Karin Persson

Karin Persson, samordnare vid Svenska ESF-rådet är mars månads porträtt. Karin är projektets kontakt och stödperson och här nedanför kan du läsa om hur hon upplever SpråkSam. 

Namn: Karin Persson

Ålder: 38 år

Arbetar:
Som samordnare vid Svenska ESF-rådet, regionkontor Stockholm

Bakgrund:
Politices magister, pol.mag., magisterexamen med inriktning offentlig förvaltning. Därefter olika uppdrag inom flera myndigheter. Senaste före ESF-rådet cirka sex år vid Försäkringskassan där jag arbetade med arbetsskadeförsäkringen. I min ungdom har jag även arbetat i äldreomsorgen.

Europeiska Socialfonden stöder projekt som främjar kompetens utveckling och som motverkar utanförskap. Hur tror du att SpråkSam kan bidra till detta?
Kraven på dokumentation och kommunikation har ökat inom äldreomsorgen efter flera uppmärksammade fall såsom tillexempel händelserna som ledde till lex sara. En stor andel anställda inom äldreomsorgen har annan etnisk bakgrund än svensk varför en förstärkning av språkkunskaperna är angeläget. Anställda inom äldreomsorgen är en grupp som vanligtvis inte har många förmåner och vars arbetssituation är ansträngd. Det känns därför särskilt glädjande att socialfonden kommer denna grupp till del.

Som handläggare på ESF kontoret möter du dagliga olika projekt, ser du något som är unikt med SpråkSam?
Det unika med SpråkSam är utbildningens utformning och dess förankring i pedagogisk forskning. Det första är möjligen en följd av det andra. Upplägget med arbetsplatsförlagd utbildning där lärare kommer till arbetsplatsen och språkombuden känns modernt och verkningsfullt. Vid en jämförelse med "vanlig" SFI-undervisning kan det kännas mer meningsfullt med språkutbildning som direkt kopplar till arbete. Det är inte det vanliga när man tänker sig kompetensutveckling, att man går en kurs sen händer inte så mycket mer.

Känslan av meningsfullhet bör leda till långsiktiga och goda resultat. Systemet med språkombud ger utbildning legitimitet och det blir mindre upp till varje enskild individ att ta ansvar för sin utbildning. Det borde också borga för en kontinuitet som sträcker sig efter projektets slut. I projektansökan har man vid valet av metod hänvisat till vad man inom pedagogisk forskning visat varit effektivt. Det är inte alltid man ser den typen av källhänvisning i projektansökningar. Möjligen beror det på att projektägaren är van att arbeta utifrån vetenskaplig metod.

Vilka förväntningar har du på projektet?
Förutom att leva upp till alla målen som beskrivits i ansökan hoppas jag att projektet kan göra ett avtryck och göra skillnad för dem som arbetar inom äldreomsorgen.

Hur tas projektet emot inom ESF?
Med stort intresse.

Vilken betydelse tror du  att SpråkSam kommer att ha för den vårdpersonal som ingår i projektet?
Jag hoppas att de känner att de genom projektet rustats för att kunna möta de krav omvärlden ställer på vårdpersonal.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 13 augusti 2010 - 11:56 © Äldrecentrum

 

 

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår