Vad är normalt åldrande?

Den frågan vill projektet SNAC, The Swedish National Study on Aging and Care, försöka besvara genom att ge fakta och data om åldrandet.  Ett 70 tal personer hade samlats för att ta del av SNACs årliga konferens som presenterade arbetsläge och resultat från SNAC-projektet som är en stor, longitudinell studie av åldrande och vård i fyra områden i Sverige.

Projektet delas in i två delar: En befolkningsdel, som behandlar åldrandet och uppkomsten av behoven av vård och omsorg, och en vårdsystemdel, som gäller frågan hur dessa behov tillgodoses på olika sätt.

Dagen inleddes av Mårten Lagergren, docent och nationell koordinator för SNAC-studien som presenterade syftet med SNAC, projektets  upplägg, arbetsläget och samarbeten kring olika projekt. Efter inledningen var Eva Bågenholm från Socialdepartementet inbjuden att föreläsa om regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
– Det vi ska göra är att åstadkomma en bättre samordning. Mycket bra pågår redan runt om i landet, vi ska lyfta fram goda exempel som förebilder och se till att helt enkelt få en bättre samordning, sa Eva

Därefter presenterades de största fem gemensamma projektn som bedrivs inom SNAC studien. Anders Wimo från SNAC-Nordanstig berättade om formell och informell vård.
- De som vårdar anhöriga i Sverige idag, är främst kvinnor. 67 procent av anhörigvårdarna är kvinnor, och de allra flesta anhörigvårdarna är make eller maka sa Anders som berättar att de anhörigas situation innebär påfrestningar av olika slag då de ständigt måste vara beredda att rycka in.

Träffar äldreomsorgen rätt? Den frågeställningen försökte Mårten Lagergren besvara genom att visa en jämförelse mellan personer som mottar respektive inte mottar äldreomsorg. Professor Laura Fratiglioni presenterade det tredje gemensamma projektet som handlar om multimorbiditet och vilka konsekvenser det har för individer och samhället i stort.

Från kompetenscentrum i Blekinge kom Johan Berglund som pratade om förmaksflimmer som baseras på analyser gjorda på SNAC material.
- Vi har 4500 variabler per individ att göra studier på sa Johan. Bland annat erbjuder SNAC data kring demografi, medicinskt data, socioekonomi, angivningsfaktorer, funktionsnivå, livsstil, livskvalitet och personlighet.

Det femte stora projektet presenterades av Sölve Elmståhl från GÅS- Gott åldrandet i Skåne. Sölve presenterade data kring normalt åldrande och vilka konsekvenser läkemedelsbehandling kan ge en person som åldras. 
- SNAC kan ge oss kunskap och genom studierna och genom datan som SNAC genererar kan fakta påvisas sa Sölve.

Efter lunch stod Britt-Marie Sjölund på scenen och presenterade arbetsläget i Nordanstig som är den del i SNAC som representerar landsbygd och Norrland.
- Våra data visar att kvinnor är mer funktionsnedsatta än män. Det kan beror på att kvinnor får andra sjukdomar än män ex reumatisms m.fl. Män får istället mer drastiska sjukdomar och faller snabbare ifrån, sa Britt-Marie som även berättade om de tester som probanderna/de äldre får genomgå.
- Våra tester visar bland annat att äldre människor klara väldigt mycket själva men det tar längre tid. Vi har bland annat ett griptest som är väldigt bra och när studierna sker över tid kan vi se att exempelvis männens styrka minskar fortare över tid.

Britt-Marie berättade att SNAC studierna visar att depression ökar ju högre upp i åldrarna man kommer och att kvinnorna är mer deprimerade än män i den övre åldern.
- Genom att ta tillvara på statistik kan många frågor besvaras. Vi kan tex se vilka sjukdomar påverkar som kan påverka vår funktionsnedsättning när vi blir äldre.

Smärtläkare Lena Sandin Wranker från Blekinge har även hon använt sig av SNAC data i sin studie kring om könet spelar någon roll vid smärta. Studien bygger på  1404 individer där smärta har rapporterats av 770 individer. 497 personer (65%) av dessa är kvinnor och 273 personer (35%) är män.  Studien visar bland annat att kvinnorna hade mer ryggproblem och att 59% av kvinnorna använde smärtstillande medan siffran hos män är 48 %.
- Datan visar även att kvinnor oftare blir behandlade och att ca 60% är överviktiga varav 20% har fetma, berättade Lena som är förvånad över att bara 57 personer i studien (7,4%) har varit i kontakt med rehabiliteringspersonal.

 

Kristina Johnell, docent från Aging Research Center presenterade läkemedelsanvändning hos äldre där hon tog upp exempel från SNACK-K.  Bland annat har hon studerat smärtbehandling hos äldre med och utan demens. Anledningen till undersökningen är att smärta hos personer med demenssjukdom är svårare att upptäcka. Trots det visar Kristinas studie att äldre personer med demenssjukdom inte underbehandlas vid smärta. Något som enligt Kristina visar att det finns en ökad förståelse hos läkare för smärta och smärtbehandling hos personer med demens.

- Receptfria läkemedel upptäcks i SNAC- K studien. Tidigare fanns det bara register på läkemedel som hämtas på apotek och är förskrivna. Läkemedelsvariablerna i SNACK är därför väldigt bra säger Kristina.

Kristina har även undersökt och jämfört användningen av osteoporos (benskörhet)behandling  hos äldre med och utan demens.
-  Sverige är ett högriskland för Osteoporos frakturer och det är något som är kostsamt både för individen och samhälle. Det kan behandlas både med farmakologisk och icke farmakologiska behandling säger Kristina som i undersökningen kommit fram till att personer med demenssjukdom har en lägre sannolikhet att få Osteoporos läkemedel trots att de har en större andel Osteoporos.

Eva Nordell från Skånes universitetssjukhus i Malmö föreläste om markörer för fallrisk och om det är möjligt att förebygga dessa. Studierna är baserade på data från GÅS- Gott åldrandet i Skåne och visar att det finns en ökad fallrisk med stigande ålder, 1/3 del av alla 65 åringar och äldre faller varje år. Äldre bosatta i särskild boende löper större risk att falla upprepade gånger.
- Konsekvenserna av detta är att det är kostsamt för samhället och det triggar igång ett lidande för individen som blir rädd för att falla. När rädslan tar över blir blir ADL förmågan nersatt och man kan få en social isolering med depression som följd berättar Eva.

Det finns flera hundra riskfaktorer varav ålder, kvinna, fysisk inaktivitet, sjukdom och läkemedel är några och ju fler gånger man faller desto större är risken att man skadar sig. Säger Eva.

Flera faktorer påverkar fallet och samverkar dessa faktorer så ökar risken att man faller. 2865 personer svarade på frågan om de har fallit de senaste 6 månaderna och dubbelt så många kvinnor är män har fallit de senaste 6 månaderna enligt studien/datan.

Dagen fortsatte med fler projekt som använt SNAC data i sina studier och avslutades med en paneldiskussion med Mårten Lagergren som moderat. I panelen satt Eva Bågenholm och Kent Löfgren, Socialdepartementet från Socialdepartementet, Professor Laura Fratiglioni från ARC och Professor Mats Thorslund från Äldrecentrum som skulle hitta svar på vilka frågor som SNAC studien ska inrikta sig på att söka besvara.


Publicerad 2011-04-29
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 29 april 2011 - 14:07 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår