Stort intresse för SNAC-K

SNAC-studien kartlägger vilken betydelse levnadsvillkor, livsstil och personlighet har för hälsa och välmående för äldre. Den 14 oktober höll SNAC-K-studien informationsmöten för testdeltagare som deltar i studien. Närmare 600 personer deltog under dagens två föreläsningstillfällen.

SNAC-studien startade 2001 och den bedrivs på fyra platser i landet. I Stockholm omfattas Kungsholmen och Essingeöarna och det är den studien som kallas SNAC-K. Den består av en befolkningsstudie och en vårdsystemstudie.

Deltagarna i befolkningsstudien är i åldrarna 60 och uppåt. Med jämna intervaller kallas de till tester då sjuksköterskor, läkare och psykolog samlar in sociala och demografiska data, bedömer fysisk funktionsförmåga, tar blodprover och mäter längd och vikt och mycket annat. En klinisk, neurologisk och psykiatrisk undersökning genomförs och de kognitiva förmågorna bedöms genom olika tester.

I vårdsystemstudien följs personer som fyllt 65 år och är beviljade äldreomsorg eller har långvarig hemsjukvård eller hemrehabilitering.

100 miljoner uppgifter
– 26000 undersökningar har genomförts i SNAC-studien och det finns 100 miljoner uppgifter samlade. Cirka 40 doktorander arbetar idag med SNAC-data, berättade Mårten Lagergren (bilden nedan), docent på Äldrecentrum och koordinator för det nationella SNAC-projektet samt ansvarig för vårdsystemstudien inom SNAC-K.

Vi lever längre och friskare
Professor Laura Fratiglioni (bilden nedan), Aging Research Center,  är ansvarig för befolkningsstudien inom SNAC-K. Hon berättar att man lever längre och friskare idag än för 20 år sedan.

– Ett friskare åldrande är verklighet idag. Äldre personer har lägre risk idag jämfört med 20 år sen att drabbas av hjärt-relaterade sjukdomar och demens. Dessutom är en större andel personer oberoende i de basala vardagliga aktiviteterna. Men trots det, minskar inte det absoluta antalet människor som till exempel får en demenssjukdom på grund av att antalet äldre i befolkningen har ökat och förväntas försätta att öka de nästkommande 2-3 decennierna.

Träning kan kompensera försämrad fysisk funktionsförmåga
Anna-Karin Welmer är sjukgymnast, docent och vice projektledare för SNAC-K befolkningsstudien. Hon berättade om utvecklingen av den fysiska funktionsförmågan på äldre dagar. I SNAC-studien mäts exempelvis gånghastighet och balans.
– En hälsosam livsstil kan bromsa försämringen av fysisk funktionsförmåga och ärftliga riskfaktorer när det gäller den fysiska funktionsförmågan kan kompenseras genom en hälsosam livsstil, vilket bland annat inkluderar fysisk träning.

– Man rekommenderar äldre att träna 150 minuter i veckan, berättade Anna-Karin Welmer.

Demens och läkemedelsanvändning
Johan Fastbom (bilden nedan), läkare och professor, har studerat den faktiska läkemedelsanvändningen hos äldre under lång tid, genom att kombinera data från Kungsholmsprojektet och SNAC-studien. Han konstaterar att läkemedelsanvändningen har ökat påtagligt hos äldre sedan slutet av åttiotalet, och att detta också gäller personer med demenssjukdom. Framför allt har de fått en kraftigt ökad användning av olika psykofarmaka.
– Detta är en oroväckande utveckling. Exempelvis ökar det risken för fallskador, sade Johan Fastbom.

Ett annat resultat som uppmärksammats är en överbehandling av antidepressiva läkemedel, exempelvis inom särskilt boende.

– Antipsykotiska läkemedel har dock gått ned i användning. Under flera år har man propagerat för att minska dessa läkemedel, eftersom de ger en hög risk för biverkningar men oftast gör lite nytta. Mellan åren 2005 och 2013 har dessa läkemedel minskat med 40 procent.

Åldrande och minne
Lars Bäckman har studerat det åldrande minnet utifrån data från SNAC.

Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne är väl bevarade, berättade Lars Bäckman.

De individuella skillnaderna är dock stora och påverkas av demografiska faktorer, livsstil, hälsofaktorer, biologiska samt genetiska faktorer. Det finns dock en stor reservkapacitet bland äldre människor och en potential för att förbättra minnet.
Exempelvis har vi studerat om man kan kompensera för hög genetisk risk för försämrat minne genom att vara fysiskt aktiv och vi ser att det går, berättar Lars Bäckman.

Den mänskliga hjärnan är plastisk och möjlig att förändra genom erfarenheter och systematisk träning. Det finns alltså en kompensationsmöjlighet även när man blir äldre, sade Lars Bäckman och hänvisade till studier som pågår inom Hjärnlabbet på Aging Research Center. 

Fakta
SNAC står för the Swedish National Study on Aging and Care. Den bedrivs i fyra områden: Nordanstig, Kungsholmen och Essingeöarna, Karlskrona samt i Skåne där den pågår i kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad. SNAC stöds av Socialdepartementet samt kommunerna, landstingen och universiteten i de fyra områdena. Läs mer på www.snac.org

Publicerad 2015-10-23
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 23 oktober 2015 - 13:30 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår