Stort intresse för konferens om åldrande vid utvecklingsstörning

Att intresset för åldrande vid utvecklingsstörning är stort visade en nationell konferens i mitten av november. Under rubriken Vi blir också äldre samlades drygt 275 deltagare i Lärarnas hus i Stockholm. 

Initiativtagare var FUB:s Äldrekommitté som arrangerade konferensen tillsammans med Carpe 2, Hjälpmedelsinstitutet, Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum. Det övergripande syftet var att synliggöra levnadsvillkoren för personer med utvecklingsstörning genom teman som generellt åldrande och demens.

Konferens "åldrande vid utvecklingsstörning" 14 nov
Konferensen "Vi blir också äldre" drog fullt hus.

Att folk i allmänhet lever allt längre är ingen nyhet. Per Schön, forskare vid Aging Research Center, visade hur språket har svårt att hänga med den demografiska utvecklingen. De äkta makarna Elsa, 98, och Gustav, 101, firade guldbröllop för 29 år sedan, snart har de varit gifta i 80 år! Vad ska vi kalla ett sådant jubileum?

Pär Schön
Pär Schön, forskare vid ARC och utredare på Äldrecentrum

I Sverige har medellivslängden ökat med 30 år under det senaste seklet. Än mer dramatisk är ökningen för personer med utvecklingsstörning, påpekade neuropsykolog Barry Karlsson. Under 1940-talet var personer med Downs syndrom inhysta på ”sinnesslöanstalter”. Medellivslängden låg då på 12–15 år. Idag uppskattas den till ca 55 år.


Med stöd av normalitetsprincipen
och rättighetslagstiftningen LSS bor många personer med utvecklingsstörning numera i en gruppbostad och åker varje morgon till en dagverksamhet. Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd i Stockholms stad, uttryckte sin beundran för både personal som med respekt och ett gott bemötande arbetar för att göra denna grupp delaktig i samhället. Den positiva utvecklingen ställer dock nya krav på personal, planering och organisation. 

Eva Samuelsson
Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd i Stockholms stad.

Ett första steg är att börja se åldrandet som en naturlig del av livet. Det låter självklart men Ida Kåhlin, arbetsterapeut och doktorand vid Linköpings universitet, menade att personer med utvecklingsstörning fortfarande betraktas på ett ”ålderslöst sätt”. Hon exemplifierade med Glada Hudik-teatern som skildras som ett gäng käcka ungdomar, trots att det finns stora skillnader i deltagarnas ålder. Ida Kåhlins forskning visar att personal ofta är medvetna om åldrandets betydelse men de talar sällan om det med de boende.


Personer med utvecklingsstörning får fler tilläggshandikapp med åren och Lotta Blumentahl, kommitéledamot i FUB, efterlyste ett större engagemang från sjukvårdens sida: ”Varför kan den inte hjälpa våra brukare?” 

Frågan tycks vara lika aktuell i Norge. Frode K Larsen, Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse, hänvisade till undersökningar som visade att många personer med utvecklingsstörning behöver glasögon och hörapparat utan att få det. Eller också upptäcks behoven sent. Följden av dålig vård och bemötande blir ofta ”problemskapande beteenden”.

Regelbundna hälsoundersökningar är därför mycket viktiga för den som har svårt att förklara eller uttrycka sig. Det gäller även kognitiva hjälpmedel. Utvecklingen inom detta område går så fort att landstingen inte hänger med, berättade Ingela Månsson och pekade på att behovet av mer kunskap om kognitiva hjälpmedel är stort bland förskrivare.


I takt med att medellivslängden
ökar får kunskaper om demens vid utvecklingsstörning allt större betydelse. För personer med Downs syndrom är risken att drabbas särskilt stor. Redan vid 60 års ålder visar upp emot hälften av dem tecken på demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är inte bara den vanligaste demenssjukdomen utan också den vanligaste dödsorsaken vid Downs syndrom. 

EU-projektet Carpe 2 (som är en fortsättning på Carpe) bedriver kompetens- och verksamhetsutveckling i Storstockholm. 23 kommuner och 2 företag deltar. Delprojektledaren Malin Makboul berättade att under projektåren har demens varit ”det klart största enskilda ämnet ur intressesynpunkt”.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, konstaterade att vi vet en hel del om både demens och utvecklingsstörning men kunskapsläget om demens vid utvecklingsstörning är sämre. Det finns dock redan användbara redskap för personal. Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg som kan fånga upp just tidiga tecken på demens. Och inom ett par år ska Svenskt Demenscentrum – hoppades Wilhelmina Hoffman – kunna lansera en avgiftsfri webbutbildning om demens vid utvecklingsstörning.

Magnus Westlander
Svenskt Demenscentrum
(text och bild)

Publicerad 2013-11-21
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 21 november 2013 - 09:21 © Äldrecentrum

Föreläsarnas presentationer

Ladda ned föreläsarnas presentationer
CARPE2:s webbplats » (nytt fönster)

Kontakt

Hanna Fredholm
kommunikatör
Äldrecentrum

Bengt Larsson
utvecklingschef
Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår