Utökad utbildningsinsats ger ökade kostnader
För att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård och omsorg till personer med demenssjukdom behöver personalens kompetens höjas genom olika former av utbildningar. Detta bör erbjudas kontinuerligt och långsiktigt i kombination med praktisk träning och handledning. En utökad utbildningsinsats och handledning i personcentrerad vård och omsorg och en utbyggd dagverksamhet skulle ge ökade kostnader på i storleksordningen 900 miljoner till 1,1 miljarder kronor, bara för det första året.

Socialstyrelsen har utvecklat en förvaltningsmodell för de nationella riktlinjerna som innebär att när ny forskning och nya rön som föranleder att någon del eller delar av riktlinjerna behöver förändras, så görs det årligen.

– Det betyder att vi inte behöver vänta onödigt lång tid med att modernisera rekommendationerna, utan det kan göras med kortare avstämningar om behov finns, säger Stefan Brené. 

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats>> (länk öppnas i nytt fönster).

2017-12-06
Utbildning för språkutveckling i omsorgen tas över av Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege tar nu över en modell för att utbilda språkombud inom omsorgen från Stiftelsen Äldrecentrum. Utbildningen ger ökade kunskaper inom språk- och arbetsplatslärande i arbetsgrupper.

En utmaning på arbetsplatser inom äldreomsorgen är att personalen har olika kunskaper i svenska språket. Språkkunskaper och kunskaper om interkulturell kommunikation är viktiga för att skapa förståelse mellan arbetskamrater samt boende och anhöriga, samt vid ökade krav på dokumentation.

Sedan 2008 har Stiftelsen Äldrecentrum därför bedrivit språkombudsutbildningar i Stockholms län. Utbildningen har utvecklats i samverkan med forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola och drivits inom olika projekt.

‒ Språkombuden har ett särskilt ansvar för frågor som gäller språkutveckling på arbetsplatsen. De stöttar kollegor i frågor som gäller språk och medverkar tillsammans med chefen till att göra arbetsplatsen språkutvecklande, säger Kerstin Sjösvärd, projektledare på Äldrecentrum som varit med och arbetat fram utbildningarna.

Under de senaste åren har Stiftelsen Äldrecentrum samarbetat med Föreningen Vård- och omsorgscollege och Svenskt Demenscentrum för att utveckla utbildningskonceptet och har på så sätt gjort det möjligt att utbilda språkombud i hela landet. Det finns nu förutom en utbildning till språkombud och deras chefer också en utbildning till språkombudsutbildare. Konceptet bygger på blended learning, där lärarledda kurstillfällen varvas med webbaserade lektioner och diskussionsforum. Dessa utbildningar kommer från och med januari 2018 att ges av Vård- och omsorgscollege.

‒ Utmaningarna inom språk och kommunikation för anställda inom omsorgen finns i hela landet, därför är vi glada att Vård- och omsorgscollege nu fortsätter att arbeta med och vidareutveckla de utbildningar som Stiftelsen Äldrecentrum lagt grunden för i Stockholmsområdet. Språk- och arbetsplatslärande är betydelsefullt för en god vård och omsorg av äldre personer, säger Clara Lindblom (V), ordförande för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

‒ Sedan 2015 har drygt 90 lärare från olika delar av Sverige utbildats till språkombudsutbildare. Det är positivt att Vård- och omsorgscollege nu kan fortsätta att driva utbildningarna nationellt efter ett gott samarbete med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum, säger Agneta Jöhnk, ordförande för föreningen Vård- och omsorgscollege.

Utbildningarna finns i en portal på Vård- och omsorgscolleges webbplats,
http://www.vo-college.se/sprakombud (länk öppnas i nytt fönster).

Föreningen Vård- och omsorgscollege certifierar samverkan mellan arbetsliv och utbildning och består av Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Pacta, Arbetsgivarföreningen KFO och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg.

För mer information, kontakta Kerstin Sjösvärd, projektledare på Stiftelsen Äldrecentrum, e-post: kerstin.sjosvard@aldrecentrum.se, tfn: 08-690 58 82.

2017-12-05
Tjänsten som kommunikatör tillsatt

Tjänsten som kommunikatör för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är nu tillsatt. 

2017-12-01
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum söker Verkställande direktör

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är en forsknings- och utvecklingsstiftelse. Huvudmän är Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Ämnesområden som ligger i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande insatser för äldre och insatser för äldre med stora och sammansatta behov. Uppdraget är att ta fram kunskap och bidra till utveckling och lärande i dessa ämnen.

Stiftelsen Äldrecentrum har en budgetomslutning på ca 34 mnkr, och har ett trettiotal medarbetare. Äldrecentrum har två professorer och två docenter som forskningsledare. Äldrecentrum arbetar med utredningar och utvärderingar, utbildning, stöd till implementering av god vård och omsorg samt svarar för den longitudinella forskningsstudien SNAC-K. Äldrecentrum är samlokaliserat med det nationella forskningsinstitutet ARC (Aging Research Center som ägs av KI och Stockholms universitet) och är tillsammans med Silviahemmet stiftare för Svenskt Demenscentrum. Totalt arbetar cirka 120 personer i Äldreforskningens hus.

Äldrecentrums verkställande direktör går i pension till sommaren 2018, och stiftelsens styrelse söker nu en efterträdare. VD rapporterar till styrelsen som är politiskt vald.

UPPDRAGET
Äldrecentrums direktör ska kunna kombinera ett stort engagemang kring vård, omsorg, folkhälso- och förebyggande insatser riktade till äldre med gedigen kunskap om relevant forskning och utveckling. Äldrecentrums direktör ska ha ett genuint intresse för att kunskap om åldrandet och vård och omsorg om äldre ska bli känd och använd. I chefsrollen läggs stor tonvikt vid att kunna översätta forskning till praktik. 

Äldrecentrums direktör ska ha erfarenhet av att leda en organisation med många kompetenta medarbetare, kunna inspirera, entusiasmera och se nya möjligheter. Äldrecentrums direktör är professionell och proaktiv i arbetet, modig och vågar fatta beslut med öppenhet. Äldrecentrums direktör har lätt för att skapa och upprätthålla goda relationer med såväl interna som externa kontakter.

Äldrecentrum söker dig som: 
• har en akademisk examen och gedigen kunskap om relevant forskning
• har minst fem års dokumenterad erfarenhet som chef och ledare
• har dokumenterade goda ledaregenskaper
• har mycket god kunskap om kommunal och landstingskommunal vård- och omsorg
• har erfarenhet av uppföljnings- och utvärderingsarbete
• har vana att tänka strategiskt och analytiskt
• har en god kommunikativ förmåga såväl internt som externt och har lätt för att uttrycka dig väl i tal och skrift, även på engelska
• har kunskap om hur offentlig förvaltning styrs
• har kunskap om lagar och avtal som styr arbetslivet
• har kunskap om den lagstiftning och de regelverk som styr såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården.

VI ERBJUDER
Ett omväxlande arbete i en lagom stor organisation. Du kommer medverka till att omsätta forskning och studier till nytta för de äldre. Du har många olika kontaktytor vilket innebär att du får träffa många olika intressanta personer i olika yrken. Du har kompetenta medarbetare i din organisation.

ÖVRIGT
I den här rekryteringen samarbetar Stiftelsen Äldrecentrum med SOURCE. Välkommen att lämna din intresseanmälan via SOURCE hemsida, http://source-hr.se/lediga-tjanster/. Du kan också ta kontakt med rekryterare Monica Landmark 073 - 155 00 14 eller Erik Asp 073 – 352 34 81. Välkommen med din intresseanmälan senast den 8 januari. 

2017-11-22
Svenskt Demenscentrum och FUB lanserar kunskapsstöd för LSS-området

I mars nästa år lanserar Svenskt Demenscentrum och FUB ett nytt kunskapsstöd om åldrande och demens. Målgrupper är personer med intellektuell funktionsnedsättning och yrkesverksamma inom LSS-området. 

Åldern har sin rätt - om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning heter kunskapsstödet som består av två avgiftsfria webbutbildningar och en bok. Kunskapsstödet lanseras i samband med två konferenser, den 8 mars och 14 april. 

Läs mer på Svenskt Demenscentrums webbplats (länk öppnas i nytt fönster).

2017-11-22
Wilhelmina Hoffman får Solstickepriset

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet, är 2017 års Solstickepristagare. Hon tog emot priset i tisdags av Prinsessan Christina, Stiftelsen Solstickans hedersordförande, vid en ceremoni på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm. Motiveringen lyder:

"...för att hon med besjälat arbete med vård och omsorg om äldre människor, i synnerhet äldre demenssjuka, såväl som med starkt engagemang inom kompetensutveckling gör en betydelsefull skillnad för såväl personal som de äldre."

Solstickepriset, som är på 150 000 kr, inrättades 1986 som en del i Solstickans 50-årsjubileum.

Läs mer om Svenskt Demenscentrum här>> (länk öppnas i nytt fönster).

2017-11-20
Äldrecentrum deltar i EU-projekt om kvalitet och kostnadseffektivitet i äldreomsorgen

Äldrecentrum är svensk partner i ett EU finansierat internationellt projekt som studerar ”Quality and cost-effectiveness in long-term care and dependency prevention”.

I projektet, som startade 2016 och pågår till 2018, ingår 12 EU länder (Bulgarien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Österrike). Från Äldrecentrum och Aging Research Center medverkar Lennarth Johansson och Pär Schön.

Det övergripande syftet är att sammanställa och sprida kunskaper och erfarenheter om forsknings- och utvecklingsarbeten beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet i äldreomsorgen/Long-Term Care.

Arbetet handlar om att sammanställa evidens inom fem tematiska områden:

  1. Utvecklingen av hälsa och funktionsförmåga
  2. Förebyggande hälsovård   
  3. Stöd till anhöriga
  4. Utvecklingen av nya vårdmodeller och teknologier
  5. Strategier för att utveckla samverkan sjukvård och äldreomsorg

I en första rapport från arbetet, har varje land sammanställt en nationell rapport, som nu finns publicerad på projektets webbplats: www.cequa.org (länk öppnas i nytt fönster).

På projektets webbplats finns även ett antal ”policy summaries” publicerade, som sammanfattar olika aktuella reformer och utvecklingsarbeten från de deltagande länderna.

Nästa avrapportering kommer att handla om gemensamma rapporter på temaområdena 2–5. 

Länk till den svenska rapporten: Sweden Country Report (pdf, öppnas i nytt fönster).

För mer information, kontakta Lennarth Johansson, e-post: lennarth.johansson@aldrecentrum.se

2017-11-10
Träning, kärlek och pensionärsplaneten - teman för vårens öppna föreläsningar

Nu är programmet klart för vårens öppna föreläsningar i serien "Samhället & äldre". 

Föreläsningsserien arrangeras av Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med ABF och pensionärsföreningarna PRO, SPF och SKPF. Föreläsningarna riktar sig speciellt till dig som är pensionär och/eller intresserad av äldrefrågor och hålls i ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm. 

Den 30 januari 2018 föreläser Elisabeth Rydwik, docent, Karolinska institutet och FoU nu om tips och idéer om hälsofrämjande träning.

Den 6 mars 2018 föreläser Anna Gavanas, docent, numera utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om Pensionärsplaneten: Om spaniensvenskar och pensionsmigration.

Den 22 maj 2018 föreläser Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet på temat Kärlek - vad är det? Påverkas kärleken av åldrandet?

Föreläsningarna kostar 20 kronor för medlemmar i PRO, SPF och SKPF, för övriga 40 kronor.

Läs mer om föreläsningsserien och programmet för våren 2018>>

2017-11-07
Konferens om våld i äldres nära relationer

Våld i nära relationer är vanligt förekommande i alla grupper i samhället men långt ifrån alla våldsutsatta söker hjälp. Våldet upphör heller inte vid 65. För att upptäcka våld är det viktigt att ha kunskap och veta hur man ska agera.

Den 26 januari 2018 arrangerar Stiftelsen Äldrecentrum en heldagskonferens om våld mot äldre i nära relationer. Syftet är att inspirera deltagarna till att arbeta vidare med frågan i sina respektive verksamheter. 

Innehåll:

  • Vad är våld i nära relationer och hur kan man hjälpa en våldsutsatt person?
  • Aktuell forskning om våld i nära relationer med inriktning äldre.
  • Att våga ställa frågor om erfarenheter av våld.
  • Juridiska frågor som bland annat rör anmälningar om våld i nära relationer och sekretess i arbetet med våldsutsatta personer.
  • Hur kan arbetet mot våld i nära relationer organiseras?

Konferensen vänder sig till personer som i sin yrkesutövning på något sätt kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer, exempelvis inom kommun, landsting, frivilligorganisationer, polis- och rättsväsende, forskare, lärare och studerande med flera.

Konferensen äger rum på Ingenjörshuset i Stockholm. 

Läs mer om konferensen i vårt kalendarium. Där finns också information om hur du anmäler dig till konferensen. Sista anmälningsdag är den 1 december 2017.

Program

Kontakt

Ingrid Hjalmarson
utredare
e-post: ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se
tfn: 08-690 58 13
 

Eva Norman
utredare
e-post: eva.norman@aldrecentrum.se
tfn: 08-690 58 03 

 

2017-10-10
Äldrecentrum söker kommunikatör

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum söker dig som är en erfaren kommunikatör som gärna tar sig an nya utmaningar. Som kommunikatör arbetar du med Äldrecentrums externa och interna kommunikation och information.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett forsknings- och utvecklingscentrum med uppgiften att forska, utvärdera och göra kvalificerade utredningar som kan bidra med kunskap om äldre personers hälsa, vård och omsorg. Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad och leds av en politiskt tillsatt styrelse. Arbetsplatsen ligger i trivsamma lokaler på Gävlegatan på Norrmalm i Stockholm.

I uppdraget ingår att utveckla kommunikationen med Stiftelsen Äldrecentrums målgrupper - beslutsfattare inom äldreområdet, personal inom vård och omsorg för äldre och de äldre själva. Du arbetar såväl övergripande med strategisk kommunikation som mer operativt med kommunikationsplanering, genomförande och uppföljning.

Det innebär bland annat att:

- arbeta med bildbearbetning och korrekturläsning

- producera informations- och marknadsföringsmaterial

- arbeta med sociala medier såsom Twitter, Youtube och Facebook

- skriva och redigera nyheter samt information för publicering, främst på webben

- ta fram kommunikationsplaner

- skriva pressmeddelanden och nyhetsbrev

- skapa och upprätthålla goda medierelationer

- delta i nätverk och gemensamma aktiviteter och evenemang

- arrangera seminarier.

Kvalifikationer
- Du är en erfaren kommunikatör/informatör med en kommunikatörsutbildning på högskolenivå eller annan likvärdig utbildning.

- Du är en målinriktad, strukturerad, analytisk och effektiv person som har lätt för att skapa och upprätthålla goda relationer i såväl interna som externa kontakter.

- Du är van att arbeta självständigt och att ta egna initiativ samt trivs med att arbeta både med strategiska och operativa uppgifter.

- Du bra på att analysera olika problemställningar och har god förmåga att förmedla kunskap vidare.

- Du har lätt för att tala inför grupper, är bra på att skriva och har mycket goda kunskaper i svenska och engelska språket.

- Du är en erfaren datoranvändare med mycket goda datorkunskaper framför allt i Officepaketet, samt Drupal, Indesign och Photoshop.

- Du har en hög ambition i arbetet och är en god ambassadör för verksamheten.

- Du har mellan 3-5 års erfarenhet av kommunikationsarbete och erfarenhet att planera och driva projekt. Har du erfarenhet av kommunikation i stora projekt, forskningsinformation och av äldrevård/äldreomsorg är det en fördel.

Varaktighet/Arbetstid: Tills vidare. Provanställning 3-6 månader kan komma att tillämpas.

Lön: Fast månads- vecko- eller timlön. Enligt avtal.

Ansökan: Sista ansökningsdag: 2017-10-29. Ansökan med CV och referenser sänds per e-post till jobbansokan@aldrecentrum.se.

Upplysningar om tjänsten: lämnas av Stiftelsen Äldrecentrums direktör Chatrin Engbo tfn 08-690 58 09.

Länk till annonsen på Arbetsförmedlingens webbplats (öppnas i nytt fönster)

2017-10-06
Dags att nominera till Omvårdnadsinstitutets etikpris

Omvårdnadsinstitutet i Sverige drivs av Susanne Rolfner Suvanto och Anna-Liisa Suvanto. Susanne och Anna-Liisa har tillsammans skrivit boken "Små episoder med många svar" som getts ut av Gothia Fortbildning AB. Royalty från boken går till ett etikpris.

Om priset
Priset 2017 uppgår till 5 000 kr och ett personligt diplom. Priset kommer att delas ut den 23 november 2017 i Stockholm i samband med ett seminarium om vård och omsorg om äldre personer. 

Kriterier
Den nominerade ska arbeta inom vård- och omsorg om äldre personer. Den nominerade ska på ett särskilt sätt dagligen eller vid en enskild etiskt utmanande situation på ett tydligt, pedagogiskt och inkännande sätt, i förhållande till chefer och kollegor, värnat den äldre person värdighet och självbestämmande.

Nominering
Nominering kan göras av den äldre själv, anhörig, organisation, chef eller kollega. Den som nominerar ska informera den nominerade om att en nominering kommer att skickas in och få hens godkännande.

Nominering sker på bifogad blankett och ska sändas in via mail senast den 1 november 2017 till Omvardnadsinstitutet@gmail.com På denna adress kan man också vända sig med frågor. Läs mer om priset i pdf-dokumentet nedan.

Om priset (pdf, öppnas i nytt fönster)
Nomineringsblankett (pdf, öppnas i nytt fönster)

2017-09-20
Stockholm tar första steget för en mer äldrevänlig stad

Nyligen samlades ett 40-tal äldre stockholmare i Stockholms stadshus för att diskutera allt från samhällsservice och bostäder, till social delaktighet för äldre. Konferensen är en del i Stockholms stads långsiktiga arbete med att göra staden mer äldrevänlig.

I arbetet ingår att titta på hur äldrevänligt Stockholm är redan i dag och att skapa forum för att involvera äldre människor i att anpassa staden för dem, skriver Stockholms stad på deras webbplats.

- Det är ni som är experterna, sa Clara Lindblom som är äldre- och personalborgarråd, när hon inledde dagen inför de samlade seniorerna.

Många idéer på konferensen
Konferensen är ett första steg i att ta fram en plan för vad som behöver göras och hur arbetet kan gå vidare. Målet är att skapa ett Stockholm där alla invånare har möjlighet att leva ett bra liv med bibehållen hälsa och oberoende som äldre. Arbetet knyter an till Världshälsoorganisationen WHO:s program för äldrevänliga städer.

De äldre som deltog vid onsdagens konferens hade många idéer och synpunkter kring hur Stockholm kan bli ännu bättre att åldras i. Diskussionerna handlade bland annat om boendealternativ, tillgång till offentliga toaletter, om att ta hänsyn till äldre i stadens planer och om att kunna lita på att man får den hjälp man behöver.

Stadens aktörer får också tycka till
Inom kort är det dags för ytterligare en konferens om äldrevänlig stad. Den här gången med deltagare från stadsdelsförvaltningar, ideella organisationer, akademi och privata utförare. Hur ser de som arbetar i staden på utmaningarna? Hur kan aktörerna arbeta tillsammans? Äldrevänlighet handlar om mycket mer än äldreomsorg och alla aktörer i staden behöver ha ett äldreperspektiv i sitt arbete.

Synpunkterna från de två konferenserna kommer att sammanställas i en plan för en äldrevänlig stad som ska bli klar under hösten. Planen ska beskriva behoven av utveckling och samarbete i staden och ligga till grund för fortsatt arbete.

Läs mer på Stockholms stads webbplats>> (länk öppnas i nytt fönster)

2017-09-19
Vikten av att träna som en olympier på äldreboenden


Erik Rosendahl från Umeå universitet föreläste om betydelsen av fysisk aktivitet hos äldre när Stiftelsen Äldrecentrums nätverk för sjukgymnaster och arbetsterapeuter hade höstens första träff. Studier visar att fysisk träning förbättrar äldres hälsa – även för personer som har en demenssjukdom.

En demenssjukdom medför förutom kognitiv nedsättning även en successivt försämrad fysisk funktionsförmåga. Det kan påverka hur man går och förflyttar sig, balans och koordination ‒ förmågor viktiga att för klara det dagliga livet, samt ökar risken för fallskador.

‒ Det är ofta lite provocerade att säga att personer med demenssjukdom har ett rehabiliteringsbehov. Men rehabilitering handlar ju inte bara om att återfå en förmåga utan om att bibehålla bästa möjliga förmåga, säger Erik Rosendahl, professor och legitimerad fysioterapeut vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet som medverkat vid flera studier om äldre och fysisk aktivitet.

Fysisk inaktivitet, särskilt för personer med demenssjukdom, är vanligt på äldreboenden.

UMDEX-studien genomfördes på 16 äldreboenden i Umeå kommun. Sammanlagt deltog 186 personer med demenssjukdom. Dessa lottades till att antingen utföra funktionell träning eller en social aktivitet. Deltagarna genomförde 45 minuters pass under två till tre gånger per vecka under fyra månaders tid.

De som fick utföra funktionell träning gjorde övningar för benstyrka, balans, gång och förflyttning enligt ett program som kallas HIFE, en förkortning av High Intensity Functional Exercise. Deltagarna fick ett individuellt program som leddes av sjukgymnaster/fysioterapeuter. Totalt ingår 39 övningar i olika kategorier i HIFE programmet. Ibland användes ett viktbälte för ökad belastning.

De personer som lottades till att istället för fysisk träning delta i en social aktivitet fick vara med på strukturerade aktiviteter där de samtalade, sjöng, lyssnade på musik eller såg på film, föremål och bilder relaterade till olika teman. Dessa aktiviteter utfördes sittande.

Resultaten av studien visade att den funktionella träningen förbättrade balansen och bromsade försämringen av aktiviteter i dagliga livet för personerna som hade en demenssjukdom.

‒ Det föreföll också vara skillnad i träningseffekt mellan olika typer av demenssjukdomar. Det här behöver vi studera vidare, berättar Erik Rosendahl.

Såväl deltagarna i den funktionella träningen som i den sociala aktiviteten som vid starten av studien hade depressiva symptom, minskade dessa under studiens gång. Det indikerar att aktiviteter kan vara viktigt även för den psykiska hälsan.

Vid intervjuerna som genomfördes direkt efter träningen framkom att deltagarna i gruppen som tränade enligt HIFE tyckte att träningen var utmanande men genomförbar och att den gav njutning och styrka. Det hände att den väckte minnen av tidigare fysiska aktiviteter och kroppsrörelser och att deltagarna återupptäckte förmågor.

‒ Vi ser att det finns ett stort behov av fysisk aktivitet, träning och rehabilitering för att förebygga och behandla funktionsnedsättningar hos personer som bor på äldreboenden. Vi såg också att äldre kan genomföra fysisk träning, även om de har stora funktionsnedsättningar, säger Erik Rosendahl.

De som tränade gjorde det i samma eller liknande rörelsemönster och positioner som de hade målsättning att förbättra och målet var att hela tiden utmana sin fysiska kapacitet.

‒ Kort sagt samma principer som för en olympiers träningsupplägg men med stöd och hjälp i momenten, säger Erik Rosendahl.

Nätverket för sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter drivs av Stiftelsen Äldrecentrum och riktar sig till anställda i Stockholms län. Nätverket har ytterligare två träffar under hösten. Mer information om programpunkterna hittar du här>>

Kontakta info@aldrecentrum.se eller Ingrid Hjalmarson om du är intresserad av att delta i nätverket. 

2017-09-13
Ny studie om äldreomsorg driven av idéburna organisationer

Studien Idéburen äldreomsorg från Stiftelsen Äldrecentrum utforskar vad som är specifikt för äldreomsorg som anordnas av idéburna organisationer, och deras förutsättningar.

Den idéburna sektorn utgör cirka tre procent av äldreomsorgen i Sverige och är vanligare i storstäderna än på landsbygden. I Stockholm och Göteborg har den idéburna sektorn haft en betydande roll för det som tidigare kallades ålderdomshem och sjukhem. I Stockholm exempelvis svarar denna sektor för 20 procent och i Göteborg för tolv procent av platserna i särskilt boende. Verksamheterna bedrivs oftast i föreningar, kooperativ och stiftelser.

Studien, som Stiftelsen Äldrecentrum ursprungligen gjort som en PM till Stockholms stad, är en bearbetning med utblickar till övriga landet.

I studien ställs frågan om de idéburna aktörerna bidrar till bättre kvalitet, innovation, ett mer aktivt medborgarskap eller ökad mångfald. Enligt resultaten går det inte att visa att de bidrar till de tre första faktorerna – däremot kan de främja en ökad mångfald i och med att det finns fler aktörer att välja mellan. Och det finns ytterligare potential hos de idéburna organisationerna som kan tas till vara, menar författarna.

Tydlig värdegrund och lätt att rekrytera
‒ Organisationernas värdegrund är vanligen väl förankrad hos styrelse, ledning och personal. De idéburna verksamheterna har också oftast lätt att rekrytera personal. Det beror troligen på att det här är verksamheter där det är självklart att sätta den äldre i centrum och att de har ett tydligt fokus på uppdraget, säger Karin Gens, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och som tillsammans med Sven Erik Wånell är författare till rapporten.

‒ Det finns också en vilja hos organisationernas personal att vara en förebild och att dela med sig av hur man arbetar, berättar Karin Gens.

Kommunen kan underlätta
I studien beskrivs också vilka hinder och möjligheter som finns för de idéburna aktörerna att etablera sig på äldreomsorgsmarknaden, samt vad en kommun kan göra för att underlätta deras etablering.

‒ Med nuvarande regler och med styrformer inspirerade av näringslivet är det svårt för en idéburen organisation att låta sin egen identitet och idéer få genomslag. Men det finns redan nu mycket en kommun kan göra för att uppmuntra och underlätta för en idéburen aktör. Exempelvis råd och stöd gällande juridik, kulturkompetens, ekonomi och nätverk. Det kan också vara att på ett enklare sätt tillhandahålla lokaler, säger Karin Gens.

Länk till rapporten Idéburen äldreomsorg som pdf >>.

Länk till rapporten

Kontakt

Karin Gens
utredare
e-post: karin.gens@aldrecentrum.se
tfn: 08-690 58 76