Tio punkter för en lärande arbetsplats

En lärande arbetsplats är den som medvetet strävar efter att göra erfarenheter till uttalad kunskap. Det är en arbetsplats som hela tiden försöker att integrera erfarenhetskunskap med ny kunskap för att utveckla sin verksamhet.

Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar, inom företag och organisationer och vid omställningar. 

Att ordet används i så många olika sammanhang kan göra det svårt att ringa in. I ArbetSams definition av arbetsplatslärande utgick projektet från instrumentet "En lärande arbetsplats", som togs fram i ett APU-projekt som genomfördes av Stockholms läns äldrecentrum 2007—2008. 

ArbetSam knyter också an till A&O — Arbetsplatslärande, kompetensutveckling  och omställning i arbetslivet — som utvärderade Europeiska Socialfondens projekt med arbetsplatslärande (för mer information klicka på länkarna i högerspalten).

Lärande i vardagen ökar de anställdas möjligheter att etablera sig och stanna kvar i arbetslivet. ArbetSam vände sig speciellt till de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. 

I projektansökan till Europeiska Socialfonden sägs att ArbetSam ska utveckla metoder, modeller och stödformer inom två områden: Dels skulle deltagarna få möjlighet att delta i arbetsplatsnära kurser med koppling till omvårdnadsprogrammet och svenska för invandrare. Dels skulle projektet bygga upp stödstrukturer för arbetsplatslärande, som till exempel reflektionssamtal, coachande språkombud och chefsstöd.

1) Bred kunskapssyn 
Det finns olika typer av kunskap; den formella kunskapen tillägnar man sig vid en utbildning, den informella tillägnar man sig genom erfarenheter och reflektion i arbetet. På en arbetsplats som fokuserar på lärande och verksamhetsutveckling är det inte antingen eller. Både den formella och informella kunskapen behövs för att tillgodose brukarnas eller kundernas behov och önskemål. 

Man kan också tala om tre olika strategier för kunskapsinhämtning: Lära själv, lära av andra och lära på jobbet. Lära själv handlar om studier utanför arbetsplatsen och läsning av kurs- och facklitteratur. Lära av andra kan ske genom studiebesök och genom att delta i olika nätverk utanför arbetsplatsen. Lära på jobbet handlar om utbildning på arbetsplatsen, olika personalträffar samt deltagande i arbetsgrupper och projekt. I ett arbetsplatslärande kombineras de tre strategierna. 

2) Utgår från arbetsplatsens behov 
I projekt ArbetSam tog lärandet sin utgångspunkt i de behov som fanns på arbetsplatsen. Inom äldreomsorgen kan det handla om att utveckla ett mer professionellt bemötande, kunskap om näringslära eller att få till stånd en tydligare och mer användbar dokumentation. 

Det finns en medveten strategi för hur den som gått en utbildning ska få använda sina kunskaper i det vardagliga arbetet och hur kunskaperna ska spridas på arbetsplatsen. Här finns också en öppenhet att ta tillvara nya forskningsresultat och metoder för att utveckla verksamheten. 

Ytterligare ett sätt att förstärka sambandet mellan lärandet och arbetsuppgifterna är att undervisningen förläggs till arbetsplatsen.

3) Chefen bygger en struktur för lärandet 
Chefen har en nyckelroll för att arbetsplatslärandet ska bli möjligt. Han eller hon måste kommunicera både uppåt i organisationen och till sina medarbetare för att få gehör för arbetsplatslärandet. Lärandet måste planeras och få tillräckligt med tid. Det måste finnas en regelbundenhet. Det är inget man bara gör när man får en stund över. 

Det är chefens roll att skapa former och struktur för det informella och formella lärandet. Det handlar bland annat om att planera in utbildning, handledning, nätverksträffar och studiebesök. Det handlar också om en tydlig mötesstruktur, schemaläggning, vikarier, lokaler och tillgång till datorer.

4) Samarbete mellan arbetsplats och utbildning 
All undervisning i ArbetSam utgick från arbetsplatsernas behov av kompetensutveckling. Därför formulerade cheferna och lärarna en lokal utbildningsplan tillsammans. Lärarna utgick sedan från den lokala utbildningsplanen när de efter samråd med chef, deltagare och nyckelpersoner lade upp studieplanerna. Varje studerande fick också en individuell studieplan där hänsyn togs till den studerandes önskemål, behov och förutsättningar.

Validering är ett verktyg i arbetsplatslärandet. Det är en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av den anställdes kunskap. Valideringen innebär ett erkännande av den faktiska kunskapen och kompetensen. Även den som inte har deltagit i formell utbildning har under ett yrkesliv förvärvat erfarenheter och kunskaper som kan vidareutvecklas. Vid valideringen görs kunskapen synlig och blir utgångspunkt för det fortsatta lärandet.

5) Livslångt lärande 
I ett arbetsplatslärande finns en tydlig och långsiktig strategi för lärandet. Lärandet är mer än enstaka kurser då och då. Genom att utveckla de anställdas kompetens utvecklas också organisationen, som därigenom får lättare att nå sina mål. Genom det ständiga lärandet får den anställde lättare att klara omställningar i yrkeslivet.

6) Kollegor lär av varandra 
I en lärande organisation delar de anställda med sig av sina kunskaper och lär av varandra. För att få alla delaktiga gäller det att bygga upp en kultur där man uppmuntras att ifrågasätta och pröva nytt. Naturligtvis ska det också vara tillåtet att misslyckas. Initiativ till förändringar och förbättringar uppmuntras. 

Ett viktigt verktyg är de reflekterande samtalen som är en beprövad metod för kunskapsöverföring i yrkeslivet. Samtalen utgår från situationer och problem som uppstår i arbetsvardagen och leds av en reflektionsledare som fått speciell utbildning för uppgiften. 

7) Arbete i team
Att arbeta i team är något som utmärker en lärande organisation. I teamet har alla sina specialistkunskaper och roller. Genom teamarbetet ökar kunskapen och medvetenheten hos var och en. En sjuksköterskas spetskompetens inom nutrition kan exempelvis få ett vårdbiträde att upptäcka undernäring hos en kund. Arbete i team leder till att brukaren/kunden får bättre vård och omsorg. Lärare och chefer bildar också ett team där samarbetet utgår från var och ens expertområden.

8) Gemensamt ansvar för språk och kommunikation
Språket är ett viktigt verktyg för att utveckla all verksamhet. Det gäller inte minst inom vården där vårdbiträden och undersköterskor ska kunna kommunicera med brukare, anhöriga och kollegor. Arbetet ställer också stora krav på dokumentation. 

Många som arbetar inom vård och omsorg har svenska som andraspråk. En del av dem har behov av att utveckla språket. Det finns också anställda som har läs- och skrivsvårigheter. I en lärande organisation finns en språklig medvetenhet och ansvaret för språkinlärningen är ett delat ansvar. Det ligger både hos individen och hos kollegorna.

Precis som med reflektionsledarna utses och utbildas språkombud på många arbetsplatser inom ArbetSam. Deras uppgift är öka medvetenheten om språket och stötta kollegor med bland annat dokumentation, kommunikation och hemuppgifter i utbildningen.

9) Tid och mandat för nyckelpersoner 
Reflektionsledarna och språkombuden ska kunna granska verksamheten kritiskt ur både ett språkligt perspektiv och ur ett lärandeperspektiv: Förstår alla vad man pratar om på ett möte? Har alla möjligheter att uttrycka sig eller är det alltid samma som pratar? Är instruktioner och anvisningar lätta att förstå? Sköts dokumentationen bara av ett fåtal?

Reflektionsledarna och språkombuden har också en viktig roll för att de kunskaper som kollegorna har förvärvat i utbildning och arbete sprids och kommer till användning på arbetsplatsen. Det är därför avgörande att de har ett starkt och tydligt uttalat mandat från chefen. De måste få rätt förutsättningar så att de kan ge stöd till kollegor, genomföra reflekterande samtal och hålla frågorna om lärande och språk levande.

Även avdelnings- och enhetschefer måste få ett starkt stöd från sina förvaltningschefer och vd:ar i arbetet med att bygga upp en lärande organisation

10) En positiv anda 
En lärande arbetsplats präglas av nyfikenhet, stolthet samt arbets- och språkglädje. Man lyfter det som fungerar och peppar varandra. Men här finns också ett kritisk och ifrågasättande förhållningssätt. För att lösa problem och ge bästa möjliga vård samverkar man och utnyttjar allas kunskaper och färdigheter. Kommunikationen är central.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 15 juni 2015 - 11:09 © Äldrecentrum

Mer om arbetsplatslärande

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår