Inspirationsdag - Demensteam i hemtjänsten

Vad krävs för att skapa ett bra demensteam i hemtjänsten? Vad är ett bra demensteam? Det var några av de frågor som togs upp på en inspirationsdag den 29 mars, i Äldrecentrums regi. Pengar finns att söka, i år satsas tio miljoner extra i Stockholm på bättre demensvård. Fokus är just på hemtjänstens arbete med personer med demenssjukdom.

Drygt 120 personer från 36 olika hemtjänstutförare, både privata och kommunala, fanns på plats. Knappt hälften har redan demensteam, andra funderar på att starta. Nina Isbäck och Cecilia Werge, projektledare på Äldrecentrum radade upp flera beståndsdelar som tillsammans kan göra ett demensteam framgångsrikt. Organisation och ledarskap, utbildning och handledning, samverkan, anhörigstöd, metod och arbetssätt- allt detta samspelar.

Idag finns cirka 150 000 demenssjuka i Sverige. 24 000 insjuknar varje år. Kostnaden för vård och omsorg är drygt 50 miljarder kronor. Antalet ökar och beräknas år 2025 vara 180 000.

Större krav på hemtjänsten
Äldre bor allt kortare tid i vård- och omsorgsboenden. Det konstaterade Eva Frunk Lind, äldredirektör och chef för äldreförvaltningen i Stockholm.
- I somatiska boenden är medelboendetiden cirka 9 månader. I demensboenden är den 15-16 månader.

Ett tryggt och bra kvarboende ställer krav på att hemtjänsten är organiserad i team.
-  Det finns ett stort behov att förbättra vård och omsorg om personer med demenssjukdom som bor kvar i sina hem, sade Eva Frunk Lind.

Äldrenämnden har fått tio miljoner just för att utveckla och förbättra omsorgen om dem. Huvudfokus är att förbättra hemtjänsten, sade Lotta Burenius, strateg på äldreförvaltningen och tillika äldreombudsman i Stockholm.
- Hur organiserar man arbetet inom en hemtjänstgrupp så det verkligen främjar mötet med personer med demenssjukdom är frågan.

Relationer och kontinuitet
-
 Ni är mina hjältar, sade Wilhelmina Hoffman till alla som arbetar i hemtjänsten. Hon är geriatriker, verksamhetschef för Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum. Själv kallar hon sig gärna demensdoktor.

- Som läkare har man en hel stab omkring sig. Ni går hem till människor, knackar på och har ett uppdrag att utföra något på begränsad tid.

På Silviahemmet är grunden att se personen med demenssjukdom, de anhöriga och det professionella teamet runtomkring i ett helhetsperspektiv.Silviahemmet har dagverksamhet för personer med demenssjukdom och ordnar en rad utbildningar för olika yrkesgrupper.

Äldrecentrum och Silviahemmet står gemensamt bakom Svenskt Demenscentrum som har ett nationellt uppdrag. Det är att samla och sprida kunskap om demens och verka för en god utveckling på området. Varje år delas också ett pris ut till bästa demensteam i hemtjänsten - hittills har Borlänge, Bromma, Motala och Tibro fått utmärkelsen.

Färg och sång
Demenssymtom brukar delas in i fyra grupper: Kognitiva(som här får mest utrymme), psykiatriska, beteendemässiga och kroppsliga. Vilka symtomen är och när de kommer varierar mellan olika demenssjukdomar. I särklass vanligast är Alzheimers sjukdom .

Kognitiva symtom -  Minne och glömska är det första man tänker på. Den glömska man ska vara uppmärksam är om man glömmer en hel episod, en hel händelse. Det är det så kallade episodiska korttidsminnet som drabbas först. Man kan minnas in i minsta detalj vad som hänt för länge sen- medan det som hände nyss kan vara helt borta.
- Det går att använda sig av långtidsminnet genom att sjunga en sång från förr. Den som har svårt att hitta ord annars kan ´minnas hela verser.

Orienteringsförmågan påverkas. Det kan vara svårt att minnas vilken dag det är.
-
Flera vänder också på dygnet. Och den anhörige kanske inte sover av oro för att den sjuke ska gå upp och inte hitta till toan. Då kan det vara bra med en larmmatta vid sängen.

Att få svårt att hitta är vanligt, till sist hittar inte den som är sjuk i det egna hemmet. Likaså att orientera sig i rummet. Färgsinnet brukar vara intakt väldigt länge, ta hjälp av kontrastfärger. En svart pall kan uppfattas som ett hål- en röd är bättre till exempel. Färgade toasitsar i ett vitt badrum är ett annat tips.

Stressa inte
Ett av de tidigaste symtomen vid Alzheimers sjukdom är nedsatt exekutiv förmåga. Det vill säga att det är svårt att tänka , planera och utföra en handling. Istället för att gå och handla mat- då ska jag hitta , veta vad jag ska köpa, hantera pengar- blir jag sittande hemma.

Språk och räkneförmåga påverkas också, liksom tankeförmåga och uppmärksamhet.Att inte stressa är A och O.
- Knacka på, häng av jackan, ta av skorna och verka som om ni har all tid i världen- fast det kanske är en kvart. Kroppsspråk, tonläge och att förmedla en känsla är de viktigaste verktyg vi har. Och sitt med och ät, det kan räcka med en bit äpple.

Andra symtom är apraxi, att exempelvis inte kunna klä sig, borsta tänderna, hantera bestick. Agnosi, kommer ofta senare, då sinnena, syn, hörsel , smak och lukt påverkas.

Psykiatriska symtom. Depression är vanligt i samband med demenssjukdom och behandlingsbart. Andra symtom är ångest, oro, aggressivitet. Vanföreställningar, som att tro att man blir bestulen. Syn- eller hörselhallucinationer.

Beteendemässiga symtom. På boenden ser man ofta dem som vandrar och vandrar eller som plockar på sig saker. Kroppsliga symtom. Urininkontinens- då kan rutiner och att påminna hjälpa. Andra är stelhet, parkinsonism och krampanfall.

Demenssjukdom innebär att man tappar fler och fler förmågor. Wilhelmina Hoffmann talar ofta om den som en resa, en demensresa.
- Tänk på en rysk docka, en sådan där det finns många dockor inuti varandra. Under demenssjukdomen färdas vi tillbaka, och ett skal, en yttre docka i taget försvinner. Till sist finns bara den innersta lilla dockan kvar.

- Det är kärnan, den går inte att dela, den finns alltid kvar.

Se människan, inte sjukdomen
Bromma demensteam startade som ett projekt år 2004. 2009 fick teamet pris av Svenskt Demenscentrum. Gabriel Gonzales och Marcela Silva från Brommateamet är båda samordnare och blivande Silviasystrar.
- De vi hjälper ska ha bra livskvalitet till det sista andetaget, sade Gabriel Gonzales. Det handlar om att hjälpa utan att ta över, att motivera , att skapa en relation, att se människan och inte sjukdomen.

18 fast anställda, 12 timanställda finns i teamet som besöker 89 personer med demenssjukdom i hela Bromma.
- Det är inte möjligt att samma person hela tiden kommer. Men alla ska göra på samma sätt, sade Marcela Silva.

De anlitar inte någon städfirma utan gör allting i teamet. Om det är svårt att få komma in hos någon kan städningen vara ett sätt att skapa en relation.
- Vi kan strunta i att vi skulle städa en dag om Asta istället ville promenera. Det löser vi sedan i teamet. Men de anhöriga måste också vara med på noterna, sade Gabriel Gonzales.

Varje morgon har teamet möte och innan man går hem avrundas dagen också. Teamet har också metodmöten där man diskuterar sådant som att någon brukare inte vill duscha . De betonar vikten av att lita på varandra i teamet och hålla ihop.

Lirka och motivera
Attendo demensteam på Kungsholmen består av Sofia Östberg, samordnare och Annie Lomnäs, undersköterska och ytterligare två personer.
- Hur motiverar man demenssjuka till vardagliga sysslor som dusch och handling? frågade sig Annie Lomnäs.
- Säger jag att "nu ska vi duscha" får jag oftast nej till svar. Ibland kan man vänta en stund och försöka igen- eller så får man försöka en annan dag. Biståndshandläggaren är införstådd med detta.

Det gäller också att känna personen väl - en kvinna som alltid säger nej, nej menar det inte utan går ändå in i duschen.

Hos en annan dam hjälper det att man sjunger.
- Det handlar om att se henne, just i den situationen, se kroppsspråk och ansiktsuttryck.

- Jag kanske är barnbarn i deras värld den dagen och det gör inget så länge de mår bra, sade Sofia Östberg.

Ibland kan jag servera frukost före duschen om det hjälper. Ett nej kan betyda mycket- det kan vara oro. Eller så förstår de inte vad jag menar, eller jag säger det på fel sätt. Kanske gör det ont att duscha- då kan jag testa med ett bad.

Tid för handledning och reflektion
Fridhemmets demensteam, TemaBo, går hem till elva pensionärer som bor i lägenheter i ett servicehus. Fyra personal har hand om elva boende.
- Våra boende är mycket gamla och ganska sjuka. Det är få som kan klä sig själva, sade Pia Alto, kvalitetshandledare som berättade om teamet tillsammans med Monika Berg Holmgren, undersköterska.

Teamet startade som ett projekt år 2009 då det fanns lite extra pengar till utbildning. Då fanns också schemalagd tid för handledning, en och en halv timme varannan vecka.
- Vi hade en extern handledare och blev sammansvetsade, sade Monika Berg Holmgren.

Hon saknar detta nu och poängterade hur viktigt det är med handledning och med återkommande utbildning.
- Det behövs tid för att reflektera och prata med varandra i gruppen. Hur gör vi när de inte alls vill gå upp? Ska vi tvinga en 95-årig dam upp varje dag om hon absolut inte vill? Sådant behöver vi tala om.

Att vara till för anhöriga
Lotten Lundberg är teamledare i demensteamet i Enskededalens hemtjänst. Temat, fem ordiniarie, och två vikarier, har möten varje vecka.

Anhöriga kan vara vuxna barn med egna barn och jobb, de kan vara barnbarn eller make, maka, eller en nära vän.
- Vi ska ta emot alla de här- de kan vara arga, ledsna, oroliga. Vi ska försöka stödja, avlasta och skapa en kommunikation.

När de får en ny kund utses en kontaktperson i teamet och så snabbt det går kontaktas den anhörige
- Vi träffas utan den demenssjuke, helst i vår hemtjänstlokal. Första mötet kommer vi överens om hur kontakten ska hållas. Vill de att vi mejlar, att vi ringer, ska de ringa oss...

Det händer också att den som är demenssjuk får arbetsmobilnumret till sin kontaktperson.
- Då kanske dottern eller sonen slipper några av alla samtal från mamman.

Anhörigträffar ordnas två gånger per år då även biståndshandläggare, distriktssköterskor med flera kan bjudas in.
- Vi ska börja med Omsorgsdagboken i vår. Med samtycke ska de kunna gå in själva och se vad som händer.

När någon flyttar till ett boende eller avlider har kontaktperson och anhörig ett avslutande samtal när man sitter och minns och rundar av.

Vårdplanering i hemmet
Ett demensprojekt pågår just nu inom Södermalms hemtjänst m. Maria Mörk är projektutvecklare. Alla medarbetare grundutbildas i demens. Ett demensteam har startats. Och man lägger särskilt vikt vid samverkan.

På Söder finns det sex vårdcentraler och representanter för dem bjuds in till månadsmöten. Andra inbjudna är biståndshandläggare, rehab, minnesmottagningen och från Demensförbundet. Ett sätt att arbeta med vårdplanering i hemmet har utarbetats.
- Det kan gälla någon som har en demenssjukdom som går ner i vikt, som är orolig. Så få som möjligt deltar, det ska kännas ok för den som är sjuk. Det kan vara anhörig, kontaktperson, distriktssköterska, biståndshandläggare, till exempel. Personen är naturligtvis tillfrågad och samtycke ska dokumenteras.

Alla pratar utifrån sin egen profession, anhöriga från sina erfarenheter. En stor fördel är att den demenssjuke också kommer till tals. Man beslutar om åtgärd, vem som ska göra vad och hur och av vem det ska följas upp.

Råd till chefen
Vad ska chefen tänka på för att demensteamet ska fungera bra? Arthur Henningson, Consider Consultants, gav råd.

  • Forma en vision - Vad vill du med demensteamet? Det era medarbetare är kraft, energi och bekräftelse.
  • Förankra - Förankra teamet i hela organisationen- i ledningen, i hela hemtjänsten, hos biståndshandläggare med flera.
  • Etisk kompass - Visa vägen som ledare, ha en genuin etisk kompass som medarbetarna känner till.
  • Professionalism - Det räcker inte att vara duktig och empatisk, man måste vara professionell.
  • Lärande och erfarenhetsutbyte - Det krävs reflektion och fördjupning. Absolut minimum är att avsätta en timme varannan vecka, som är inlagd på schemat.
  • Sprid och visa upp - Se till att teamet kan sprida och visa upp sin erfarenhet.

Att gå vidare
Alla grupper diskuterade sinsemellan kring tre frågor:
Var befinner ni er nu? Vad behöver utvecklas? Vad är ert nästa steg? Svaren samlades in .

Äldreförvaltningen och Äldrecentrum ska nu gemensamt komma fram till vilka kriterier som ska gälla för att få del av de nya stimulanspengarna.

 

Text:Kari Molin

Publicerad 2012-04-03
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 03 april 2012 - 13:16 © Äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm,

Tfn 08-690 58 00,

e-post info@aldrecentrum.se

Loading   Sökning pågår