Susanne Bergström

Maj månads porträtt är en politiker från Södertälje kommun. Hon heter Susanne Bergström och är kommunalråd. Hennes bakgrund inom politiken är lång och hon har även själv arbetat med de frågor som hon sitter med och beslutar om idag, nämligen äldreomsorgen.  Grundtanken i SpråkSam att det är arbetsplatsen som ska bli en plats för att utveckla språket är något som Susanne tror på. Hur hon ser på Södertäljes del i projektet och SpråkSams arbete kan du läsa mer om här nedanför.

Namn: 
Susanne Bergström

Ålder: 
51

Arbetar: 
Kommunalråd (S) Södertälje kommun

Bakgrund:
Är undersköterska och barnsköterska i grunden och har bland annat arbetat inom äldreomsorgen och har varit fackligt engagerad för kommunal. Fritidspolitiker från 1988 och heltidspolitiker sedan 2002.


Hur ser dina erfarenheter ut kring vårdpersonal och språkkunskaper?
När jag själv arbetade inom äldreomsorgen arbetade jag i Järna och där hade vi finsktalande personal. Andra erfarenheter kring området har jag från min tid inom facket där jag vet att språkliga missförstånd ofta skapar onödiga konflikter. Ofta upplever jag det som att det inte är kompetensen som brister utan kommunikationen där språkförståelsen är för svag vilket kan leda till en påfrestning för arbetslaget.


I Södertälje kommun ingår fyra arbetsplatser, Heijkensköldska gården, Linas hemtjänst, Slåttergården och Lillängen. Vilka förväntningar har du på arbetet inom SpråkSam?
Jag tror på iden att det är vi som finns runtomkring den personen som lär sig språket som ska finnas med och stötta utvecklingen och att man som arbetskollega kan bidra till inlärningen. Samtidigt är det viktigt att höja kompetensen hos personalen för att minska arbetslösheten och att klara morgondagens behov.  Scania är ett bra exempel på en arbetsgivare som har lyckats med detta och är en förebild för sitt arbete med att kompetensutveckla sin personal för att gå vidare i utvecklingen av företaget. Jag förväntar mig att vi ger personer med annat språk än svenska hjälp i de fall där en oupptäckt dyslexi kan ligga bakom svårigheten att lära in ett nytt språk.


Vad innebär problemen med språkkunskaper hos vårdpersonalen?
Att ha möjligheten att tala sitt eget språk när man blir gammal är viktigt. En bra språkförståelse och uttal är väsentligt när man arbetar med äldre människor och kraven på språkförståelse har ökat idag även inom andra arbetsområden. Samtidigt kommer språkkunskaper att bli mer efterfrågade i framtiden. Att kunna två eller tre språk kommer att värderas högre inom vård och omsorgen när vi står inför multikulturella äldreboenden när flera av de äldre inte har svenska som modersmål.


Arbetar Södertälje med att språkutbilda personalen inom omsorgen på andra arbetsplatser och vad är dina erfarenheter av detta?
Både inom omsorgen och på andra arbetsplatser samt inom olika arbetsmarknadsprojekt kommer alltid diskussionen kring språkkunskaperna upp.  Bristen på språkkompetens blir alltid ett för att komma vidare. Vi ser även en direkt koppling mellan de personer som redan finns inom arbetslivet som lär sig språket bättre än de som hamnar utanför.  Därför behövs åtgärders om är anpassade efter individen.

   
Vilka satsningar görs på den här typen av problematik i er kommun?
Just nu har vi två satsningar i Södertälje och det är SpråkSam och vår läs- och skrivakademin. I båda fallen erbjuds kompetensutveckling för vuxna med läs – och skrivsvårigheter som är anställda inom Södertälje kommun.  Vissa personer kan ha större barriär för inlärning och då är det viktigt att den personen får en individuell träning som är anpassad till just den persons behov och arbete, något som finns i de båda satsningarna.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 13 augusti 2010 - 11:55 © Äldrecentrum

 

 

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår