Möjligt att välja välfärd

Sverige kan ha en fungerande välfärd år 2050 i klass med dagens. Detta trots den ökande andelen äldre med omsorgsbehov. Det menar Kommunals ekonom Torbjörn Dalin som presenterade rapporten ”Välj välfärden – vi har råd” på Äldrecentrums frukostmöte den 5 september.

– Befolkningsutvecklingen är en stor fråga som ofta lyfts i debatten när man pratar om framtidens välfärd. Vi har 250 000 människor som är 85 år och äldre i Sverige i dag. Denna siffra beräknas vara 570 000 år 2050, berättar Torbjörn Dalin.

De perioder i livet då man kostar samhället mest pengar är i skolåldern, samt när man blir äldre.

– Det är inte konstigt att många då drar slutsatsen att befolkningsökningen kommer att utgöra en stor kostnad för samhället. Enligt beräkningar kommer de som arbetar att få bekosta sig själv samt ytterligare 1,15 personer i samhället, säger Torbjörn Dalin.

I Kommunals beräkningsmodell har de tittat på befolkningsutvecklingen mellan år 2010 och 2050. Kommunal har gjort antaganden om att arbetsmarknaden liknar den vi har idag och att välfärdsbehovet är ungefär detsamma. Enligt deras beräkningar skulle en skattehöjning om tre procentenheter krävas för att klara en välfärd enligt dagens mått. Den offentliga konsumtionen beräknas öka med en procentenheter per år.

– En ökning av kommunalskatten om tre procentenheter under en tidsperiod om 40 år är väldigt lite, konstaterar Torbjörn Dalin. Det som driver debatten om att vi inte skulle ha råd är de förväntningar på välfärden som vi antas ha om 30 – 40 år.

– Konsumtionen av offentliga tjänster har ökat de senaste årtiondena. Vi ser bland annat ökade kostnader i samband med att lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trätt i kraft, att fler läser treårigt gymnasium samt den ökade användningen av förskolor. Något vi dock också ser är att färre får äldreomsorgsinsatser idag än tidigare, säger Torbjörn Dalin och konstaterar att det istället handlar det om prioriteringar och politisk vilja.

Per-Lennart Börjesson från Sveriges Kommuner och Landsting instämmer med slutsatsen.

– Det är inte den demografiska utvecklingen utan förväntningarna som är det viktiga. Vi har sett ålderspucklar förut från 80-talet till och med idag. Däremot är äldreomsorgens kostnader större idag.

Per-Lennart Börjesson håller också med om att en ökning av den offentliga konsumtionen om en procentenhet per år är ett rimligt antagande.

– Det finns en allmän uppfattning om att vi satsar allt mindre på välfärden. Endast var tionde person i samhället tror att resurserna till välfärden ökar, menar Per-Lennart Börjesson.

– Om privatkonsumtionen ökar är det rimligt att tro att allt fler vill att satsningar också ska ökas inom skola, vård och omsorg, säger Per-Lennart Börjesson.

Johan Fritzell, professor i socialgerontologi vid Aging Research Centrum (ARC) efterlyste reflektioner kring hälsoutvecklingen och alternativa vårdformer såsom anhörigvård i rapporten.

– Vi lever allt längre men ser inte att hälsoutvecklingen förbättras. I framtiden kanske sjukvården måste kosta mera än äldreomsorgen, sade Johan Fritzell.

Kommunals samhällspolitiska chef Kristina Mårtensson avslutade seminariet med att påminna om att kvalitet i offentlig sektor bygger på mötet mellan personalen och brukaren. Därför är det svårt när man pratar resurser som endast gäller ekonomiska medel.

Läs mer om Kommunals rapport "Välj välfärden – vi har råd" (pdf).

Publicerad 2014-09-18
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 18 september 2014 - 13:10 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår