Vanligt att äldre får för höga doser läkemedel

Den 23 oktober föreläste Johan Fastbom, forskningsledare vid Äldrecentrum och professor i geriatrisk farmakologi vid ARC/KI i ABF-huset på tema “Äldre och läkemedel – vad bör man tänka på”. Förutom att ge handfasta råd till åhörarna pratade han om hur olika läkemedel bryts ner i kroppen, biverkningar och problem med överförskrivning till äldre.


Johan Fastbom

På en fråga från publiken om forskningen kring äldre och läkemedel har haft någon effekt svarade Johan Fastbom ja. Medvetenhet och intresset för äldre och läkemedel ökar stadigt. Inte bara hos vårdpersonal, utan också hos politiker, allmänheten, de äldre själva och deras anhöriga. Han visade exempel på tidningsartiklar som lyft fram problem med överförskrivning av läkemedel till äldre. Men han påpekade också att användning av många läkemedel inte nödvändigtvis är fel.

–Även om det fortfarande finns brister i läkemedelsanvändningen hos äldre, får vi inte glömma bort att läkemedel också är en orsak till att vi lever allt längre och att den äldre andelen av befolkningen ökar. Idag går det, tack vare mediciner, att behandla många av de sjukdomar man får som äldre effektivt, inte minst inom hjärt- och kärlområdet.

 Johan Fastbom berättade att de kroppsliga förändringar åldrandet för med sig ökar känsligheten för läkemedel. Med åldern avtar till exempel njurarnas funktion och det blir svårare för kroppen att göra sig av med läkemedel. Det kan leda till att koncentrationen av läkemedel blir för hög i kroppen och att läkemedlet verkar en längre tid än vad som var avsett.

–Det är viktigt att läkaren är observant och att det görs regelbundna uppföljningar på äldre som äter mediciner. Det är ganska vanligt att äldre får för höga doser av läkemedel vilket kan leda till oönskade biverkningar.

Läkemedelskonsumtionen bland äldre har ökat
I sin egen forskning har Johan Fastbom, med hjälp av data från Kungsholmsprojektet, SNAC-K och Läkemedelsregistret, kunnat visa på en ökning i läkemedelskonsumtionen bland äldre. År 1988 åt en äldre person i snitt åt tre mediciner. År 2009 hade den siffran stigit till mellan fem och sex mediciner per person.  För äldre i särskilt boende, liksom för multisjuka äldre, kan man se en än mer markant ökning. Där steg siffran från drygt tre preparat per person 1988 till i snitt tio preparat per person 2009.

– Sen ska man kanske inte stirra sig blind på antalet mediciner. Det viktiga är att behandlingen så långt det är möjligt optimeras, att ordinationer följs upp och att man regelbundet ställer sig frågan om läkemedlen verkligen behövs och om de har den effekt man avsåg när det skrevs ut. Äldre personer använder ofta läkemedel i onödan och många läkemedel ger en ökad risk för biverkningar. 

Biverkningar kan leda till besök på akuten
Yrsel, dåsighet, trötthet, muntorrhet, förstoppning, sömnstörningar, oklarhet, minnesstörningar och stelhet är alla mer eller mindre vanliga biverkningar av läkemedel. De är ofta inte så allvarliga, men kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Vissa läkemedelsbiverkningar kan dock få allvarliga konsekvenser. Johan Fastbom berättade att mellan 10 och 30 procent av alla sjukhusinläggningar av äldre via akutmottagning beror på biverkningar av mediciner.  Ett samband som dock tyvärr oftast inte upptäcks. Många av dem misstolkas istället som olika sjukdomstillstånd.

–Det kan till exempel handla om en äldre person som hittas avsvimmad och tas in på akuten. Då vill man givetvis utesluta allvarligare medicinska tillstånd som exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller krampsjukdom , men glömmer istället ofta att titta på vilka mediciner personen använder och fundera på om det hela kan förklaras av en biverkan av ett eller flera av dem.

Kan man göra något annat än att ge medicin?
En bra kommunikation mellan patient och läkare och mellan vårdpersonal på särskilda boenden, regelbundna läkemedelsgenomgångar och en behandlingsprocess som säkerställer uppföljning av läkemedelsordinationer, var några av de faktorer som Johan Fastbom lyfte fram som viktiga för att undvika problem med övermedicinering och oönskade biverkningar.

Johan Fastbom visade också exempel på alternativa behandlingsmetoder som har visat sig vara framgångsrika och i vissa fall kan fungera som ett alternativ till medicin. Han lyfte till exempel fram kroppskontakt och taktil massage som en hjälp vid oro kopplad till demens.

–Jag tycker att man alltid ska ställa sig frågan om man kan göra något annat än att ge ett läkemedel. Och jag skulle önska att någon ville skriva en bok om sådana ”icke-farmakologiska” behandlingsmetoder. Det finns mycket man kan göra och syftet är inte bara att undvika riskerna med läkemedel, det kan faktiskt innebära att patienten får en behandling som är bättre än läkemedel.

Publicerad 2012-10-26
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 26 oktober 2012 - 11:03 © Äldrecentrum

Kontakt

Johan Fastbom
Docent i geriatrisk farmakologi
Tel: 08-690 68 74
johan.fastbom@ki.se

Hanna Fredholm
Vikarierande informationsansvarig
Tel: 08-690 68 91
hanna.fredholm@aldrecentrum.se

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår