Kontaktmannaskap – möjligheter och utmaningar

Kontaktmannaskapets möjligheter och utmaningar var temat för höstens första seminarium i Äldrecentrum seminarieserie om äldre och åldrande. Ett femtiotal deltagare, de flesta personal från äldreomsorgen, fanns på plats för att lyssna, reflektera och diskutera.  Föreläsarna Eva Norman och Marie Birge Rönnerfält satte fokus på att uppdraget som kontaktman inte alltid är tydligt och att befogenheterna sällan motsvarar ansvaret. Men de lyfte också fram fördelar som ökad trygghet och möjligheten för äldreomsorgens personal att påverka innehållet i arbetet.

Syftet med kontaktmannaskap är att skapa kontinuitet för de äldre. Förutom vård och omsorg har kontaktmannen ofta i uppgift att hjälpa den äldre med inköp, bidra till sociala aktiviteter och att vara en länk till anhöriga.

Kontaktmannaskap seminarium deltagare
Deltagare vid semniariet om kontaktmannaskap 

Kontaktmannaskapet kan se olika ut
Eva Norman, utredare från Äldrecentrum, berättade att uppdraget som kontaktman inte alltid är så tydlig och att det ser olika ut i olika verksamheter. Det finns inga lagar, föreskrifter eller regler kring hur kontaktmannaskapet ska utformas.

– I kontaktmannaskapet kan allt från riskbedömning och kontakt med anhöriga, till klädvård och ansvar för hjälpmedel ingå. Ofta har kontaktmannen ett stort ansvar. Men ett problem med rollen är att befogenheterna sällan motsvarar ansvaret. Hur många äldre man som vårdbiträde eller undersköterska kan vara kontaktman till samtidigt skiftar också, det kan vara allt ifrån två personer till tio.

Eva Norman pratade också om hur viktigt det är, både ur den äldre personens och ur kontaktmannens perspektiv, att kontaktmannaskapet och vad som ska ingå i det definieras tydligt. Seminariedeltagarna diskuterade utifrån sina egna erfarenheter vilka arbetsuppgifter som kan ingå i uppdraget. Det gavs tid för reflektion och en diskussion kring hur uppdraget skulle kunna utvecklas fördes.

Niklas V-Grebius från Aleris äldreomsorg på Södermalm efterfrågade större tydlighet, men också en fördelning av ansvaret.

– Något jag saknar i uppdraget som kontaktman är ett definierat ansvar och möjlighet att till exempel utbilda sina kollegor om de vårdtagare man är ansvarig för. Ett av huvudsyftena med kontaktmannaskapet är ju att upprätthålla kontinuitet. Vad händer om jag till exempel åker på en längre semester?

Forskning och begrepp
Marie Birge Rönnerfält, Universitetsadjunkt, berättade att trots att kontaktmannaskap länge har varit ett vedertaget arbetssätt, finns det väldigt lite forskning kring kontaktmannaskap. Bara ett fåtal Marie Birge Rönnerfältstudier har gjorts. Med utgångspunkt i SOSFS 2012:3 (Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre) ställde hon också frågan till deltagarna vad begreppen ”ett värdigt liv” och ”välbefinnande” egentligen betyder. Hon lyfte fram hur viktigt det är att man ar överrens i tolkning av olika begrepp som kan ligga till grund för kontaktmannens roll.

– Vad betyder det egentligen när vi pratar om ”ett värdigt liv?”. Kan begreppet ha olika betydelse för olika personer och vad menar Socialstyrelsen?  Att prata om begreppen och att läsa Socialstyrelsens allmänna råd och det som finns skrivet om kontaktmannaskap kan vara sätt att närma sig frågan.

Hur vill de äldre ha det?
Eva Norman berättade också om hur de äldre vill ha det när det handlar om äldreomsorg. De studier som har gjorts visar att kontinuitet är det som skattas som allra viktigast. Efter det följer personalens personliga lämplighet och kvalitén på den personliga relationen:

– Det är intressant att man i den politiska debatten lägger stort fokus på valfrihet, när det de äldre skattar högst är kontinuitet. Det val de äldre gör handlar inte så sällan om att följa med en kontaktman som bytt arbetsgivare. Men då handlar valet kanske främst om att man vill ha kvar den personliga relationen och inte om vilken utförare eller vilket företag som står bakom kontaktmannen.

Publicerad 2012-09-17
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 september 2012 - 08:23 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår