SNAC-K-dagen samlade nästan tusen deltagare

Närmare tusen testdeltagare tog chansen att lyssna till de föreläsningar som hölls när ARC och Äldrecentrum bjöd in till en informationsträff om SNAC-K-studien den 25 oktober. Frågorna från testdeltagarna var många. Kan man motverka hjärnans åldrande genom att lösa korsord? Lever man längre om man motionerar? Och har resultaten från studien lett till några konkreta förändringar i synen på åldrandet?

I befolkningsdelen av SNAC-K-studien följs en stor grupp av äldre boende på Kungsholmen över tid. Studiens syfte är att kartlägga vilken betydelse levnadsvillkor, livsstil och personlighet har för hälsa och välmående på äldre dar.

Deltagarna i studien är i åldrarna 60 och uppåt. Med jämna intervaller kallas de till tester då sjuksköterskor, läkare och psykolog samlar in sociala och demografiska data, bedömer fysisk funktionsförmåga, tar blodprover och mäter längd och vikt och mycket annat. En klinisk, neurologisk och psykiatrisk undersökning genomförs och de kognitiva förmågorna bedöms genom olika tester.

En långsiktig studie med engagerade testdeltagare
Laura Fratiglioni, professor vid ARC och projektledare för befolkningsdelen av studien passade på att framföra ett tack till de församlade testdeltagarna och berättade att studien har ett procentuellt sett mycket högt deltagarantal jämfört med liknande studier i andra delar av världen:

– Studien är helt unik, inte bara med tanke på omfattning, mängden data som samlas in och de slutsatser vi dragit, utan också på grund av det intresse och engagemang ni testdeltagare visar. Bortfallet är litet, vilket har gett oss möjlighet att följa många personer över en längre tid.


Laura Fratiglioni

I SNAC-K-studien har det gjorts ca 19 000 undersökningar på närmare 11 000 personer och 85 miljoner datauppgifter har samlats in. Data som gör det möjligt att både följa åldrandet individuellt och att jämföra grupper av individer.

Mårten Lagergren, docent och projektledare för SNAC-K, poängterade värdet i att SNAC-K är en longitudinell studie, dvs. att testdeltagarna följs upp vid flera tillfällen under en längre tid, och att det är viktigt att se studien som en långsiktig investering. De riktigt intressanta resultaten blir kanske inte synliga förrän efter tio-femton år..

Mårten Lagergren berättade också om bakgrunden till och syftet med studien:

– Det ursprungliga uppdraget till studien kom från Socialdepartementet. Man ville ha ett bättre underlag för att kunna forma framtidens äldrepolitik och äldreomsorg. Inte minst för att kunna förbereda sig för den förväntade äldreboomen på 2020-talet.


Mårten Lagergren

Vad visar resultaten från SNAC-K?
Laura Fratiglioni berättade att data från bland annat den tidigare Kungsholmsstudien och SNAC-K faktiskt visar att de äldre är friskare idag än för tjugo år sedan. Hon redogjorde för några av de slutsatser man har kunnat dra i studien:

– Vi vet att en hälsosam är livsstil är viktig för ett gott åldrande. De data vi har samlat in genom SNAC-K bekräftar till exempel att övervikt och rökning är riskfaktorer som kan leda till förkortad livslängd. De visar också att människor med ett socialt sammanhang och som håller sig aktiva tenderar att leva längre.

Miia Kivipelto, läkare och professor vid ARC, pratade också om risk- och friskfaktorer men med fokus på demens. Hon berättade att det är många faktorer som påverkar om en person utvecklar en demenssjukdom eller inte. Hon berättade att hon i sin forskning, baserad bland annat på data från SNAC-K-studien, kommit fram till att fysiska, sociala och mentala aktiviteter har betydelse när det gäller demens. På frågan från dagens moderator Chatrin Engbo, chef för Äldrecentrum, om det finns någon ålder när det inte längre är någon idé att lägga om livsstil, att börja motionera och äta nyttigt, svarade hon bestämt nej:

– Det är aldrig försent att lägga om livsstil, forskningen visar att livsstilsförändringar ger positiva resultat även högt upp i åldrarna.


Miia Kivipelto

Det går att träna hjärnan
Lars Bäckman, psykolog och professor pratade om det åldrande minnet och den åldrande hjärnan. Han berättade om de kognitiva funktioner som mäts i SNAC-K-studien - snabbhet, episodiskt minne, semantiskt minne och verbalt flöde. Lars Bäckman berättade också om hur åldersrelaterade förändringar i hjärnans grå och vita substans påverkar de kognitiva funktionerna. Men han inledde sin föreläsning med att slå hål på den seglivade myten att vi har det antal hjärnceller vi föds med.

– Tidigare fanns det en allmänt utbredd föreställning om att den mänskliga hjärnan är ett mer eller mindre opåverkbart organ som inte går att träna. Men forskning visar att både systematisk träning och erfarenheter påverkar hjärnans kapacitet.

Flera av de deltagarna hade också tankar om olika aktiviteter som kan användas för att hålla hjärnan i trim. Att lösa korsord var en av dem som lyftes fram. Men på frågan vilken enskild faktor som är absolut viktigast för att hålla hjärnan frisk och alert valde Lars Bäckman på fysisk aktivitet.

– Hjärnan är ett organ som är beroende av syresättning för att fungera och då är fysisk aktivitet, att man rör på sig och får igång blodflödet, det absolut viktigaste.


Lars Bäckman

Biverkning av medicin eller en konsekvens av åldrandet
Johan Fastbom, leg läkare och professor, avslutade serien av föreläsningar med att prata under rubriken ”Läkemedel, fler eller färre?” Han berättade bland annat om hur kroppsliga förändringar vid åldrande gör att läkemedel kan få en oönskad både förstärkt och förlängd effekt. Han pratade också om att förskrivningen av läkemedel till äldre har ökat och att många äldre lider av biverkningar av läkemedel i tysthet. Läkaren kanske inte frågar och den äldre kanske tänker att det som i själva verket är en biverkning av ett eller flera läkemedel är en del av det naturliga åldrandet.


Johan Fastbom

Publicerad 2012-11-01
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 01 november 2012 - 13:04 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår