Marika Lundin

Juni månads porträtt är Marika Lundin från Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Marika är en av SpråkSams handledare och handleder två  personalgrupper på Berga Äldreboende varannan vecka. Marika har arbetat i många år med att utveckla språkkunskaperna och ordförståelsen hos medarbetare i olika verksamheter och hur hon upplever sin roll i projektet kan du läsa om här nedanför.

Namn:

Marika Lundin

Ålder:
59 år

Arbetar:
I Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Bakgrund:
Är i grunden pedagog och är utbildad förskollärare. Har arbetat som chef inom förskola och fritidshem i 20 år och är vidareutbildad till kvalitetschef. Utbildade mig till grupphandledare inom APU projektet (Arbetet, Platsen för Utveckling) och det var där jag kom i kontakt med SpråkSam. Har även arbetat som projektledare, projektcoach och intern kvalitetsutvecklare inom Stockholms stad och både ledarskap och kvalitetsutveckling ligger mig varmt om hjärtat.

Vad innebär din roll som handledare i projektet?
Att jag handleder två personalgrupper som har uppdraget att vara dokumentstödjare på sina arbetsplatser. Personalen kommer från Berga Äldreboende och vi träffas varannan vecka. Rollen som dokumentstödjare är ett uppdrag från chefen och innebär att stödja arbetskollegor i dokumentering och hjälpa dem utifrån språket. Gruppen som jag handleder är hälften utlandsfödda och hälften svenskfödda.

Hur tas dina kunskaper emot av de som du handleder?
Mycket positivt. Deltagarna har uppskattat möjligheten att få ventilera sina frågeställningar, utbyta erfarenheter och lyssna på andra. Grupperna har varit blandade vilket har bidragit till att deltagarna har fått dela erfarenheter och kunskaper med andra än från den egna arbetsplatsen vilket har uppskattats. 

Har du arbetat på liknande sätt i andra sammanhang?
Jag har arbetat i många år med att utveckla språkkunskaperna och ordförståelsen hos medarbetare i olika verksamheter. Inom Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning har vi haft flera olika satsningar med vårdsvenska där vi bland annat haft en svensklärare som arbetar tillsammans med en annan yrkeskunnig. Som en stor arbetsgivare ser vi att det är vårt uppdrag att utveckla den anställda och därför har vi arbetat med språkproblematiken under lång tid.

Vilken typ av handledning efterfrågas mest?
Inom äldreomsorgen har man lite erfarenhet av handledning och därför efterfrågas det tyvärr inte så ofta. Hitintills har det mest efterfrågats handledning i samband med konflikter i arbetsgrupperna.

Vilken funktion fyller handledningen i SpråkSam och vilken betydelse tror du att projektet kommer att ha för de arbetsplatser som ingår i projektet?
Handledning är en viktig del i projektet. I handledningen har deltagarna möjlighet att lyfta fram och diskutera svåra och ibland känsliga frågor som rör arbetskamraternas språkutveckling och hur man säger saker utan att såra varandra. Det är en möjlighet att ställa frågor och diskutera gränssättningar.

Min åsikt är att SpråkSam kommer att betyda mycket för de arbetsplatser som deltar. En av de viktigaste aspekterna är att de anställda börjar tala om något som ses som tabu och därmed erkänner att det finns ett problem att ta tag i. Att våga prata om detta och stötta varandra i arbetslagen är viktigt. Kraven på dokumentation inom äldreomsorgen har ökat och idag krävs det att man kan göra sig förstådd både muntligt och skriftligt.

Hur ser du på SpråkSam som helhet?
Jag ser SpråkSam som en fortsättning på APU projektet (Arbetet, Platsen för Utveckling)som jag var delaktig i där man bland annat utbildade reflektionsledare, språkombud och grupphandledare. I SpråkSam tar man ett steg till och involverar vård-och SFI lärare samt språkombud. Språkstödjare och handledare är ute på arbetsplatserna och arbetar tillsammans med medarbetare och chefer.
Möjligheten att lyckas tror jag är stor. SpråkSam är ett så omfattande projekt vilket ger det en större genomslagskraft som kan bidra till att det kommer att leva vidare även när projekttiden är slut.  Samtidigt känns projektet modernt i tanken kring att involvera forskare och att hitta nya metoder och arbetssätt. Jag tror även på att vara tydlig och diskutera öppet kring språkproblematiken och vikten av att jobba gemensamt. Något som SpråkSam fokuserar på i arbetet med att involvera hela arbetsplatsen i lärandet. 

På vilket sätt skiljer sig det här sättet att arbeta jämfört med tidigare erfarenheter?
I andra satsningar har man tagit medarbetaren från sin arbetsplats till skolan. Många anställda kan bli tystare och mer nervös i en omgivning som de inte känner till och därmed blir det svårare för läraren att bedöma eleven och se vilket stöd som behövs. När utbildningen sker på arbetsplatsen kan läraren lättare se vad var och en behöver kunna i sin yrkesroll och för sin språkutveckling.

Är detta ett arbetssätt som du upplever fungerar?
Min upplevelse är att det fungerar mycket bra och jag ser med spänning fram emot vilka resultat som forskarna i projektet kommer fram till.

Vilka förväntningar har du på SpråkSam?
Att projektets syfte att utveckla modeller och metoder höjer den språkliga kompetensen på arbetsplatsen och att undervisningen och språkutvecklingen integreras i verksamheten är viktigt för att skapa den språkutvecklande miljö som krävs. Jag tror på projektets arbetssätt som genom ökade kunskaper och självförtroende för medarbetarna leder till en högre kvalitet inom omsorgen

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 23 september 2010 - 18:51 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår