Viljan att samarbeta är stor!

Vårdkedjan kring personer med demenssjukdom är lång. Ofta får anhöriga gå in och koordinera vårdinsatserna för att den sjuka personen inte ska hamna i kläm mellan vårdens olika aktörer.  Därför behövs gemensamma insatser för att tillsammans hitta lösningar till en förbättrad samverkan. Som ett steg i den riktningen genomfördes onsdagen den 16 oktober konferensen ”Samverkan kring personer med demenssjukdom”.  Inbjudna var minnesmottagning, primärvård, hemtjänst och biståndshandläggare i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck och Södermalm för att diskutera frågan - Vem ansvarar för vad?

- Den här dagen har vi längtat efter! För nu får vi en chans att påbörja samverkan med varandra. Det sa Beata Terzis från Minnesmottagningen Capio Geriatrik när hon tillsammans Britt Selander skulle berätta om hur de arbetar praktiskt på minnesmottagningen och specialistmottagningens roll i vårdkedjan.

Minnesmottagningen Capio Geriatrik har som övriga minnesmottagningar i länet ett tilläggsuppdrag som går ut på att stötta och ta internativ till samverkan mellan kommun och primärvård. Mottagningen arbetar mot 4 stadsdelar och utreder personer 65 år och äldre där remisserna mestadels kommer från primärvården.

- Vi har bara patienterna till låns under utredningstiden och därefter ska vi skicka med adekvat information till resten av vårdkedjan sa Britt Selander som berättade att de utreder i genomsnitt 12 patienter i veckan där varje utredning tar ca 1 månad för att bli klar. 

Individuell vårdplanering  i samverkan
Katarina Johannesson projektledare i Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltning berättad om hur hennes stadsdel arbetar med individuell vårdplanering i samverkan med hemtjänst och vårdcentral. Bakgrunden till projektet är Hälso-och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.

- Vi tar fram rutiner för att förbättra samverkan med aktörerna som finns runt den demenssjuke. En vilja att samverka finns i vår stadsdel och vi har ett samverkansavtal som är påskrivet av alla aktörer, bla äldreomsorgschefen som också kallar till samverkans möten där det fortsatta samarbetet diskuteras.

Katarina Johannesson berättade även att de i dagsläget inte har några utarbetade rutiner men att de tar fasta på goda exempel på samverkan och genomför årliga uppföljningar.

Vad gör en biståndshandläggare?
Biståndshandläggarens roll idag och imorgon belystes av Annelie Johansson, biståndshandläggare i Skarpnäck stadsdelsförvaltning.

- Vissa förändringar är på gång inom biståndshandläggningen. Vi kommer få en förenklad biståndshandläggning där vi inte behöver göra en behovsbedömning.   Det gäller servicetjänster som den enskilde själv kommer att styra över. Idag tittar vi på insatser men i framtiden kommer den enskilde att själv kunna bestämma timmar istället.

Anhörigstöd gynnar alla
Stödet till anhöriga är lagfäst och tre anhörigkonsulenter fanns på plats för att berätta om anhörigstödets viktiga roll i samverkansarbetet kring den demenssjuke. 

- Anhörigstöd vinner alla på. Vi satsar på muntlig och skriftlig information och samarbetar med involverade aktörer såsom minnesmottagningen. Vi har tidigare haft svårigheter att hitta anhöriga i tidigt skede. NU har vi ändrat arbetssätt och genom att vi kontaktar anhöriga och biståndshandläggaren så hittar vi nu fler anhöriga i ett tidigt skede.

Anhörigkonsulenterna berättade om anhörigcirklar som arrangeras i tre stadsdelar där man får möjlighet att träffar varandra och skapar nätverk.

-  Vid undersökningar som genomförs med anhöriga skattas alltid önskningar om egen tid och rekreation högst . Därför ordnar vi avlösning och avlastning till den anhöriga men även aktiviteter där man kan göra saker tillsammans med sin närstående. 

Anhörigkonsulenter anordnar även utbildningar till personalen så att de får kunskap och förståelse för den anhörigas situation. Efter genomförd utbildningen blir man anhörigombud och får verktyg med sig tillbaka till arbetsplatsen.

Vårdcentral och hemtjänst i samverkan
Samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänst är något som Lillemor wiklund, verksamhetschef på Södermalms hemtjänst och Ina El- Sherif , Capio vårdcentral Ringen har erfarenhet av. Tillsammans delade de med sig av sina erfarenheter kring den basala demensutredningen på vårdcentralen och distriktssköterskans roll för den demenssjuke i ordinärt boende.

- Jag tror på skrivna överenskommelser för att förbättra samverkan. Dessa överenskommelser ska vara mellan utförare och beställare där vårdplanering och avvikelsefrågan och informationsöverföringen finns med sa Lillemor Wiklund.

Vad händer nu?
Sista programpunkten för dagen var stadsdelsvisa gruppdiskussioner där dialoger skulle skapas med och mellan de olika lokala aktörer som var inbjudna från primärvård, stadsdelar och minnesmottagning. I grupparbetet ingick uppgiften att tillsammans ringa in problem och möjligheter för förbättrad samverkan i sin stadsdel.

Vid redovisningen hade alla grupper liknande åsikter som bland annat baserades på att:

  • Upparbeta bättre informationskanaler
  • Hitta formaliserade former för samverkan
  • Skapa rutiner för samtycke av överlämnandet av information mellan aktörerna i vårdkedjan
  • Fysiska möten
  • Utveckla individuell vårdplanering som ska ske i hemmet hos brukaren
  • Skapa forum för samverkan
  • Tydliga rutiner som är väl förankrande även på ledningsnivå om vem som gör vad
  • Återkoppling och uppföljning.
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 27 oktober 2011 - 15:37 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår