Kundval- för vem?

Utvecklingen av valfrihetssystem inom äldrevård och omsorg har syftat till att stärka den enskildes makt över sin vardag. Ett mål har också varit att möjligheten att välja ska bidra till kvalitetsutvecklingen – den som utför äldreomsorg ska förtjäna att bli vald. Mindre attraktiva alternativ ska kunna väljas bort.

- Om valfrihet ska leda till bättre kvalitet genom konkurrens, krävs både att det finns alternativ och att det finns information om alternativen. Men också att ”kunderna” har förmågan att ta till sig informationen samt att kunna välja om och byta utförare säger fil. dr Bettina Meinow.

I en nyligen publicerat artikel i tidskriften Social Science & Medicin visar forskarna Bettina Meinow, Marti Parker och Mats Thorslund att drygt hälften av ett representativt urval av den svenska befolkningen i åldern 77+ saknar nödvändiga förmågor för att själv kunna välja vård- och omsorgsutförare. En tredjedel klarade inte av att intervjuas, alternativt kunde inte göra ett enkelt minnestest. Ytterligare 20 procent hade svårt att klara test på förmågan att t ex hitta ett telefonnummer och att förstå instruktioner.

- Endast var tionde motsvarade någotsånär bilden av idealkonsumenten, dvs. hade adekvat förmåga att hämta in och tolka information och hade inga allvarliga fysiska eller psykiska problem säger Bettina Meinow.

När det gäller äldreomsorgens faktiska kunder var paradoxen tydlig: Bland de som behöver mest insatser och därmed är mest beroende av att göra ett “bra val” är det få som har förmågan att agera som den rationella och välinformerade kund som ligger till grund för det marknadsekonomiska antagandet om kvalitetskorrigering. Mindre än 5 procent av de som bodde på ett särskilt boende och en tredjedel av de med hemtjänst klarade av att genomföra en intervju och hade förmågan att hitta och förstå information.

- Valfrihet ska finnas också för de allra äldsta och svagaste. Det är dock uppenbart att ökad valfrihet inom äldreomsorgen inte automatiskt är kvalitetshöjande så som det enligt marknadsekonomisk logik kan fungera för tandkräm och restauranger. Att det dessutom i stor utsträckning saknas relevant och lättillgänglig information om de olika alternativen försvårar valen ytterligare.

 

 
Referens till artikeln:
Meinow, B., M. G. Parker, M. Thorslund (2011). "Consumers of eldercare in Sweden: The semblance of choice." Soc Sci Med 73(9): 1285-1289.

 

Publicerad 2011-12-06
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 28 november 2011 - 15:03 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår