Pressmeddelande: Äldre ”debuterar” sent inom äldreomsorgen

En ny studie visar att genomsnittet för äldre personer som för första gången beviljas äldreomsorg eller långvarig sjukvård i hemmet sker vid 84 års ålder. Studien visar även att 80 procent av de som för första gången får äldreomsorg är ensamboende.

Bland äldreomsorgens debutanter är olika funktionsnedsättningar vanliga. Mer än hälften av de äldre behöver hjälp med att tillgodose något av de vanligaste grundläggande personliga behoven såsom att t.ex. duscha. En tredjedel är svårt eller mycket svårt rörelsehindrade och en av sex äldre är svårt kognitivt nedsatt, d.v.s. har svårt att minnas eller att orientera sig i tid och rum.

Mårten Lagergren, författare till studien och docent på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum menar att anledningen till att personen sökt äldreomsorg får antas vara att man själv (eller anhöriga) upplever svårigheter i att klara det dagliga livet på egen hand.

- En debut i äldreomsorgen kan sägas markera inträdet i den fjärde åldern, som står för den sista perioden i en människas liv och som präglas av högre grad av sjuklighet samt nedsatt fysisk och psykisk förmåga. Man klarar sig inte själv, utan är beroende av hjälp från andra. Säger Mårten Lagergren.

Den tid man är i detta skede av livet är förhållandevis kort. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens "debutanter" avlidit och efter sex år återstår inte mer än en fjärdedel. Sex år efter att de äldre fått beviljad äldreomsorg bor närmare hälften (42 %) på särskilda boenden med heldygnsomsorg. Endast 17 % av de ursprungliga debutanterna lever och bor kvar i sitt eget boende efter sex år.

Stor försämring i hälsa vid inflyttning till boende med heldygnsomsorg

En uppdelning av äldeomsorgens "debutanter" i ordinärt boende och serviceboende på dem som under de sex åren flyttat till boende med heldygnsomsorg, och dem, som bott kvar,visade på mycket stora skillnader i utvecklingen av graden av funktionsnedsättning. Den stora föränd­ring­en förefaller ske flyttningsåret.

- Det är här oklart vad som är orsak och verkan. Blir man sämre för att man flyttar eller flyttar man för att man blivit sämre? Med de data som här varit tillgängliga går det inte att besvara denna fråga, men skillnaden mellan flyttare och kvarboende är minst sagt slående.menar Mårten Lagergren.

Kontakt:
Mårten Lagergren, marten.lagergren@aldrecentrum.se, 08-690 18 12

FAKTA:
SNAC – The Swedish National Study on Ageing and Care – är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm.

Publicerad 2013-10-14
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 oktober 2013 - 15:05 © Äldrecentrum

Kontakt

Rapportförfattare

Mårten Lagergren
marten.lagergren@aldrecentrum.se
Telefon: 08-690 18 12

Informationsansvarig
Katrin Tonnes
katrin.tonnes@aldrecentrum.se
Telefon: 08-690 68 52

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår