Krönika: Vi blir äldre! Ska vi göra något åt det?

Hur ser vi på åldrandet? den frågan ställer sig Äldrecentrums forskningsledare, professor Laura Fratiglioni i sin krönika "Vi blir äldre! Ska vi göra något åt det?" som publicerats i senaste nummret av Forskning & Medicin, en tidning som handlar om aktuella medicinska forskningsfrågor och ges ut av Vetenskapsrådet.

Här nedanför kan du läsa krönikan i sin helhet:

Nuförtiden läser vi och hör ofta talas om åldrandet i olika sammanhang — på tv, i tidningar och böcker. Alla pratar om åldrandet men mest med fokus på de negativa konsekvenser som är associerade till åldrandet. Man glömmer ofta att den ökande överlevnaden i befolkningen speglar de socioekonomiska och medicinska framsteg som åstadkommits, särskilt under det senaste århundradet.

Aldrig tidigare i historien har världens befolkning varit så gammal: tidigare levde bara enskilda individer tills de blev 90 år, nuförtiden blir många över 85 år gamla och antalet hundraåringar ökar hela tiden. Befolkningarnas åldrande har nu nått också u-länderna. Vi lever längre på alla kontinenter, men ibland undrar jag om vi verkligen har förstått implikationerna för de enskilda individerna och för samhället.

För det första är jag förvånad över hur man reagerar på detta positiva fenomen. Det handlar nästan bara om oro för hur man ska hantera befolkningens åldrande och dess behov. Man hinner knappt glädjas över det faktum att många personer lever längre och med god hälsa redan idag. I en studie utförd i Stockholm var visserligen bara 15 procent av äldre över 77 år helt fria från kroniska sjukdomar, men 66 procent var funktionellt oberoende. Dessutom kan andelen av gamla friska personer öka, om våra insatser inom forskning och vård fortsätter i samma takt som under de senaste två decennierna.

För det andra får man inte glömma att åldrande befolkningar är ett nytt fenomen som startade runt 1950—60. Det innebär att geriatrik och äldreforskning är relativt nya discipliner. Trots det har man redan uppnått lysande resultat i forskningen om många åldersrelaterade sjukdomar.

Det gäller inte minst demens där vi har lyckats identifiera strategier för att minska risken för denna dramatiska sjukdom. I en nära framtid är jag övertygad, som forskare och läkare, att vi kan besvara de viktigaste frågorna om hälsa i åldrandet: Varför åldras man och på så olika sätt? Hur kan vi minska sjukligheten och funktionsnedsättning, och förbättra vården av de gamla människorna?

För det tredje spelar en god hälsa en central roll för äldres livskvalitet. Och de äldres hälsa har flera komponenter — fysiska, psykiska och sociala — som alla är lika relevanta. Dessa är beroende av olika händelser och faktorer i olika faser av livet. Det ger oss möjligheten att agera preventivt under en lång period, med början redan när man är ung. Livsstil, fysisk och social miljö samt medicinsk omvårdnad från barndom till medelålder kan påverka hälsan efter 75 år. Det betyder att vi har en lång period i livet när man kan agera för att förebygga sjuklighet unde ålderdomen och främja ett bra hälsotillstånd senare i livet.

Dessa tre aspekter behöver utvecklas mer, och inte bara med forskning, utan också genom debatt. Jag ska aldrig glömma ett möte på Karolinska Institutet för några år sen när en känd journalist och debattör sade till mig "Att åldras är tråkigt" och undrade "Varför ska vi åldras?" Mitt svar var och är fortfarande: Alternativet till att åldras är tråkigare, och dessutom är de äldre vik-tiga för våra barn och barnbarn. Man måste utnyttja den nya situationen för att få nya perspektiv i människors liv.

Slutligen, för att kort besvara frågan i rubriken, tycker jag att det viktigaste idag är att ändra attityden till åldrandet och att satsa på äldreforskning och prevention. Satsning på forskning kan öka kvaliteten i vården; satsning på prevention gör vården effektivare och satsning på forskning och prevention ökar livskvaliteten hos äldre i framtiden.


Författare: Laura Fratiglioni
Publicerad 2011-09-16
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 september 2011 - 11:24 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår